OECD: Så får Sverige en innovationsdriven utveckling

OECD_28nov_0449

Den 28 november var det äntligen dags för OECD att offentligt redovisa sin analys av det svenska innovationssystemet. På uppdrag av regeringen har en fyrmannagrupp, ledd av Gernot Hutschenreiter, utvärderat svensk innovationspolitik under ett och ett halvt år. Senast OECD gjorde något liknande var 1987. Rapporten var klar i november förra året men har av olika skäl inte lanserats offentligt förrän nu. Och utvärderingen behövs, det finns ett flertal områden som är i särskilt behov av ekonomisk-politiska reformer.

OECDs lista över svenska styrkor är lång och det råder inget tvivel om att Sveriges innovationssystem får ett gott betyg, sa Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH. Men han betonade också att det finns viktiga delar att snabbt ta itu med, bl. a de nio olika hot mot svensk konkurrenskraft som OECD hittat i sin SWOT-analys.

Världsledande inom strategiska innovationsområden år 2020

Mats Odell, ordförande Näringsutskottet (KD), var först ut att presentera svensk innovationspolitik och lyfte innovationsparadoxen, att vi är ledande när det gäller innovationssatsningar men brister när det gäller kommersialiseringen. Därför ska Sverige satsa stort för att bli världsledande inom ett flertal strategiska innovationsområden år 2020 och därefter.

– Sverige behöver skapa förutsättningar för globalt hållbara lösningar som kan skapa tillväxt och jobb och på så sätt säkra vår välfärdsnation, sa Mats Odell.

OECD_28nov_0365Mats Odell

I en första omgång har därför fem program valts ut som tillsammans ska få långsiktig finansiering på upp till 200 miljoner kronor per år av VINNOVA och Energimyndigheten: gruv- och metallutvinnande industri, lättviktsmaterial, produktion, metalliska material samt processindustriell IT och automation. Näringslivet bidrar med minst lika mycket vilket gör att det totalt kan handla om en halv miljard kronor årligen.

Mats Odell kunde på så sätt peka på att det hänt saker på innovationsområdet efter det att OECDs utvärdering lanserats. Han tillade även att en expertskatt möjliggjorts i höstbudgeten liksom att regeringen även lagt fram en mineralstrategi som är betydelsefull för området.

I världstoppen men frukter finns att plocka

Därefter var det dags för Gernot Hutschenreiter från OECDs direktorat för vetenskap, teknik och industri att presentera utvärderingen av Sverige som är en del i en serie som organisationen gör av olika länders innovationssystem. Studiens syfte är att ge en heltäckande förståelse av de nyckelelement, relationer och den dynamik som formar Sveriges innovationssystem och vilka möjligheter regeringen har för att utveckla systemet.

Gernot Hutschenreiter beskrev Sveriges extraordinära utvecklingsbana sedan 1850-talet och menade att den svenska modellen med offentlig upphandling och offentligt-privat samarbete har varit en drivkraft för innovation och ekonomisk utveckling.

– Sverige har återhämtat sig exceptionellt bra sedan finanskrisen. För att fortsatt vara världsledande återstår bara ett fåtal lågt hängande frukter för Sverige att plocka.

Bland annat gäller detta att skapa ett ramverk i världsklass för företagsklimat och IKT, att ytterligare främja internationalisering för spets i vetenskap, teknik och innovation samt att anta banbrytande nya strategier för innovationspolitiken. Detaljer om detta överlät han till sina kollegor från OECD-teamet.

Incitamentsstruktur för innovationsupphandling och samarbete akademi – näringsliv

Jens Spendrup, ordförande Svenskt Näringsliv och Spendrups, ansåg att privat sektors innovationskraft hjälps på traven om politiken förenklar för företagande och på så sätt skapar utrymme för fler att konkurrera. Det är ett problem att så få nya innovationsdrivna företag startas i Sverige, sa Spendrup.

OECD_28nov_0386Jens Spendrup

Margareta Norell Bergendahl, professor KTH och vice preses IVAs Presidium, ansåg att bristerna i hur innovationer tas till marknaden behöver åtgärdas genom att både främja entreprenörskap och fostra till kreativitet och innovation. Hon efterfrågade också en incitamentsstruktur för samarbete mellan akademi och näringsliv.

Åsa Söderström Jerring, styrelseproffs och ledamot IVA, höll med om behovet av en incitamentsstruktur och önskade en till med fokus på innovationsupphandling där de bästa lösningarna och inte bara priset slår igenom.

Mats Odell erkände att innovationspolitiken har en ganska svag ställning i och med att ansvaret delas mellan flera departement. Han såg också att staten har en roll i att erbjuda riskkapital där det finns ett marknadsmisslyckande. En intressant lösning som Norge har är en specialinriktad fond som investerar i riskkapitalbolag.

OECD_28nov_0393Margareta Norell Bergendahl och Pontus Braunerhjelm

Alistair Nolan, OECD, kopplade vidare på det spåret men i en annan riktning och betonade att staten kan ha en finansieringsroll i tidiga skeden, däremot vore det ett misstag för staten att agera riskkapitalist i mer generella termer. Nolan fortsatte därefter med sin presentation av den privata sektorns utmaningar.

Mycket är bra, mycket kan bli bättre

Sverige presterar bra i jämförelse med övriga OECD-länder när man tittar på flera enskilda variabler: relativt låga trösklar vad gäller entreprenörskap, en stark humankapitalbas, välutvecklad infrastruktur samt en sänkt bolagsskatt.

Flera utmaningar måste dock adresseras. OECD lyfter särskilt fram bristen på riskkapital efter krisen. Här rekommenderas att fokusera på tidiga skeden av riskkapitalförsörjningen.
Investeraravdraget lyfts fram som ett positivt initiativ vilket Sverige är ganska ensamt om.

De dramatiskt sjunkande PISA-resultaten, läraryrkets låga status och en matchningsproblematik på arbetsmarknaden togs även upp som tydliga riskfaktorer. OECD-utvärderarna ställde sig frågande till om det finns tillräckliga program och initiativ för samverkan mellan högre utbildning och näringsliv, t ex genom praktik som ett sätt att komma tillrätta med missmatchningen. Vidare bör svenskarnas egna uppfattning om hur vi ser på den entreprenöriella förmågan stärkas, här lyftes GEM-resultaten för Sverige fram.

OECD_28nov_0455Jens Spendrup, Allistair Nolan och Mats Odell

Den viktigaste poängen när det gäller den privata sektorn och dess utmaningar sammanfattar Alistair Nolan, OECD, såhär:

– Oavsett storlek så är det unga (nya och etablerade, men unga) företag som skapar jobb. Detta är anledningen till att Sverige måste göra framväxten av innovativa företag som ett huvudsakligt fokus för en stärkt innovationspolicy. Större företag behöver också förankras in i den processen, t ex genom att stärka universitetens profiler och industrisamarbeten.

Ola Asplund, analyschef IF Metall, kommenterande bekräftande avseende de små företagens roll som innovationsdrivande. Han betonade vikten av att behålla och stärka de kunskaper och kompetenser som vi faktiskt redan har och exemplifierade avskräckande med bilindustrin och hur SAAB-anställdas kompetenser inte togs tillvara i tillräcklig grad av näringslivet.

Åsa Söderström Jerring efterlyste såväl ingenjörer som generella färdigheter i denna diskussion. Att attrahera och behålla människor inom organisationer och företag genom gynnsamma anställningsvillkor är även ett sätt att locka ung och kompetent arbetskraft utifrån.

En stor offentlig sektor kräver stora satsningar

Den tredje OECD-representanten, Michael Keenan, tecknade en bild över den offentliga sektorns specifika utmaningar ur ett innovationspolitiskt perspektiv. Han lyfte de flertaliga samarbetsformer som finns mellan akademi och näringsliv. Enligt Keenan riskerar mångfalden i dessa att fragmentera politiken – färre och framförallt större initiativ skulle kunna spetsa insatserna.

OECD_28nov_0422Michael Keenan

Fortsatta satsningar på att utveckla samverkan mellan industri och akademi bör ligga högt på universitetens agenda, men även på det offentligas, t ex genom större ”centres of excellence” och en ständigt strävan efter att vara ledande inom forskning och lärande. Margareta Norell Bergendahl, KTH, lyfte fram vikten av en långsiktig strategi för detta samt en prioritering av specifika kunskapsområden. Att locka till sig utländska toppforskare betonades av OECD-utvärderarna i detta avseende som extra viktigt för Sverige för att bibehålla världsledande forskning.

I diskussionen om hur den offentliga sektorns roll i innovationsprocessen kan stärkas återkom panelen till att upphandlingen är central ur ett innovationsperspektiv. Att införa ett program av SBIR-typ som finns i USA togs upp av OECD som ett alternativ.

Jens Spendrup drog paralleller till den privata sektorns produktivitets- och kvalitetsutveckling och argumenterade för att ökad konkurrens i den offentliga sektorn även skulle öka innovationstrycket. Ola Asplund efterlyste fler privat-offentliga samarbetsformer och fokus på organisationen av offentlig sektor. Mats Odell poängterade att den ökade valfriheten inom välfärdstjänster bidragit till utveckling av såväl kvalitet som produktivitet, men att upphandlingssystemen bör ses över för att främja konkurrens. OECD-teamet rekommenderar också ett rigoröst utvärderingssystem av upphandlingsprocessen.

Inför valåret 2014 efterlyste Mats Odell avslutningsvis breda uppgörelser avseende innovationspolitikens utformning:

– Jag hoppas OECD-rapporten blir en del av alla partiers valprogram det kommande året och att vi kan angripa innovationspolitikens framtida utformning med en enad front.

Följ oss på: