Rådgivning till företag – en framgångsfaktor?

Entreprenörskapsforums forskningsrapport om rådgivningssystemet och hur efterfrågan ser ut bland företagen väcker stort intresse och engagemang. Rapporten är skriven av professor Anders Lundström och Anna Kremel, doktorand, båda vid Entreprenörskapsforum och Mälardalens högskola, och kan laddas ned här. Vid onsdagens seminarium deltog drygt 25 mycket initierade personer med synpunkter på rådgivningssystemet i allmänhet och studien i synnerhet.

Christina Lugnet, generaldirektör för nybildade Tillväxtverket, som bl a gladdes åt slutsatsen att de mindre och nystartade företagen behövde mer hjälp i internationaliseringsprocessen. – Vi har precis byggt upp en ny avdelning inom verket för att göra det ni föreslår, sade Christina Lugnet. Hon passade också på att slå ett slag för de sajter som Tillväxtverket tillhandahåller och som är mycket välbesökta: rådgivning behöver inte vara en träff eller en telefonkontakt. Mycket information och stöd kan man få på nätet, se www.startlinjen.se och www.verksamt.se , den sistnämnda driver Tillväxtverket tillsammans med Bolagsverket och Skatteverket.

Dan Hjalmarsson, generaldirektör för den lika färska myndigheten Tillväxtanalys, slog ett slag för oberoende utvärderingar av rådgivning och stöd till företag. – Jag uppskattar denna studie och tycker att vi behöver mycket mer av sådant här som faktiskt undersöker hur företagen har det och vad som fungerar. Jag är inte förvånad över att så pass liten andel anser sig behöva det offentliga rådgivningssystemet: att vara företagare är ju att fixa och dona och lösa problem! Men självklart måste vi diskutera det offentligas roll. Dessvärre är det ju ingen som vet hur stor effekten blir av de satsningar som görs, eller om de görs på rätt sätt. Här finns mycket kvar att analysera.

Maria Anvret, ansvarig för forskning och utveckling på Svenskt Näringsliv, välkomnade också studien och menade att det allra mest intressanta är den stora grupp små och medelstora företag som INTE behöver eller är intresserade av rådgivning. Är det rätt företag som avstår? Kanske borde fler t ex söka hjälp för patentfrågor för att komma vidare med ansökan. Internationaliseringen är också en intressant aspekt. Svenskt Näringsliv har bedrivit ett projekt tillsammans med Utrikespolitiska institutet för att främja kunskapsöverföring mellan och till småföretag. – Där finns en stor potential!

Anna Kremel kommenterade en publikfråga om spretighet och bristande överblick för företagen: det är lite av en myt att företagen har svårt att hitta rätt information. Vi ser inte några belägg för den svårigheten alls, varesig i denna studie eller i andra.
– Vart fjärde företag av dem vi studerat har tagit del av rådgivning, något högre andel bland kvinnor än bland män, men det jämnar ut sig över tid. De vanligaste områdena där man behöver hjälp är skatter, redovisning och finansiering.

 Anders Lundström pekade på några intressanta resultat i studien: t ex har inte de som fått någon form av undervisning om företagande och entreprenörskap i skolan mindre behov än övriga av rådgivning och försörjningsförmågan hos företagaren påverkas inte heller av sådan utbildning.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att studien handlar om en marginell företeelse sett till helhten av företagande: att utnyttja offentlig rådgivning är det en liten minoritet av alla företag som gör.
Lundström underströk också att vi fortfarande inte vet vad effekterna av systemet är – är det väl använda skattemedel eller inte? Ytterligare forskning och studier behövs!

 
 
 

 

Följ oss på: