Riskkapital efter krisen – om affärsänglar och kapitalförsörjning i små företag

NJC+SA+MN_webbDen 18 april bjöd Entreprenörskapsforum och STING in till ett gemensamt seminarium om finansiering och kapitalförsörjning av små och nya företag. Sofia Avdeitchikova, forskare vid CIRCLE Lunds Universitet och Gustav Martinsson, forskare vid SIFR, KTH och CECIS, presenterade sin forskning. Niss Jonas Carlsson, VD BrainGlass, berättade om sina erfarenheter med att söka finansiärer till sitt bolag och Maria Nilsson presenterade STINGs verksamhet och delade med sig av tankar kring kapitalförsörjning.

Utmaningar för de institutionella och informella riskkapitalmarknaderna

Vilka är de centrala aktörerna på aktiemarknaden? Hur ser dynamiken ut i olika investerargrupper? Var finns framtida källor för riskvillig investering? Sofia Avdeitchikova presenterade sin forskning kring riskvillig finansiering för framtidens tillväxtföretag. Hon visade på fyra olika typer av kapitalkällor: institutionellt riskkapital, affärsänglar, informella investerare och icke institutionella investerare (som inkluderar bl a familjekapital).

Avdeitchikova ställde sig frågande till om den institutionella riskkapitalmarknaden överhuvudtaget erbjuder en hållbar modell på grund av bristen på lönsamma exit-möjligheter och brist på tillräckligt bra investeringstillfällen. Däremot visade Avdeitchikova att det finns möjligheter inom den informella riskkapitalmarknaden. Nära två procent av Sveriges vuxna befolkning har någon gång gjort en s k informell investering i ett företag. Utöver att vara relativt många till antalet, är de informella investerarna därtill en homogen grupp som består av mikroinvesterare så väl som affärsänglar, mentorer och kapitalorienterade investerare. Dessa bidrar på flera sätt genom sitt engagemang i företagen och kan i olika utsträckning tillföra kunskap/nätverk och finansiella resurser.

SA+MN1_webbSofia Avdeitchikova och Maria Nilsson

Sofia Avdeitchikova berättade att under den ekonomiska krisen 2008/2009 genomfördes färre investeringar av affärsänglar samtidigt som det var låg likviditet på marknaden, få nyinvesteringar och även låg tillgång till bankfinansiering. Avdeitchikova sa att det tar ca två till tre år för marknaden att återhämta sig men att det därefter dyker upp nytillskott på investeringsmarknaden som för med sig välbehövlig förnyelse. En utmaning för regionala aktörer är dock att den relativa tillgången till informellt riskkapital är avsevärt högre i Stockholm, Göteborg och Malmö än i övriga landet.

Aktiemarknaden avgör FoU-intensiteten

Gustav Martinssonvisade att den svenska riskapitalmarknaden har blivit ungefär lika påverkad av krisen som riskkapitalmarknaderna i andra länder samt att Sverige ligger klart över genomsnittet och har en välfungerande finansiell infrastruktur. Dessutom pekade Martinsson på att ett lands aktiemarknad spelar roll för hur FoU-intensiva företagen är medan ett lands bankmarknad inte påverkar FoU-intensiteten i företagen. Martinssons forskning jämför tillgång till riskkapital mellan länder och hur det påverkar företags FoU-intensitet. Vilka lärdomar kan vi dra från finanskrisen?

Genom att visa att ”allt är relativt” med siffror från World Economic Forums Global Competitiveness Report pekade Gustav Martinsson på att högriskentreprenörer i jämförbara länder i allmänhet upplever det som svårt att få tillgång till riskkapital. En annan gemensam nämnare för länder med innovationsintensiva företag är att de också har en välutvecklad aktiemarknad. Martinsson förklarade att bankfinansiering inte är den främsta källan för att finansiera innovationsprojekt eftersom det är svårt att förutspå avkastningen samt att de har låg säkerhet. Dessutom visar  forskning på att länder med bankdominerade finanssystem inte har speciellt aktiva riskkapitalmarknader. Martinsson berättade vidare att Sverige klassas som en marknadsorienterad finansmarknad med ett relativt högt värde på aktiemarknaden/BNP vilket är helt klart över världsgenomsnittet.

– En välfungerande, transparent och likvid aktiemarknad har många önskvärda effekter. En bra infrastruktur gör oss bättre rustade för kriser och en effektiv reglering av finansmarknaden där kapitalkostnaden inte drivs upp är gynnsam för nya och innovativa företag, avslutade Martinsson.

En finansieringsresa från Paris till Dakar

Niss Jonas Carlsson tog oss med på sin finansieringsresa med företaget BrainGlass, tidigare Vocab, som startades 2007 och gör mobila applikationer för lärande och utveckling. Genom att likna processen med att få kapital till BrainGlass vid att köra Paris-Dakar-rallyt visade Carlsson hur vägen hade varit kantad av motgångar och felkörningar.

Carlsson berättade att det är viktigt att beräkna kostnader för att bedöma behovet av kapital till ett företag. Även tidpunkten spelar stor roll eftersom att få in pengar vid fel tillfälle i utvecklingsskedet kan vara fatalt.  Dessutom bjöd Carlsson på sin första riskkapitallärdom:

– Innan pengarna är på kontot är det bara varmluft som kommer ut ur munnen på investerarna!

GM+NJC_webbNiss Jonas Carlsson och Gustav Martinsson

För att som entreprenör få tillgång till kapital handlar det om identifiera ett behov och sedan komplettera detta med mjuka pengar (t ex innovationsbidrag och offentliga medel). Carlsson varnade dock entreprenörer för att fastna i konsultträsket,”quit your day job” var hans rekommendation. BrainGlass startade just med mjuka pengar samt lån från ”friends, fools & family” och fick tillgång till en miljon i riskkapital redan 2007. Problemet var att företaget behövde 20 miljoner. Finansieringsresan hade bara börjat och  under processen lade Carlsson delvis om verksamheten från business to business till business to consumer fick BrainGlass och fick till sist in sex miljoner kronor. 2010 tog pengarna slut och Carlsson tvingades säga upp anställda samtidigt som han stod med hela risken själv. Räddningen kom när Carlsson fick napp hos en investerare via ett ängelnätverk och han började bygga upp företaget igen. Verksamheten blev nu mer inriktad mot konsument och teamet byttes ut. I november 2010 hade Carlsson fått ihop 16, 85 miljoner kronor och verksamheten kunde komma igång ordentligt.

Carlsson menade att entreprenörer får vara beredda på hårt jobb och vissa smällar. Ofta är det den närmsta familjen som utgör de viktigaste investerarna eftersom de ofta ger entreprenören möjlighet att förverkliga sin idé.

– Den viktigaste investeraren i min finansieringsresa är min fru, tillade Carlsson.

STING – ett ekosystem för innovativa teknikbolag

Maria Nilsson från STING delade med sig av sina erfarenheter från att arbeta med kapitalförsörjning till små och nya bolag, affärsängelnätverk och STINGs inkubatorprogram. Nilsson visade att affärsänglar styrs av både konjunkturen och sin egen portfölj. Under 2010 har det varit en tydlig uppgång i investeringarna och engagemangen. Nilsson underströk även vikten för entreprenörer att försöka verifiera potentiella investerares bakgrund och kunskap om investeringar i tidiga skeden så att de hjälper och inte stjälper nya bolag. Dessutom efterlyste hon en bättre incitamentsstruktur:

– Den typ av investerare som vågar gå in i tidiga skeden bör premieras på något sätt, genom riskkapitalavdrag eller liknande, sa Nilsson.

Nilsson berättade att STINGs verksamhet kan delas upp i fyra delar: en affärsinkubator, ett affärsängelnätverk, en Venture Capital fond och en in-house rekryteringstjänst. STING hjälper nya bolag med affärsstöd, finansiering och nätverk. Varje år hjälper STING tio till tolv nya företag ut på marknaden. Ungefär 200-250 projekt söker stöd hos STING varje år och genomgår en omfattande screening. Antas bolaget så får det ett aktivt stöd med coaching, milestoneplaner, och att hitta finansiärer via STINGs egna investerare och nätverk. De ”mjuka” offentliga pengarna kommer ofta in i första skedet när risken är som störst och är en förutsättning för att privata pengar ska komplettera dessa.

– Vi hjälper bolagen att lägga upp en plan, ta reda på hur mycket pengar de faktiskt behöver och sen öppna dörrar, sa Nilsson.

STINGs egna finansieringskanaler, STING Capital, en ovanlig fond då den kan gå in i väldigt tidiga skeden, och STING Business Angels, ett nätverk med inbjudna medlemmar som utöver pengar kan erbjuda kunskap och erfarenhet till de nya bolagen, är nära knutna till STINGs inkubatorprogram. Avslutningsvis delade Maria Nilsson med sig av en glimt av framtiden:

– Kanske kommer trenden med Super Angels till Sverige i spåren av framgångsrika ”exits”? avslutade Nilsson och hänvisade till Niklas Zennströms Felicis Ventures.

Kapitalförsörjning av framtidens företag

Ett antal frågor till de medverkande följde på presentationerna. Angående den geografiskt snedfördelade tillgången på riskkapital  pekade Maria Nilsson på att det har gjorts försök att få igång nätverk och hitta investerare ute i landet men att kapitalet ändå dras till storstäderna. Niss Jonas Carlsson tillade att om ett företag behöver en adress i t ex Stockholm för att få finansiering så är det lätt att fixa.

En annan viktig fråga handlade om incitament för riskkapitalister. Sverige och Finland är ensamma i EU om att inte ha någon incitamentsstruktur för riskkapital. Niss Jonas Carlsson svarade tydligt ja på frågan om han trodde att det skulle vara lättare att hitta investerare om det fanns avdragsmöjligheter.

– I Sverige är det fult att tjäna mycket pengar på hårt arbete, sa Carlsson och uppmärksammade på sätt även den svenska mentaliteten kring företagande.

Maria Nilsson trodde att incitament absolut skulle underlätta för affärsänglar men varnade också för att det finns en risk att personer utan tillräcklig kunskap kommer in i systemet. Sofia Avdeitchikova höll med om att det är viktigt med avdrag men framhöll att det måste implementeras smart. Det är viktigt att veta hur och vem man stimulerar. Dessutom framhölls samvariation mellan offentliga och privata medel  som viktigt. Att få in ”mjuka pengar” i ett tidigt skede underlättar för att bolaget ska bli intressant för privata investeringar.

Avslutningsvis tyckte Niss Jonas Carlsson att ett riskkapitalavdrag bör implementeras och att samfinansieringskrav hos t ex ALMI bör sänkas från 50  till 25 procent. Gustav Martinsson trodde på en genomtänkt reglering av finansmarknaden där det är viktigt att regleringarna inte hindrar framtida tillväxt. Sofia Avdeitchikova efterlyste mer av saminvesteringar av entreprenörskap och underströk behovet av att få in nya änglar i systemet.

Maria Nilsson efterlyste politiker med tydligare vision för de offentliga pengar som finns i systemet.

– Det är avgörande för hur vi ska få till starka företag och växla upp det privata kapitalet, avslutade hon.

Följ oss på: