Så skapas regional innovationskraft

Entreprenörskapsforum arrangerade den 14 juni det tredje och sista seminariet i serien Ett innovationspolitiskt ramverk 2.0. Regional storlek, universitetens roll, infrastruktursatsningar och rörlighet inom regionerna beskrevs som viktiga förutsättningar för regional innovationskraft.

Ulf Hall + Göran Lindqvist webb

Ulf Hall och Göran Lindqvist

Inspel till regeringens innovationsstrategi
Pontus Braunerhjelm
, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade inledningsvis de den skiss över ett innovationspolitiskt ramverk som lanserades i höstas och som i och med vårens seminarier ytterligare konkretiseras.

– Det som sägs på dagens seminarium kommer dessutom att utgöra input till årets policybok som planeras till november. Då fyller vi ramverket med än fler konkreta förslag som vi hoppas kan utgöra underlag för regeringens kommande innovationsstrategi.

I stora regioner är produktiviteten högre
Seminariet innehållsmässiga delar startade sedan med två forskarpresentationer. Martin Andersson, docent Internationella handelshögskolan i Jönköping och CESIS, KTH, var först ut.

Hans presentation utgick ifrån att rörlighet behövs för att få upp produktivitet och regional utveckling. Det finns en regional produktivitetspremie som påvisar att i stora regioner är produktiviteten högre, och sambandet är robust även vid kontroller för andra variabler.

Andersson presenterade tre förklaringar till mönstret: sharing, matching och learning. Stora regioner kan t ex dela på infrastruktursatsningar som tunnelbanan (sharing). Det är lättare att hitta rätt arbetstagare/arbetsgivare (matching) och nya idéer och kunskap sprids också snabbare (learning) i större regioner.

Martin Andersson webb

Martin Andersson

Arbetskraftsrörligheten högst i Stockholm – lägst i Hagfors
En annan studie (Andersson, Thulin), där samtliga sysselsatta i privat sektor inom landets 72 arbetsmarknadsregioner ingår, visar att rörligheten inom Stockholm är högst i landet med sina 14 procent. Göteborg och Malmö hamnar på tio procent och spannet når till Fagerstas och Hagfors fyra procent. Statistiken stödjer resultaten om skillnader i produktivitet mellan regionerna.

Antalet arbetsmarknadsregioner har sjunkit över tid. 1970 fanns 180 stycken medan vi nu har 72. Antalet är alltså inte givet utan förändras över tid. T ex avgör transportinfrastukturen hur tät och stor en region är. Forskningen pekar på att det är viktigt med regionförstoring. Och då är det regionförstoring i ekonomisk bemärkelse jag talar om, administrativt satta gränser bryr vi oss inte om – det som betyder något är faktiska effekter, avslutade Martin Andersson.

Därefter var det dags för Göran Lindqvist, ekon dr och projektledare Handelshögskolan, som redogjorde för vilken roll kluster spelar. Han hänvisade inledningsvis till Alfred Marshall vars klusterstudier har 100 år på nacken men fortfarande är vägvisande.  Marschall sa  att ”the secrets of trade is in the air” och menade att kunskapsöverföring sker lokalt, inte över långa distanser.

Lindqvist hänvisade också till en färsk studie om nyföretagandet i fem sektorer över 10 år. Den visar att med ett ökat antal grannföretag ökar också befintliga företags överlevnadschanser med 23 procent, företagens tillväxthastighet växer med 35 procent, lönenivåerna ökar med 19 procent och skattebetalningsförmågan med 34 procent. Att kluster ska bestå av hyperentreprenörskap i form av en guldrush utan guld är därmed motbevisat, sa Lindqvist.

–  Tittar vi på innovationer så genereras de inte enbart av akademisk forskning. Nya produkter och affärsmetoder uppstår även hos företag och entreprenörer. Goda exempel finns i IKEA och Skype.

I ett idealt kluster sker dynamik mellan ett flertal olika aktörer: företag, forsknings- respektive utbildningsinstitutioner, myndigheter och kapitalförsörjande aktörer. Men visst finns det en mängd innovationsgap i systemens verkliga funktion, sa Lindqvist. Samtidigt som ett företag vill få ett projekt klart inom två månader funderar universitetet över hur det ska läggas in i nästa års budget. Klusterorganisationer som arbetar med att överbrygga dessa barriärer spelar därför en oerhört viktig roll, avslutade han.

Ylva Williams + Malin Svensson webb

Ylva Williams och Malin Svensson

Malin Svensson, politiskt sakkunnig hos IT- och regionminister Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet, var först ut av de inbjudna kommentatorerna att ge sina synpunkter. Hon betonade att regional tillväxt är en otroligt väsentlig fråga och att syftet med regeringens politik på området är att alla regioner kan och ska växa genom hållbart tillväxt. Att infrastruktursatsningar behövs för att entreprenörer ska kunna förverkliga sina idéer var Malin Svensson även väl medveten om.

–  Just nu finns det ett uppdrag om hur regionerna ska se ut i framtiden. Det är inget beslut som kan tas uppifrån utan bör ske naturligt. Men att dessa bygger på fungerande arbetsmarknadsregioner är förstås oerhört väsentligt.

För att få växande regioner är både lokala högskolor och klusterbildningar viktiga. Ett gott exempel är det värmländska pappersklustret som i samarbete med Karlstads universitet genererat tio nya professurer.

Policyinitiativ på områdena innovation och regional tillväxt hamnar i regeringens kommande innovationsstrategi, i forsknings- och innovationspropositionen samt i sammanhållningspolitiken efter 2014, avslutade Malin Svensson.

Ylva Williams, VD Stockholm Science City, SSCI, var nöjd med forskarnas presentationer i och med att de bekräftade att stiftelsen SSCI jobbar med rätt saker. Hon betonade också vikten av livsvetenskaper men menade att resurserna inte nyttjas ordentligt. Inom Stockholm-Uppsalaregionen finns två miljoner patienter som kan nås genom att fyra personer sätter sig ner och pratar sa Ylva Williams. Hon menade dock att det är en utopi att näringslivet ska kunna använda vården som ett testlabb.

– I alla andra sektorer är det av högsta vikt att jobba nära leverantörerna. I vården får man inte det och det är ett stort problem.

Ulf Hall, kommunikationsdirektör KK-stiftelsen, berättade hur KK-stiftelsen finansierar forskningsprojekt vid 17 nya högskolor då näringslivet går in med lika mycket. Projekten bedöms efter vetenskaplig kvalitet, samproduktion och genomförbarhet.

– Vi har frågat företagen som involveras i projekten om utfallet och såväl stora som små menar att de håller sig uppdaterade och får ta del av nästkommande teknik – något som lett till nya produkter, applikationer och förbättrade tillväxtmöjligheter.

– De regionala högskolorna bör få en tydligare roll som de faktiska regionala tillväxtmotorer de är. I forskningspropositionen från 2008 får de inte det. Här lyfts istället de traditionella universiteten. Det är bara felräkningspengar som går till våra nya lärosäten, avslutade Hall.

I den efterföljande diskussionen lyftes bland annat det globala perspektivet och samstämmighet rådde kring det faktum att det vi gör lokalt/regionalt konkurrerar på en global marknad.

– Det gäller att titta på våra komparativa fördelar en globaliserad värld. Vad ska vara vår verkstad om 20 år, frågade Ylva Williams.

Följ oss på: