Så utformas en skattereform för entreprenörskap

En utredning om en ny skattereform har diskuterats av såväl finansminister, partier, fack som arbetsgivarorganisationer. Om den blir av får entreprenörerna inte komma i andra hand som de gjorde vid skattereformen 1990. På Entreprenörskapsforums och PwCs gemensamma Almedalsseminarium den 5 juli 2016 diskuterades de mest angelägna frågorna för de innovationsbaserade entreprenörerna. Kommentatorerna var dock skeptiska till möjligheterna att reformförslagen skulle vara politiskt genomförbara. 

Se seminariet via webbutsändning

Ny reform får inte missa entreprenörerna

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, introducerade seminariets upplägg och lämnade ordet till Hans Peter Larsson, partner PwC Tax, som i sin tur hälsade välkomna till den sedvanliga skatteförmiddagen hos PwC i Almedalen.

Johan EklundJohan Eklund

Han tog därefter avstamp i 1990 års stora skattereform där ordet entreprenör inte nämndes en enda gång: ”Därför fick vi de 3:12-regler som alla har kämpat med i 25 år”.

Vad ska vi då ha för utgångspunkter inför nästa reform? Enligt Hans Peter Larsson saknar svenska entreprenörer konkurrenskraftiga skatteregler:

– Vi har för få internationella storföretag i Sverige och många köps upp och utvecklas i andra länder. Dessutom har vi få nya bolag.

Ökad skattekonkurrens i spåren av Brexit

Givet den internationella skattekonkurrensen föreslog Hans Peter Larsson därför en kapitalskatt på 20 procent, en bolagsskatt på 17 procent och en statlig inkomstskatt på 10 procent, vilket ger en högsta marginalskatt på ca 42 procent. Vad skulle detta ge för effekter, frågade han retoriskt. Jo, fler bolag och innovationer, ökad tillväxt och kapitalbildning, fler välutbildade som vill arbeta mer liksom fler huvudkontor och utländska experter i Sverige. Utöver detta trodde Hans Peter Larsson på mer av made by/in Sweden, och förutsättningar för nyindustrialisering och tjänsteexporterande bolag.

Hans Peter LarssonHans Peter Larsson

– Bolagsskatten har varit vår enda paradgren, men vi är inte i ledning längre. Storbritannien siktar på att ha lägst bolagsskatt 2020. De har föreslagit 17 procent, men eventuellt går de ner till 15 procent efter Brexit.

Avslutningsvis menade Hans Peter Larsson att i spåren av Brexit kan en ökad skattekonkurrens följa. Sverige behöver agera på detta och med sänkt bolagsskatt minskas dessutom udden av offensiv skatteplanering, avslutade han.

Kostar hälften av jobbskatteavdraget

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor KTH samt ordförande Entreprenörskapsutredningen, tog därefter vid för att presentera en tänkbar finansiering av reformerna som skulle leda till ett skattebortfall på 45-50 miljarder SEK (bolagsskatten 4,5 mrd, den statliga inkomstskatten 21-23 mrd, personaloptioner, 3-4 mrd).

– Skattereformen kostar förhållandevis lite, jämför vi med jobbskatteavdraget så kostade det 100 miljarder SEK, sa Braunerhjelm.

Pontus BraunerhjelmPontus Braunerhjelm

Han fortsatte med att presentera tänkbara källor för finansiering: en fastighetsskatt enligt den gamla modellen skulle ge 15 mrd, en mer progressiv fastighetsskatt ca 5 mrd och en borttagning av ränteavdraget, som mest subventionerar höginkomsttagare, ca 30 mrd. Ytterligare skattekällor såg Pontus Braunerhjelm i reducerat stöd/skattesubventioner, en grön skatteväxling samt en breddning av skattebaserna.

– Det ser inte helt hopplöst ut utan ligger inom möjligheternas ram. Visst får det någon konsekvens för genomsnittsinkomsttagaren men ger fördelar med en tillväxtorienterad profil, incitament för individen till högre utbildning, ett plattare skattesystem samt ökad transparens och legitimitet.

Personaloptioner för att få företag att växa

Åsa Hansson, docent Lunds universitet, var inbjuden att kommentera på förslaget och inledde med att ställa frågan om vad som menas med entreprenörskap och givet att det bör gynnas, hur görs det på bästa sätt? Hon menade att de flesta idéer leder till konkurs. Det är inte lätt att veta vilka företag som växer och blir dynamiska och vilka som misslyckas, sa Åsa Hansson.

– Dagens system missgynnar entreprenörskap i och med skattebehandlingen av lån och eget kapital. Den som lånefinansierar får en skattelättnad. Små och nya företag får därmed högre kapitalkostnad.

Åsa Hansson 2Åsa Hansson

Dessutom medför bolagsskatten att stora företag som går med vinst gynnas. Utöver detta har vi en tuff konkurrenslagstiftning och outvecklade förlustavdrag. Systemet gynnar stora och etablerade företag, sa Hansson.

Hur kan då detta åtgärdas, frågade Hansson. Hon föreslog att vi hellre bör avhjälpa exit än entry och att personaloptioner är ett sätt. Det handlar om hur vi får företag att växa. I stora drag tyckte hon att det presenterade förslaget var bra och föreslog att det sannolikt går att hämta mer finansiering av reformen från momsen.

Förenkla men bevara legitimiteten

Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket, efterfrågade en ordentlig översyn av skattesystemet. Han menade att de allra flesta har en vilja att göra rätt. Men det måste bli enklare. Idag finns det för många specialregler och folk både uppfattar och tillämpar dem fel.

Hansson omnämnde den presenterade idén om skatt för entreprenörskap för i grunden sund och trodde att en förenkling skulle medföra en förbättring. Dock framhävde han vikten av att bevara legitimitet i systemen. T ex att beskatta arbetsinkomst och kapitalinkomst väldigt olika skapar skevheter.

Ingemar HanssonIngemar Hansson

– Mellan kapital- och arbetsinkomstbeskattning måste marginalerna sänkas. Kapitalskatterna får gärna till och med höjas för att minska skillnaderna. Detta skulle ge ökad legitimitet och minska spänningar i skattesystemet.

Vidare höll Ingemar Hansson med om att en sänkning av bolagsskatten skulle vara positiv och gärna till den föreslagna nivån. Dock måste en sänkning alltid finansieras och ha stöd för att få igenom politiskt. Hansson var mycket skeptisk till att fördelningseffekterna av förslaget skulle möta de krav som ställs i riksdagen.

– I grunden är jag positiv men idén är inte realistisk i dagsläget.

Sänkta skatter för redan rika en omöjlig uppgift

Dagens Industris ledarskribent Tobias Wikström var pessimistisk gällande genomförandet att förslaget. För det första är skatter en starkt ideologisk fråga. Även om vissa förändringar har skett har till och med Alliansen allergi mot att tala om sänkta skatter för höga inkomster.

– Det är en omöjlig uppgift att söka stöd för sänkta skatter för de som tjänar mest.

Tobias WikströmTobias Wikström

Att som politiker vilja göra det bättre för de redan framgångsrika företagen innebär att acceptera skandalpress. Detta för att de som redan har mycket inte passar in i den politiska idealbilden av de små strävande entreprenörerna. Det finns ett mycket begränsat utrymme att sänka entreprenörsskatterna, trodde Tobias Wikström.

– Att genomföra en sådan reform kräver ett blocköverskridande samarbete. Och läget är långt ifrån tillräckligt pressande för det.

För det andra pekade Tobias Wikström på att politiken domineras av ett kameralt läge inom ett rätt statiskt system där skattereformer direkt måste kompenseras. En sänkning innebär alltid en höjning någon annanstans. Ofta vill politiker inte heller gynna bara en grupp.

– Om detta ska lyckas måste det vara inom ramen för en mycket bred skattereform som styrs av ett annat tänkande.

PanelJohan Eklund, Pontus Braunerhjelm, Ingemar Hansson, Åsa Hansson, Tobias Wikström

 

Följ oss på: