Filantropi för förändring

Vid Filantropiskt forums luciaseminarium flyttades fokus från de vanligaste anglosaxiska förebilderna, till företagare i vårt land som — utöver själva företagandet — bidragit och bidrar till samhället genom donationer, insatser och engagemang.

– I fjol presenterade vi forskning från USA om filantropi, initiativet ”the giving pledge” som Bill Gates och Warren Buffett står bakom och boken Why Philanthropy Matters av professor Zoltan Acs, inledde Pontus Braunerhjelm, VD för Entreprenörskapsforum.

– På dagens luciaseminarium, som vi arrangerar tillsammans med Stockholms Handelskammare, diskuterar vi i stället svenska filantroper och deras drivkrafter.

Filantropi kan sägas vara en kollektiv nyttighet som finansieras med privata medel. Inom Filantropiskt forum samlas individer som vill främja ett filantropivänligt samhällsklimat och baserat på forskning förbättra kunskaperna om dess effekter. Varför engagerar sig Stockholms Handelskammare för dessa frågor?

Samhällets stöttepelare – 13 dec 2012 1 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

Maria Rankka, VD, förklarar att ett filantropivänligt samhällsklimat, eller filantropikultur om man så vill, är åtråvärd i sig.

– Men där finns också hårda delar som har med Stockholms attraktionskraft och konkurrenskraft att göra, menar Maria Rankka.

– Vi ser filantroper som samhälleliga riskkapitalister som också driver innovation. Sverige har en lång och rik tradition av detta som vi måste återuppväcka!

 

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) tog vid och redogjorde för sin syn på frivilliginsatser, filantroper och mecenater.

– Det ligger i tiden att ge, men ändå är det kontroversiellt, inledde Lena Adelsohn Liljeroth. För inte så många år sedan skrev jag en bok, Frivillighetens kraft, som fick mycket kritik. Att t ex social omsorg skulle omfattas av privata donationer eller privat engagemang väckte associationer till socialtanter och en nedlåtande klapp på huvudet.

– Inom idrotten har det dock alltid varit en självklarhet med frivilligkrafter som gör viktiga insatser. Inom andra områden ses det som otillbörlig konkurrens med anställda eller ett sätt att dra undan offentliga medel, konstaterar Adelsohn Liljeroth.

Dock är attityderna på väg att förändras. Idag finns t ex Magasin 3, Sven-Harrys konstmuseum, Bonniers konsthall och andra spännande privata initiativ inom kulturen. Sänkt skatt på inkomster och förmögenheter är därför viktiga inslag i kulturpolitiken, menade Lena Adelsohn Liljeroth som också beskrev förändrad lagstiftning för att underlätta för framtida donationer: Ändamålsparagrafen i stiftelselagen kommer att ändras 2014 så att också kultur kan omfattas av begreppet ”allmännyttig”.

– Det kan leda till fler nybildade stiftelser, förutsatt att 80% av avkastningen används för sådana ändamål.

– Inom kulturen står det offentliga för ungefär en tredjedel av finansieringen. Övriga två tredjedelar är redan idag privata medel och bara ca en (1) procent kommer från företag. Ändå är det mest den skattefinansierade tredjedelen som debatteras, menar Adelsohn Liljeroth.

– Kan det bli problem om finansiärerna ställer krav på utövarna? Undrar Maria Rankka. I renässansens Florens var mecenaterna kritiska beställare som var inne i och petade i verken.

– Ja, jag tror det är bäst om finansiärerna håller sig på armslängds avstånd. ”Konst måste får vara konstig” som någon uttryckte saken. Det är lite som med forskning, man vet inte vad som kommer ut, avslutar Lena Adelsohn Liljeroth.

Samhällets stöttepelare – 13 dec 2012 2 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Skriftställaren Anders Johnsons föredrag, illustrerat med musik och bilder omfattar historiska nedslag från 1600-talet och framåt av svenskar och invandrare som utöver sina företag också engagerat sig personligen i samhällsutvecklingen; socialt, kulturellt, idrottsligt och andra fält och på många olika sätt – allt från att organisera hygienen för gruvarbetarna i Kiruna till stora konstdonationer i Göteborg och ett musikarkiv i Stockholm. Alla var inte stenrika när de satte igång. I Anders Johnsons exposé ingår t ex Korv-Ingvar i Solna centrum som bistår uteliggare och en lanthandlare i Funäsdalen som lade grunden för Härjedalens fjällmuseum. Mer om samhällets stöttepelare finns i boken med samma namn.

 

Var finns deras nutida motsvarigheter? Det har Tove Lifvendahl, senior fellow vid tankesmedjan Fores tagit reda på i sin nyutgivna boken Att ge – samtal med svenska filantroper (Ekerlids förlag).

Varför har de här filantroperna bestämt sig för att ge? Samtalen med filantroperna visar att det är olika faktorer eller händelser som satt igång själva givandet eller engagemanget. Det kan till exempel vara personliga tragedier, samhällsproblem som får effekter på det egna företaget eller insikter om brister i välfärden. Den grundläggande faktorn är dock att de alla ville åstadkomma en förändring i samhället.

Samhällets stöttepelare – 13 dec 2012 3 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

En viktig punkt som Tove Lifvendahl återkom till i sin presentation var betydelsen av samhällskulturen för filantropin. Bland annat jämför Lifvendahl synen på filantropi i Sverige och i USA där personer som har ett överflöd förväntas att ge tillbaka till samhället i form av filantropi. Att ge kan även innebära en form av status i samhället.

Tove Lifvendahl avslutade sin presentation med att betona den viktiga frågan – Hur ska vi organisera vårt samhälle för att dra nytta av vår inre kraft av att ge och hjälpa varandra?

I den efterföljande paneldiskussionen om hur samhället ska kunna uppmuntra filantropi framhölls vikten av filantropiska förebilder. Anders Johnson poängterade att han ser en positiv utveckling av filantropisk verksamhet men att det är viktigt att diskutera hur filantroper bemöts i samhället.

Även Tove Lifvendahl framhöll betydelsen av förebilder men poängterade även att mottagarsidan behöver betona och synliggöra vad pengarna används till och vilka effekter bidraget fått. Filantropiska medel ska ses som ett mervärde och inte undergräva de offentliga medlen.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth efterlyste ett större engagemang från näringslivet. Var finns den sortens företagare som Anders Johnson beskriver idag?

Följ oss på: