Samverkan och uthållighet nyckeln till lyckad innovationssatsning

Moderator Ulrika Stuart Hamilton, Entreprenörskapsforum, hälsade välkomna till Entreprenörskapsforums och CECIS samarrangerade seminarium där boken Innovation and Growth – From R&D Strategies of Innovating Firms to Economy-Wide Technological Change författad av Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson, och Hans Lööf (Red.) lanserades.

Otydliga orssaksamband

Martin Andersson, professor Lunds universitet, inledde seminariet med att berätta om bakgrunden till boken och dess övergripande syfte:

–        Vi var ett gäng forskare intresserade av sambandet mellan FoU, innovation och ekonomisk tillväxt.

Litteraturen ger ingen enkel bild av dessa samband och dessutom finns det väldigt många frågor kring kausalitet. Generellt är det svårt att bena ut orsakssamband vilket inte är till gagn för politiker och myndigheter som vill ha konkreta svar för att kunna formulera policy. Boken är en gemensam kraftsamling från internationellt ledande forskare att bena ut dessa samband. Totalt medverkar 25 författare från åtta olika länder.

De initierande aktörerna lyckades intressera såväl VINNOVA för att stödja projektet som ledande internationella forskare (Paul Almeida, Zoltan Acs, Cristiano Antonelli, René Bederos, John Cantwell och David M. Hart för att nämna några) för att bidra med kapitel och förlaget Oxford University Press för att ge ut boken.

Martin Andersson, Lunds universitet

Utgångspunkten för boken är de enskilda företagen – från mikro till makro. Frågeställningar som berörs är bl a: Hur förklaras företagens val av FoU- och innovationsstrategier? Hur investeras kontinuerliga satsningar, hur stora är de och hur ser avkastningen på dessa satsningar ut? Hur och i vilken utsträckning ger företagens FoU- och innovationssatsningar upphov till spridningseffekter till övriga ekonomin? Vad betyder entreprenörskapet i detta?

Uthållighet skiljer ut

Hans Lööf, professor KTH, berättade om vad som förklarar företagens val av FoU- och innovationsstrategier. Nästan alla multinationella företag är effektiva när det gäller stora flöden av varor och tjänster och information och kommunikation. Dessa företag har en målmedveten strategi för att bygga upp kunskapsstocken och dessutom länkar till externa kunskapskällor. Företag av denna typ är också alltmer noggranna när det gäller lokalisering.

–          Det som verkligen skiljer ut företag är förekomsten av en uthållig innovationsstrategi. Uthållighet är en viktig faktor för att ge avkastning på FoU- och innovationssatsningar. Dessa företag har signifikant bättre resultatvariabler (vinst, produktivitet, tillväxt) vilka korrelerar med storlek, personalens utbildningsnivå och marknadsorientering.

Patent är generellt ett bra mått på output för de flesta industrier och dessa finns alltid på större marknader. För den växande tjänstesektorn som inriktar sig på både process- och produktinnovation är båda två i kombination det som avgör resultatet.

FoU-samverkan

Varför ser vi ett samband mellan FoU och produktivitet men inte FoU och tillväxt? Det beror på att en tillfällig FoU-satsning ger en signifikant högre försäljningsnivå per anställd. Samma sak gäller export (högre tillväxttakt och högre produktivitet.) Det är en mindre grupp av företag som satsar på FoU uthålligt och de visar en högre tillväxt.

Börje Johansson, professor KTH, centrerade hela diskussionen kring ett enda  begrepp ”conjunction”. Kombination eller förening på svenska skapar en genomgående skillnad för innovativiteten om man t ex använder både intern och extern kunskap.

–          Den lokala kompetensen är central i den globala ekonomin. Ett lands output samvarierar starkt med rikedomen på lokala produktionsfaktorer. De viktigaste produktionsfaktorerna är lokala. Internationell kunskapsöverspillning är endast fruktbar om den kan giftas ihop med den befintliga lokala kompetensen.

Börje Johansson, KTH

Förnyelse, innovation och FoU som en ständigt återkommande strategi, persistens, är vad som räknas. Detta i kombination bygger upp en resursbas i företaget. För bästa utväxling på sina satsningar bör alltså företagen satsa på att bygga upp företagets interna kompetens och kapacitet för innovationsverksamhet och bygga upp och upprätthålla länkar till externa kunskapskällor (kunder, konkurrenter, leverantörer, universitet, forskningsinstitut, kunskapskonsulter m fl) samt lokaliseringsval som en del av företagets innovationsstrategi (närhet till extern kunskap).

Kunskap och policy blir samhällsekonomiska nyttigheter

Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH, berättade om hur kunskapsutveckling landar i innovation. Hur kan kunskap allokeras dit den gör störst nytta? Hela utbildningssystemet är viktigt och den kunskap som genereras måste vara sådan som efterfrågas av näringslivet. Det är även viktigt att lyfta fram innovationer, entreprenörskapets roll och intraprenörskap, även inom offentlig sektor. FoU formar basen av vårt välstånd och vi har inte längre råd att halka efter nu när andra länder klättrar upp i värdekedjan.

Pontus Braunerhjelm pekade på några viktiga mekanismer för att bygga, överföra och tillämpa ny kunskap som driver tillväxt och välstånd: Utbildningssystemet –  vilket förser individer och samhället med relevant kompetens; Sysselsättning – som måste fördelas effektivt på olika branscher och företag; Forskning – som generar innovation framför allt genom entreprenörskap och intraprenörskap. I och med att den globala konkurrensen hårdnar – utmanas vår självbild om Sverige som en ledande kunskapsdriven ekonomi.

Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum och KTH

Pontus Braunerhjelm lyfte även fram den evolutionära effekten som tar fart då individer fångar upp en entreprenöriell möjlighet och marknaden selekterar fram en ekonomisk möjlighet.

–          Genom att öka konkurrensen, drivs kreativ förstörelse fram vilket genererar tillväxt. För bästa resultat behöver vi båda benen, kunskapen och policy – dessa två omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter.

Vad beror skillnad i utfall mellan olika länder på? Det kan handla om huruvida det finns ett system som främjar risktagande eller en blandning av offentliga och privata FoU-satsningar. Det finns inga klara resultat, menade Pontus Braunerhjelm. Vi tittar på FoU som input men det är svårt att dra slutsatser om samhällsekonomiska effekter.  Kommentaren avrundades med en policyrekommendation:

–          Vi måste bygga den kunskapskritiska massan vilket handlar mycket om incitament och drivkraft. Vi bör se över utbildningspremierna, regleringar, skatter osv. Vad som behövs är ett helhetsgrepp eftersom att många policyområden berörs.

Innovation på allas läppar

Urban Bäckström, vd Svenskt Näringsliv, inledde med att lyfta fram hur populärt begreppet innovation är. Innovation är temat för en rad forskningsuppsatser, offentliga satsningar och böcker. Om man Googlar innovation får man 3500 miljoner träffar. Alla partier pratar innovation men ingen verkar klar över hur vi ska använda det, fortsatte Urban Bäckström:

–           I Sverige har vi närmast ett innovationspolitiskt komplex bestående av politiken och en rad organisationer. Företagen verkar inte tycka att det är så viktigt eller riktigt veta vad det är. En sådan här bok är bra eftersom den är ett viktigt inspel till förståelsen om vad tillväxt är. Det eleganta i just den här boken är ansatsen att titta på innovationer i tre nivåer – lokalt, nationellt och internationellt.

Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv

Urban Bäckström lyfte även fram de små företagen och den nyckelroll som entreprenören har:

–          Ofta är det i de små företagen som de avgörande innovationerna uppstår.  Stora företag bidrar mer med varianter på de stora innovationerna och möjligheten att skala upp på ett annat sätt. Entreprenörens roll blir ofta utelämnad men är otroligt viktig.

Vilka är då policyslutsatserna av denna bok? För att lättare kunna hämta detta ur skriften efterlyste Urban Bäckström ett sammanfattade avsnitt. En huvudsaklig policyfråga i innovationsdebatten, enligt Urban Bäckström är att ta reda på vad är det som gör att en person vill bli entreprenör. Här blir det ofta fel i Sverige eftersom att vi, flertalet skattereformer till trots, inte klarar av att få till fler entreprenörer. Vidare anser Urban Bäckström att Regeringens nylanserade innovationsstrategi bara är fluff och flum – ett dokument där politikerna trevar sig fram och vet inte hur man ska bära sig åt.

Enligt Urban Bäckström är politikerna medvetna om att t ex optionsbeskattning, villkor och skatter spelar roll men att vi ändå hamnar fel. En förklaring kan vara en förshärskande vision av full sysselsättning i Sverige där jämlikhet betyder detsamma som likhet. Det innebär att vi i Sverige lyfter dem som har det svårt men även att vi trycker till dem som ligger i framkant.  Så skapar vi inga entreprenörer!

Innovation är målet

Göran Marklund, direktör VINNOVA, menade att boken är en av de tyngre skrifterna på innovationsområdet på senaste tid. Boken lyfter fram policyimplikationer på olika nivåer.  Göran Marklund framhöll att det är bra att peka på vad man behöver göra men inte hur. Konkreta designtips på policyåtgärder är inte så lyckat.

Att innovera är viktigt. Innovationer är viktiga. Det är således förvånande att det inte är den centrala diskussionen inom politiken. Innovation borde vara utgångspunkt för det politiska samtalet, tyckte Göran Marklund. FoU är inte målet utan innovation är målet! Boken etablerar dessutom att avkastningen på FoU är hög. En annan slutsats som lyfts fram i boken är nedtonad i den allmänna diskussionen, nämligen vikten av uthållig FoU.

–  De evolutionära nätverken (webs of development) är centrala för policyarbetet men vi bör också tänka på uthålligheten. Systemperspektivet är centralt eftersom allt hänger ihop; både för företag och i policydiskussionen. Detta är svagt utvecklat i diskussionen i allmänhet.

Göran Marklund framhöll att politikerna bör ta med sig att det är viktigt att se helheten och vikten av kraftfulla strategier för att skapa bra innovationspolicy. Det behövs minst en bok till på detta område, avslutade Göran Marklund.

Göran Marklund, VINNOVA, Per Bolund, Miljöpartiet och Hans Lööf, KTH

Innovation och entreprenörskap oslagbar kombination

Per Bolund, riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet, lyfte fram behovet av innovation och entreprenörskap.

–          Innovation och entreprenörskap är en oslagbar kombination. Hur kan dessa hitta varandra? Vi måste förbättra kontaktytorna.

Några slutsatser som Per Bolund drog av boken var: Det är de lokala förutsättningar som gör skillnaden. Det är viktigt att inte ta de enkla lösningarna. Vi måste anpassa oss till svenska förhållanden och behov. Det behövs tillväxtmodeller som tar hänsyn till entreprenörskap och innovation.

–          Det är viktigt med bra institutioner och om vi kan öppna upp akademin mot näringslivet så får vi en gyllene kombination. Även samarbete mellan dessa aktörer kring forskning skulle vara gynnsamt.

Sveriges stora företag är viktiga men vi behöver bättre policy för att starta upp små och lyckas bättre med att skapa en grogrund för små innovativa företag. Även offentlig sektor som kund har en viktig roll att fylla i stödjande av företag genom innovativ upphandling.

Vad bör vi då göra enligt Per Bolund? Utbildningssystemet måste bli bättre. Lärare måste ges bättre förutsättningar vilket har en direkt koppling till studieresultat. Vidare oroar sig Per Bolund över att FoU inom näringslivet håller på att stanna av. Det kan inte vara svaret i och med en ökad global kokurrens. För att komma till rätta med detta behövs bättre stöd från politiken men även att företagen svarar på detta. Ett förslag är att instifta en innovationsfond som innefattar en delfinansering av FoU i företagen och bättre villkor för entreprenörskap.

– Vi måste bli bättre på att se och stödja entreprenöriella individer. Ändra attityderna kring entreprenörskap och låta barn ”prova på” entreprenörskap, avslutade Per Bolund.

Inom kort kommer en svensk version av boken som är något förenklad och kommer att belysa policyrelevansen för Sverige ytterligare.

Martin Andersson, Lunds Universitet, Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv, Börje Johansson, KTH och Ulrika Stuart Hamilton, Entreprenörskapsforum