Schengen och Brexit – återinförande av gränser kostar

Vilken är betydelsen av öppna gränser för ekonomisk utveckling? Dr. Thiess Petersen, Bertelsmann Stiftung i Tyskland, presenterade en kalkyl för svensk BNP om Schengen i praktiken slutar fungera och gränser återinförs i Europa. Seminariet var ett samarrangemang av Entreprenörskapsforum, Business Sweden och Sydsvenska Handelskammaren.

Ta del av webbutsändningen av seminariet 

Pernilla Norlin, Entreprenörskapsforums vice vd och kommunikationschef, hälsade välkomna och berättade att Entreprenörskapsforum i år arrangerar fem seminarier i Almedalen.  Bl a står socialt entreprenörskap, inkubatorer samt skatter och entreprenörskap på agendan.

Penilla NorlinPernilla Norlin

Dr. Thiess Petersen välkomnades upp på scen och inledde sitt anförande med konstaterandet att införande av permanenta gränskontroller skulle leda till en rad negativa effekter.

– Gränskontroller ökar tiden det tar att transportera varor vilket i sin tur höjer kostnaden för dessa.

Enligt Petersen går det inte att beräkna den exakta kostnaden men priset på varor bör öka någonstans mellan en och tre procent.  Det får som effekt att köpkraften minskar vilket i sin tur leder till lägre sysselsättningsgrad.

Thiess Petersen 2Thiess Petersen

– För Sveriges del skulle ett återinförande av permanenta gränskontroller leda till mellan 0,4 och 1,2 procent BNP-avvikelse från referensscenariot fram till år 2025.

Petersen menade även att de dynamiska effekterna av handeln kan komma att minska. Om producenter har en mindre marknad producerar de mindre vilket ökar kostnader. Den konkurrens företag utsätts för över nationsgränser har som effekt att de måste innovera för hålla nere kostnaden, lyfte Petersen slutligen.

Seminariets moderator Per Tryding, vice vd Sydsvenska handelskammaren, presenterade sedan dagens panelister. Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, tog till orda först och menade att fragmenteringen av värdekedjor kan minska innovationsgraden och troligen får störst ekonomisk effekt.

Per TrydingPer Tryding

– Jag håller med om att dynamiska effekter troligen får stor påverkan på BNP, svarade Petersen. Dessvärre har det inte varit möjligt att kalkylera dessa, fortsatte han.

Karolina Ekholm, statssekreterare hos Magdalena Andersson, kommenterade att entusiasmen för frihandel har minskat efter finanskrisen.  De som drabbats hårdast av krisen ser inte fördelarna med frihandel utan endast nackdelarna.

  –  Införandet av gränskontroller skulle få överlag negativ effekt, trodde Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.

Hon pekade även på att handeln ökar i en långsammare takt samtidigt som antalet frihandelsavtal minskat.

Karolina EkholmPer Tryding och Karolina Ekholm

Per Tryding noterade att när finansministern nyligen uppmuntrade företag i Danmark att komma till den svenska marknaden och konkurrera fick det inte lika mycket uppmärksamhet som t ex en stor handelsdelegation till Asien brukar få. Varför?

Lena Sellgren trodde att det framförallt har att göra med att media inte är intresserad av regionala effekter. Johan Eklund pekade på att det kan finnas politiska skäl att inte göra så stor poäng av ökad konkurrens.

– Alla företag vill vara monopol, att bjuda in konkurrens skapar visst missnöje bland företagen.

Lena SellgrenLena Sellgren

Moderator frågade panelen hur de såg på frihandel och dess fyra grundstenar: fri handel med varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Är det möjligt att ha alla fyra eller står de i motsättning till varandra?

Lena Sellgren pekade på att som EU-land går det inte att välja, alla måste tillåtas, i alla fall på pappret. Thiess Petersen menade att vi behöver alla fyra och Johan Eklund lyfte att de är komplementerande på grund av spillover-effekter.

Johan EklundLena Sellgren och Johan Eklund

Förflyttning av arbetskraft (och människor i allmänhet) är mycket svårare än handel med övriga tre menade Karolina Ekholm.

– På ett politiskt plan behöver folkvalda stå till svars gentemot väljarna och behöver därför ha kontroll över samhällsutvecklingen. Då bjuder migration på helt andra utmaningar än framförallt kapital och varor.

Thiess Petersen presenterade även beräkning av potentiella förluster i BNP i och med Brexit. Han pekade på tänkbara scenarier. Det bästa, menade Petersen, vore om det var en ”mjuk” exit och Storbritannien får en liknande frihandelsstatus som Schweiz eller Norge. Detta skulle resultera i en sänkning av brittisk BNP-tillväxt med 0.6 procent. Det sämsta scenariot vore att Storbritannien hamnar helt utanför EU, utan frihandelsavtal och privilegier. Då skulle Storbritanniens BNP-tillväxt sjunka med 3 procent. Om Storbritannien lämnar måste någon även fylla hålet i EU:s budget.

Thiess PetersenThiess Petersen

– Tyskland får stå för den största delen av notan. Men även Sverige kommer att få betala en betydande del av bortfallet från Storbritannien.

Karolina Ekholm lyfte frågan om vad som händer med den finansiella sektorn efter Brexit. Hon menade att det är svårt att veta vilka effekter som Brexit kommer att ha på världens finansiella centrum men att det inte är omöjligt att de kommer att förlora i status.

Panel 1Per Tryding, Karolina Ekholm, Lena Sellgren, Johan Eklund och Thiess Petersen

Kommer vi att kunna reparera Schengenavtalet? undrade Tryding.

– Ja, om ett och halvt år kommer det att fungera igen, trodde Thiess Petersen.

– Schengen har brustit eftersom EU har misslyckats med att säkra sin sydöstra flank. Detta måste åtgärdas, menade Johan Eklund.

– Brexit är en väckarklocka för EU. Det går säkert att introducera Schengen igen men problemen måste tas på allvar, sa Lena Sellgren.

– Vi måste ta tag i flyktingkrisen på EU-nivå. Partnerskapet med Turkiet fungerar men EU måste göra mer. Det är ändå det som unionen är till för, menade Karolina Ekholm.

Panel 2Per Tryding, Karolina Ekholm, Lena Sellgren, Johan Eklund och Thiess Petersen

Följ oss på: