Småföretagen och skuldkrisen

Mot bakgrund av den tilltagande skuldkrisen bjöd Entreprenörskapsforum in till en konferens om skuldkrisen, småföretagen och de globala utmaningarna.

John Hassler, professor vid Stockholms universitet, var konferensens första talare. Han tecknade en bakgrund till dagens kris.

 

John Hassler

Efter en lång period av ekonomisk tillväxt fram till och med 2008 har det blivit uppenbart att många länder lider av strukturella problem. Underbalanserade budgetar ökar risken för betalningsinställelser i flera länder. Europas strukturproblem måste lösas och det kommer leda till recession, var John Hasslers tes, som menar det finns goda skäl att hjälpa länder som är tillfälligt insolventa.

Gordon Murray, professor vid University of Exeter , var konferensens internationella gäst. Han är expert på riskkapitalmarknaden och har bl.a. varit rådgivare åt den brittiska regeringen och EU-kommissionen. Gordon Murray menar att skruven dras åt allt mer och tecknade en mörk bild av riskkapitalmarknaden.

–          Riskkapital är ett effektivt sätt att förlora pengar.

 

Gordon Murray

 

Orsaken är att avkastningen på riskkapitalplaceringar varit dålig. I det ansträngda läget som uppstått kan inte heller staten vara passiv utan måste fungera som investerare av ”last resort”, menar Gordon Murray. Något som skapat en marknad av ”hybridriskkapital”, där staten är ägare men har en förhållandevis passiv roll. Murray framhöll att det finns tydliga bevis för att statliga investeringar varit lyckade.

Murray tror också att Europa kommer att få svårt att hävda sig i konkurrensen och bli allt mer marginaliserad på den globala riskkapitalmarknaden när riskkapitalet söker sig till nya marknader som t.ex. Turkiet och Brasilien.

Katarina Bonde, affärsängel och riskkapitalist, svenska bosatt i Kalifornien berättade om trenderna på riskkapitalmarknaden.  Alternativ energi och olika slags ”smarta lösningar” inom detaljhandeln är de hetaste områdena att investera inom för närvarande. Och det faktum att amerikanerna återigen lägger ned mer pengar och tid på välgörenhet ser Katarina Bonde som ett tecken på att den amerikanska ekonomin håller på att återhämta sig.

 

Katarina Bonde

 

Färska data från Småföretagsbarometern presenterades av Lars Jagrén, chefekonom på Företagarna. Han berättade att det finns en betydande optimism hos småföretagarna när det gäller sysselsättning och tillväxt men att det finns matchningsproblem. Småföretagen har svårt att hitta rätt arbetskraft. Samtidigt påverkas två tredjedelar av negativt av skuldkrisen. Det har blivit svårare att låna pengar och många företag skjuter på sina investeringar. Samtidigt skiljer det sig åt mellan olika branscher. Lars Jagrén föreslår därför bl.a. att det införs ett individuellt riskkapitalavdrag, som gynnar ”friends, family and fools”.

 

Lars Jagrén

 

Anna Söderblom, ekonomie doktor vid Handelshögskolan, berättade om utvecklingen på den svenska marknaden. Hon poängterade att riskkapital endast står bakom en procent av kapitalet i uppstartsföretag. De flesta företag startas med finansiering från andra källor. Det som gör riskkapital intressant ur såväl ett samhälls- som investerarperspektiv är att dessa investeringar ligger bakom många framgångsrika företag, som t.ex. YouTube, Google och Amazon.

Som följd av den dåliga avkastningen har antalet riskkapitalbolag minskat dramatisk under senare tid, berättade Anna Söderblom. Samtidigt uppvisar marknaden en stor spridning. En del fonder går ”superbra”.

–          Stora familjestiftelser har varit de mest framgångsrika investerarna. Och lokala och inte allt för stora investeringar har varit mest framgångsrika.

 

Anna Söderblom

 

Sist ut var folkpartiets respektive miljöpartiets ekonomisk-politiska talespersoner. Carl B Hamilton (fp) påpekade att det rör sig om en skuld- och underskottskris i Europa, inte en eurokris. För krisländer finns såväl inom som utanför euroområdet. Han menar att det är bättre om ECB trycker mer pengar och köper obligationer än att man inför särskilda euroobligationer.

 

Carl B Hamilton

 

Per Bolund (mp) framhöll att det svenska nejet 2003 borde varit en väckarklocka. Att en välfungerande ekonomi som den svenska valde att ställa sig utanför eurosamarbetet visade att eurozonen inte var ett optimalt valutaområde. I likhet med Carl B Hamilton avfärdade Per Bolund euroobligationer, eftersom dessa inte bidrar till att krisländerna reformerar sina ekonomier.

 

Per Bolund

 

Pontus Braunerhjelm, John Hassler och Per Bolund

John Hassler, Per Bolund, Carl B Hamilton och Anna Söderblom

Katarina Bonde, John Hassler och Gordon Murray

Ulrika Stuart Hamilton, Katarina Bonde och John Hassler

Per Bolund, Carl B Hamilton, Anna Söderblom och Lars Jagrén

Följ oss på: