Storföretagen driver kunskapsekonomin

Entreprenörskapsforum bjöd in till seminarium och presentation av rapporten: Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen?

Martin Andersson, professor Circle Lunds universitet, inledde seminariet med att berätta att rapporten visar att företagen har stor omedelbar betydelse för landets ekonomi och utgör en drivande och strategisk kraft i utvecklingen av Sveriges kunskapsekonomi. Dessa företag står för ca 50 procent av näringslivets totala FoU-investeringar, de sysselsätter 40 procent av alla inom industrin med lång universitetsutbildning och över 60 procent av alla med forskarutbildning. Dessutom visas att svensk högteknologisk industri utgörs av ett fåtal stora företag. Åtta multinationella företag svarar för över 60 procent av landets sysselsättning i HT, 80 procent av varuexporten, 92 procent av näringslivets FoU-investeringar i högteknologisk industri och 72 procent av alla anställda med forskarutbildning och 67 procent av alla anställda med längre universitetsutbildning.

Martin Andersson pekade även på att förnyelsen av näringslivet sker såväl i de stora etablerade företagen som i de mindre snabbväxande företagen, och det finns ett viktigt samspel dem emellan. Samtidigt är näringslivet sårbart, i synnerhet Sveriges högteknologiska industri.

–          För ett litet land som Sverige med sårbara strukturer kan förändrade lokaliserings- och investeringsstrategier hos de stora globala företagen föra med sig stora konsekvenser, såväl på kort som på lång sikt.

Vidare, berättade Martin Andersson att rapporten tydliggör den strategiska och långsiktiga vikten av att Sverige förmår behålla och fortsätta vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

–          Nedläggning av forsknings- och kunskapsintensiva verksamheter i Sverige kan initiera långsiktiga effekter vad gäller kompetensbas, antal spinoffs och FoU och dess spridningseffekter.

En näringslivspolitik för tillväxt, innovation och sysselsättning i landet måste beakta de stora etablerade företagens betydelse i näringslivsutvecklingen och dess roll i kunskapsekonomin, avslutade Martin Andersson.

 

Sverige måste konkurrera med kunskap

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, lyfte fram utmaningen i en tuff global konkurrens och att vi lever i en föränderlig värld. Inom 10-15 år står vi förmodligen inför helt andra ekonomiska maktförhållanden där Asien har blivit en allt viktigare spelare. Dessutom växer medelklassen i världen.

Hur ska då Sverige konkurrera när lägre löner, sämre miljövillkor eller minskad offentlig sektor inte är önskvärda alternativ?

–          Sverige måste konkurrera med kunskap, sa Tobias Krantz.

Men, att Sverige skulle vara så speciellt bra på kunskapsintensiv verksamhet är en myt tror Tobias Krantz. Vi måste ifrågasätta den bilden och våga se verkligheten.

För att storföretagens betydelse i perspektiv pekade Tobias Krantz på att Ericsson och AstraZeneca satsar lika mycket som staten på FoU. Således har nedläggningar en stor betydelse för Sverige som kunskapsnation.

Politiken spelar en viktig roll i att se till att Sverige blir mer attraktivt för kunskapsintensiv verksamhet. Utbildningsväsendet reformeras; kvalitén och resultaten är på nedåtgående. Vi måste se till att vi får bättre utväxling från FoU till innovationer. Dessutom måste vi söka att öka samverkan mellan akademi och näringsliv, gärna genom ekonomiska incitament. Vi bör även se över skatteläget så att det svenska skattetrycket går att konkurrera med globalt, avslutade Tobias Krantz.

 

De stora skapar Sveriges välfärd

Åke Svensson, vd Teknikföretagen, pekade på att det inte skulle vara möjligt för Sverige att leva på ett antal kreativa företag utan stöd från större kunskapsintensiva företag. De kreativa företagen är utmärkta som komplement till storföretagen. Dessutom menade Åke Svensson att det finns ett kunskapsgap mellan de som jobbar inom industrin och andra. Av den anledningen har Teknikföretagen satt igång kampanjen ”Industrin tar matchen” för att synliggöra industrins betydelse.

–          Industrin är viktig för Sverige!

Åke Svensson betonade även den viktiga symbiosen mellan större och mindre företag och behovet av de stora internationellt starka företagen för att bygga den svenska välfärden.

–          Välfärd är inget som bara finns. Den måste skapas. Där spelar våra internationellt starka företag en väldigt viktig roll.

Idag har alla företag en global konkurrenssituation och konkurrensvillkor mäts globalt, det är något Sverige måste anpassa sig till. Var tredje forskningskrona kommer idag från teknikföretag. Det har vi inte råd att förlora, sa Åke Svensson.

Sverige bör satsa på strategiska innovationsområden, nya innovationer och testbeddar. Dessutom bör offentliga upphandlingar ses över. Men, avslutade Åke Svensson, en av de viktigaste sakerna är att se till att unga blir intresserade av teknik och får en bra utbildning. Våra svenska skolor halkar efter.

 

Satsa på våra styrkeområden

Jennie Nilsson, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, lyfte fram den politiska utmaningen i att möta kortsiktiga problem som varsel och nedläggningar och långsiktiga utmaningar som att hålla Sverige internationellt konkurrenskraftigt. Vi lever i en föränderlig värld och det är viktigt att ge både individer och företag stöd för omställningar. Dessutom måste vi se till att vi riktar in oss på det vi är bra på och vässa de färdigheterna.

–          De länder som det går bra för har strategier för strategisk samverkan.

Det som är näringspolitiskt viktigt just nu, enligt Jennie Nilsson är ett mer samlat och konkret grepp kring innovations- och forskningspolitiken. Jennie Nilsson beklagar att Regeringens nationella innovationsstrategi aldrig skickades till riksdagen och därmed fick väldigt lite politisk tyngd. Dessutom tyckter Jennie Nilsson att dokumentet saknar konkretion och mätbara mål.

Angående våra styrkeområden sa Jennie Nilsson:

–          Vi i Sverige är duktiga på att höja förädlingsvärdet i våra produkter. Men idag gifter vi ofta ihop tjänster och produkter och vi är inte lika bra på att förädla tjänster. Där kan vi förbättra oss.

Dessutom tryckte Jennie Nilsson på vikten av att inte halka efter på företagsskatteområdet. Vi bör titta på olika modeller med innovationsboxar och kreativa skattelösningar för att främja ett dynamiskt och starkt näringsliv. Dock är det inte aktuellt att kopiera utan Sverige måste finna en egen lösning anpassad till våra förutsättningar. Vi måste också höja nivån i skolan och fostra starkare band mellan skola och näringsliv. Fler praktikplatser måste till och vi bör se till att utbilda där det finns brist på kompetens. Detta måste prioriteras.

Följ oss på: