Storföretagen – inte uträknade än

Tisdagen 23 maj lanserades rapporten Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige? av Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum och professor BTH. Frågan om storföretagens betydelse har blivit aktuell efter en strukturomvandling som inneburit att ca 40 000 jobb försvunnit från tillverkningsindustrin mellan 1996-2009. Under samma tidsperiod tillkom 400 000 jobb i tjänstebranscherna.

Se webbutsändingen från seminariet

Johan Eklund

Seminariets moderator Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS, hälsade först alla välkomna till seminariet och lyfte fram att dagens rapport var en uppföljning på en tidigare rapport skriven av Andersson, Sverige som kunskapsnation.

Med dessa korta ord av Eklund välkomnades Anderson upp som inledningsvis menade att fokus ofta ligger på de små företagen i diskussionen. Han betonade dock att relationen är symbiotisk mellan stora och små företag. Det är lätt att stirra sig blind på hur viktiga de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen är när det gäller sysselsättning, fördelning av specialistkompetens och högteknologisk tillverkning men då berörs bara företagens direkta effekter på ekonomin.

– Viktigare än att diskutera om huruvida näringspolitiken ska riktas in på små- eller stora företag är att framhäva spillovereffekterna från de kunskaps- och teknikintensiva företagen.

I en amerikansk studie från 2005 beräknades effekterna av spillovers i genomsnitt vara två gånger högre än den privata avkastningen. Det innebär att den samhälleliga avkastningen på FoU ligger någonstans inom intervallet 90-100 procent. En ökning av patenteringen inom ett storföretag leder även till ökad patentering i samma stad bland mindre företagen. Man kan säga att stora resursstarka företag “avlar” framgångsrika nya företag och är plantskolor för nästa generation av entreprenörer men även inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft. Det finna alltså komplementära roller för små och stora företag.Martin Andersson

-Strukturen blir annorlunda med ett stort bolag med högutvecklad kompetens än med tio små bolag. Om ett stort bolag läggs ned får de som arbetat där snart nya jobb men vem ska se till att nästa generation har samma kompetens om ett storbolag försvinner?

Små företag står för radikala innovationer och teknologi men saknar kapital och resurser att ”skala upp”.  Här har de stora företagen en möjlighet då de kan implementera innovationer i befintliga system och värdekedjor. De har dessutom kapital och resurser att skala upp.

Andersson avslutade sin presentation med att konstatera att Sverige måste ha en politik som inbegriper de stora företagens roll. Det måste finnas förutsättningar för spridning och kommersialisering av kunskap. Sverige behöver bl a erbjuda attraktiva miljöer för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten samt goda villkor för att säkra framtida kunskapsförsörjning.

Storföretagen föder nya företag

Först ut att kommentera presentationen var Pontus de Laval, teknikchef på Saab AB, han kände väl igen sig i Anderssons beskrivning av symbiosen mellan små och stora företag. Ett historiskt exempel är när Viggen försågs med jaktradar. Uppdraget gavs till Ericsson som tog fram en effektiv radar, vilket lade grunden för Ericssons framgångar.

– Saab har genom åren upptäckt att idéer utanför företagets kärnverksamhet ska skötas av något annat företag än Saab.Pontus de Laval

En finanschef såg till att SAAB startade en ventureverksamhet. En produkt som fötts ur detta är idén bakom Minesto AB.  En Saab-ingenjör tog här fram en sorts undervattensdrake som kan utvinna elektrisk energi även ur långsamrinnande vatten, vilket resulterade i ett nytt företag.

Konflikten ligger mellan stad och land

Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling Teknikföretagen, inledde med att konstatera att det finns ett starkt behov i näringslivet av en mer organiserad interaktion mellan stora och små företag. Just nu finns dessutom väldigt många initiativ från politiken som är svåra att överblicka. Stora och små företag verkar mer i ett ekosystem, menade hon, medan den riktiga konflikten ligger mellan stad och land. Det gäller att kunna locka till sig arbetskraften och göra industrin till en attraktiv bransch i hela landet, inte bara i storstäderna.

– Vi har en stark kritik mot regeringen då undersöker att lägga Tekniskt basår på Komvux. Det är ingen bra idé, de har inte alls samma attraktionskraft, sa von Zweigbergk.Amelie von Zweigbergk

Hon pekade också på att en eventuell flytt av Nordea kan få samma negativa effekter som om ett teknikintensivt storföretag flyttar. Bl a då banker sysselsätter många tekniskt kunniga personer inom t ex IT.

Fokus ligger inte på småföretagen

Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna, var sist ut att kommentera och tyckte inte att näringspolitikens fokus ligger på de små företagen. Han  tryckte på bättre samarbete mellan stora och små företag. Ett exempel är betalningstiderna för fakturor där småföretag har stora problem att få betalt i tid.Daniel Wiberg

– Sverige har en icke fungerande arbetskraftsinvandring och det är inte bra för ett land som ska konkurrera på en kunskapsmarknad.

För att små företag ska kunna bli stora behövs förbättrade ramvillkor. Storföretagen har t ex betydligt bättre möjlighet att hantera regelbördan.  Slutligen var han oroad över de förslag om krav på kollektivavtal som kommit från regeringen, något som skulle ställt de små företagen utanför offentlig upphandling, menade Wiberg.

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval, Amelie von Zweigbergk

 

Följ oss på: