Svensk sjukvård – en framtida exportbransch?

En av Sveriges största men minst konkurrensutsatta tjänsteproducerande näring – sjukvården – förutsätts bli framtidens stora exportindustri. Men utvecklingen går långsamt. Det är uppenbart svårt att nå ut internationellt. Vilka är hindren och hur ser möjligheterna ut för att Sverige ska få en internationellt konkurrenskraftig hälsoindustri?

Göran Arvidsson, sjukvårdsforskare, såg fyra olika varianter av sjukvårdsexport som kan gå över gränserna: tjänsten (diagnostik, e-hälsovård), patienten (utländska patienter kommer hit), företaget (köper in sig utomlands) och anställda (personal arbetar utomlands). Hittills har dock verksamheten varit ganska blygsam, men förväntningarna inför framtiden är höga. Arvidsson räknade upp fem skäl till varför vården är en exportmarknad att satsa på: betalningsviljan för att främja hälsa är väldigt hög, vi går mot en större generation i övre medelåldern, förväntningsnivån på hälsa är betydligt högre än tidigare, vi ser ett stort välståndslyft i Asien och antalet levnadsår förväntas förlängas. Sammantaget finns en betydande potential – men varför utnyttjas den inte, frågade Arvidsson. 

Karin Lind Mörnesten, VD, Swecare, menade att sjukvårdsexport inte definieras som export av sjukvård utan att det handlar om hela sektorns förmåga till internationalisering. Hon hänvisade till Exportutredningen som pekar ut sjukvården som den näst snabbast växande exportbranschen. Men det handlar om att koka ned det till något som går att sälja, paketering och konceptualisering är av stor vikt. Enligt Lind Mörnesten kan den långa traditionen av samarbete mellan akademi och privata och offentliga aktörer bidra till att bygga det svenska varumärket på området. Förutsättningen är dock att det utvecklas en hemmamarknad så att det efter en tid blir naturligt att expandera internationellt.

För att lyckas växa internationellt såg Per Båtelson, VD, Global Health Partner, tre möjligheter: att genom bolagstillväxt expandera som Capio, att sälja konsult- och managementtjänster eller att importera patienter. Dessutom utvecklas företaget sin kunskapsbas genom att man får utländska kollegor samt sprids riskerna mer. I Sverige har vårdföretag oftast bara landstinget som kund – något som upphandlas om vart femte år. Båtelson berättade att det finns en styrka i det svenska varumärket, clean, safe and efficient, även om det kanske rör sig om en myt som upprätthålls. Det finns en framtid i svenska kvalitetsregister och nya sätt att använda de olika register som finns, sa Båtelson och tillade att fler företag måste våga sig ut.  

Henrik Kennedy, journalist, Dagens Medicin, hade fått som uppgift att peka ut något företag som inte lyckats lika bra Capio. Han lyfte fram Ray Clinic som fokuserat på strålbehandling av prostata- och bröstcancer. Inledningsvis hade företaget ett avtal med landstinget – något som inte förlängdes när vårdkön tömts. Det generella problemet är att det inte finns någon hemmamarknad. Kanske skulle det hjälpa att heta Karolinska Ray Clinic som dörröppnare vid en eventuell utlandssatsning. Ett annat hinder såg Kennedy i EU:s tjänstedirektiv som inte omfattar vårdtjänster, därmed är det tillåtet att missgynna utländska vårdföretag. Varför görs inget år det? 

Karin Johansson, statssekreterare, Socialdepartementet, berättade att det är första prioritet på att under Sveriges ordförandeskap i EU nå konsensus om patientrörlighetsdirektivet. Hon såg det som möjligt att nå en kompromiss. I övrigt arbetar Johansson för en tryggare och stabilare marknad samt bättre förutsättningar för entreprenörskap i vården. Det ger ett större mått av valfrihet och mångfald. Skälet till att Sverige hittills varit så duktigt stavas enligt Johansson personnummer. I det senaste numret av The Economist uppmanas också Barack Obama att titta på vad som hänt i Sverige de senaste åren. Johansson berättade också om de flertaliga delegationsresor som regeringen gjort för att agera dörröppnare för svenska företag utomlands. Många företag har hört av sig och meddelat att de inte skulle kunna stänga sina avtal om de inte fått detta stöd, avslutade Johansson.

Ulrika Stuart Hamilton, vice VD, Entreprenörskapsforum (f d FSF), som modererade övningen, berättade att en större konferens på det aktuella och angelägna området planeras till oktober delvis med syftet att hitta intressanta forskningsprojekt att sätta igång.

Följ oss på: