Svensk utbildning kan främjas av entreprenöriell pedagogik!

Det var ett fullsatt seminarium när Entreprenörskapsforum lanserade policysammanfattningen Entreprenörskapsutbildning – från ABC till PhD. Seminariets moderator Pernilla Norlin, kommunikationschef Entreprenörskapsforum, hälsade välkomna och berättade att Entreprenörskapsforum inte är helt historielöst vad gäller ämnet entreprenörskapsutbildning. Carina Holmberg har tidigare gett ut ett antal skrifter på temat.

Entreprenöriell pedagogik inspirerar och motiverar

Först ut på scen var författarna Kåre Moberg, doktorand på Copenhagen Business School och Martin Lackéus, doktorand på Chalmers. Martin Lackéus inledde dragningen med en betraktelse och några frågeställningar. Världen vi lever i idag är global, teknikorenterad och föränderlig på ett sätt som den inte var tidigare. Detta innebär möjligheter men också en hård global konkurrens och nya utmaningar. Hur väl rustat är det svenska systemet för den värld vi har i dag? Och vilka lärdomar kan vi hittills dra från entreprenörskapsutbildningar?

Från litteraturen drog Martin Lackéus slutsatsen att det är viktigt att kunna både entreprenörskap och pedagogik så väl som en rad andra discipliner. Entreprenörskapsutbildningar har hittills haft två huvudsakliga inriktningar. Dels fokus på personlig utveckling och dels ett ekonomiskt fokus. Om personlig utveckling är syftet ligger tyngdpunkten i värdeskapande, kreativitet, fokus, självförtroende, förbereda individer för en oviss framtid osv. Om ett ekonomiskt nyttoperspektiv betonas är det ofta ett fokus på att öka förmågor inom affärsutveckling och att kunna anställa sig själv och dylikt.

Martin Lackeus, Kåre Moberg

Ofta används tre nyckelkategorier för att motivera entreprenöriellt lärande i skolan: nytta för individ, nytta för organisation och nytta för samhälle. Martin Lackéus pekade ut ett annat argument som han trodde har framtiden för sig.

–          Glädje och lycka är ett bredare argument. Entreprenörskap är helt enkelt roligt och motiverande.

Martin Lackéus delgav även publiken en observation.

–           Studenter som nu går i skolan pratar om hållbarhet och socialt entreprenörskap mycket oftare än förr. Unga idag vill bidra till en bättre värld.

Hur går man då praktiskt tillväga för att väva in entreprenörskap i utbildningen? Det måste finnas både en vilja att och en kunskap om hur man agerar entreprenöriellt. Dessutom finns det olika pedagogiska ingångar.  I huvudsak går det att dela upp dessa i utbildning om (innehållstungt och orienterande), för (förberedelse för rollen som entreprenör) eller genom (process- och upplevelseorienterat) entreprenörskap, berättade Martin Lackéus. Vissa forskare tror till och med att den entreprenöriella metoden kommer att bli lika viktig som idén om demokrati.

Varför inspirerar entreprenörskap skaparlust och motivation? Jo för att det sätter fokus på värde och samverkan med omvärlden. Om man inkluderar omvärlden aktiveras känslor och motivation på ett helt annat sätt, avslutade Martin Lackéus.

Se video av presentationerna:

Martin Lackéus och Kåre Moberg from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

Svårmätta icke-kognitiva färdigheter

Kåre Moberg tog vid och berättade lite om vilka effekter av entreprenörskapsutbildning som har kunnat mätas. Han pekade på hur svårt det är att mäta effekter eftersom lärandet är livslångt och det ofta är långt mellan utbildningsinsats och resultat. Det är oerhört svårt att bestämma exakt vad som har lett till att någon har startat ett företag. Dessutom ställer självselektion till bekymmer:

–           De som vill bli entreprenörer väljer att bli entreprenörer. Det är svårt att se att just utbildningen har lett till någons framgång.

Dessutom finns entreprenörskapsutbildning på olika nivåer, med olika lärandemål och som tillämpar olika metoder. Därför är det viktigt att fundera över vilka resultat vi är intresserade av. På lång sikt är det såklart intressant att titta på antalet företag som skapas i samhället och på kort sikt kan vi titta på t ex förändringar i beteende, intentioner och kompetenser, framhöll Kåre Moberg.

Olika åldersgrupper har olika behov. För yngre barn finns det en oro över att barn ska förlora sin motivation och uppfinningsrikedom genom en socialisering i skolan. Där behöver vi främst hålla vid liv det som barn naturligt har med sig. För ungdomar är de icke-kognitiva färdigheterna viktiga, det som inte kan mätas genom skolans standardtester. Dessa färdigheter, som innefattar bl a kreativitet, proaktivitet, att fungera i grupp, ansvar och kommunikation, kan stärkas genom ett entreprenöriellt lärande. Det finns mer forskning på entreprenörskapsutbildning på högstadium och gymnasium eftersom det är enklare att mäta effekter. Genom den litteraturen kan konstaterats att utbildningar med fokus på icke-kognitiva egenskaper skapar motivation.

Mest forskning kring entreprenörskapsutbildning har gjorts på högskolenivå. Här ligger fokus ofta på intentioner, upplevd förmåga och attityder. Det är viktigt att fråga sig vilka effekter som vi önskar att entreprenörskapsutbildning ska generera. Vi kan konstatera att inom fältet kolliderar mätbar kunskap med tyst kunskap vilket bottnar i en väldigt gammal schism mellan olika pedagogiker. Entreprenörskapet har en möjlighet att driva på ett ändrat analysfokus, tillade Kåre Moberg.

Den övergripande slutsatsen av studien är enligt Kåre Moberg att entreprenörskapsutbildning uppvisar stora möjligheter.

–          Vi tror att svensk utbildning kan främjas av entreprenöriell pedagogik! Men, vi är i ett tidigt skede och det finns mycket att jobba med.

Moderator Pernilla Norlin inflikade en fråga om huruvida det finns någon ”best practice” att titta på och lära av. Kåre Moberg menade att pedagogiken är avgörande eftersom att forskning visar att en mer kognitiv utbildning stryper motivationen. Att till exempel Ung Företagsamhet är på väg ner i åldrarna ser vi som positivt. Martin Lackéus pekade på att samverkan med omvärlden är bra men att det saknas stöd och motivation i det arbetet. Ofta när elever är i kontakt med arbetslivet blir det mest observation. Eleven blir en åskådare och det inspirerar inte.

Video av diskussionen med Martin Lackéus och Kåre Moberg:

Entreprenörskapsutbildning 002 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

 

Dags för högskolan att gå från ord till handling

Sveriges första professor i entreprenörskap, Bengt Johannisson, Linnéuniversitetet, var inbjuden att kommentera studien. Han inledde med att understryka att det är dags för högskolan att gå från ord till handling. Lärande är experimentellt och entreprenörskapet finns med oss från början.

–          Jag anser att alla människor som barn är entreprenöriella!

Bengt Johannisson

Bengt Johannisson konstaterade att PSens författare beskrev utbildningens form som viktigare än dess innehåll och hur man realiserar entreprenörskap är centralt. Lärande genom entreprenörskap är mest framgångsrikt som pedagogik och den mest intressanta formen av entreprenörskapsutbildning. Delaktighet är både ett mål och medel i lärande och att unga människor är svåra att hålla kvar i slutna rum och sällskap. Tonåringars intressen och preferenser är ombytliga.

Det som bekymrade Bengt Johannisson med studien är att författarna inte gav en tydlig egen bild av en adekvat entreprenöriell pedagogik, att interaktivitet och möjlighetsbaserat vs problembaserat lärande inte tas upp av de pedagogiska inriktningarna i studien och att politiker och beslutsfattare är låsta i en instrumentell syn på lärande och entreprenörskap. Dessutom, framhöll han, att författarna har en naiv bild av samarbete med omvärlden. Omvärlden är okänd, oplanerbar och mångtydig.

Det är viktigt att reflektera över detta, menade Bengt Johannisson. Dessutom är ungdomars liv oplanerade, oplanerbara och mångskiftande och vi måste ha ett väldigt brett synsätt för att fånga in detta i pedagogiken. Vi måste också komma ihåg att högskolans kunskap är generaliserande, icke-personlig och att entreprenörskapets kompetens är förkroppsligad.

–          Akademiker är korrekta, entreprenörer sluga.

Vad säger detta oss? Fokus bör ligga på hur entreprenörskap i bred bemärkelse lärs och praktiseras. Omvärldskontakten måste byggas genom ett genuint och långsiktigt samarbete. Lärarna måste genom sin grundutbildning och fortbildning lära för eget entreprenörskap och Ung Företagsamhet borde lägga lika vikt vid kommersiellt, socialt och kulturellt entreprenörskap, sa Bengt Johannisson.

Pernilla Norlin bjöd in till att blicka framåt och undrade vad Bengt Johannisson trodde att det kommer att krävas av den entreprenöriella pedagogiken i framtiden.

–          Lärarna måste vara förebilder! De måste utbildas rätt och förstå att det går att vara entreprenöriell på olika sätt.

Se video av Bengt Johannissons presentation:

Entreprenörskapsutbildning 003 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

Ung Företagsamhet motiverar och inspirerar

Cecilia Nykvist har precis tillträtt som vd för Ung Företagsamhet men har varit involverad i UF på olika sätt sedan tidigare, bl a har hon drivit ett eget UF-företag. UF har 30 års erfarenhet av entreprenörskap i skolan och har funnits i Sverige sedan 80-talet. Sedan starten har 257 000 personer drivit UF-företag berättade Cecilia Nykvist.

–          När jag drev mitt företag på 90-talet, då talades det inte om entreprenörskap utan om företagande men innehållet var detsamma. Vi fick planera, driva och genomföra. Vi var motorn. Det var glädje.

Cecilia Nykvist

Cecilia Nykvist delade med sig av resultat från studier som gjorts på UF-företagare. De visar att UF-företagare oftare än andra driver egna företag, har högre lön vid anställning, oftare är chefer men också att UF-företagare generellt har lägre betyg. UF har genomgått en stor förändring sedan starten och är idag snarast en utbildningsinstitution, en processutbildning, berättade Cecilia Nykvist. UF har ett ökat fokus på entreprenöriell kompetens och förhållningssätt.

–          Jag har hört från lärare att till och med de så kallade ”kepspojkarna” kan bli motiverade av UF. Företagande är det pedagogiska greppet. Elevernas egenskaper och färdigheter slipas och de bestämmer själva hur projektet utvecklas.

Sedan tre år tillbaka erbjuder UF även utbildning i grundskolan genom att tillhandahålla läromedel. Där tränar elever på att fatta beslut i grupp, kommunikation och proaktivitet. Eleven får lära känna sig själv som entreprenör och lära sig att tro på sig själv.

–          Vi jublade när utbildningsreformen GY11 kom! Den sätter fokus på entreprenörskap. Den svenska skolan behöver entreprenörskap men vi är ännu inte i mål. Nu måste entreprenörskap även in i lärarutbildningen.

Se video av Cecilia Nykvists presentation:

Entreprenörskapsutbildning – Cecilia Nykvist from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

Entreprenörskapsutbildningen måste förankras väl

Skolverket var representerat av Ragnar Åsbrink som är undervisningsråd på myndigheten. Han har jobbat i 40 år med barn och ungdomar och är väl insatt i vilka utmaningar det innebär. Skolan fungerar fläckvis men det finns mycket kvar att göra, menade Ragnar Åsbrink. Framförallt på lärar- och ledningssidan.

–          Goda pedagoger har ju alltid sett det som sitt jobb att lära ut mer en multiplikationstabellen.

Ragnar Åsbrink ansåg att UF-företagen är ett mycket bra sätt att illustrera fördelarna med entreprenöriellt lärande för skolchefer. För Skolverket är kommunikationen med dessa oerhört viktig eftersom det är främst i mötet med lärare, rektorer och chefer som Skolverket agerar.  Ragnar Åsbrink underströk också att det är viktigt att det som görs bygger på forskningsgrund.

Ragnar Åsbrink

–          Vi behöver synliggöra, organisera och systematisera den entreprenöriella pedagogiken så att det inte blir ett lotteri för våra barn.

En annan viktig uppgift som Skolverket har är att visa värdet av entreprenöriellt lärande i utvärderingsrapporten tillbaka till regeringen.

Ragnar Åsbrink pekade även på att det är viktigt att satsa på lärarna. Skolverket har hittills haft 2000 lärare som gått en kurs i entreprenöriellt lärande. Detta har resulterat i att många driver egna initiativ ute i skolorna. Skolverket bidrar även till UF, Rektorsakademin och andra som är engagerade i frågan.

Skolverket står också inför ett antal utmaningar och på utvecklingsavdelningen där Ragnar Åsbrink arbetar finns det flera stora projekt som handlar om bla värdegrundsfrågor och nyanlända. Viktigast är att vara en hjälpande, inte en stjälpande hand.

–          Vi jobbar hårt för att inte drabba skolorna med stuprör.

Ragnar Åsbrink avslutade med att betona vikten av att jobba med ett kollegialt lärande. Skolledningen måste vara med på besluten så att alla initiativ förankras väl. Vi vill inte ha något ineffektivt ensamarbete.

Se video av Ragnar Åsbrinks presentation och den avslutande paneldiskussionen:

Entreprenörskapsutbildning – Ragnar Åsbrink och paneldiskussion from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

 

Kraftsamling för entreprenörskap

Under paneldiskussionen framkom det att många lärare fortfarande är skeptiska till entreprenöriell pedagogik. Martin Lackéus inflikade att han tror att högskolan är inkapabel att ta till sig entreprenöriellt lärande på egen hand. Där det fungerar finns ofta en rektor som pekar med hela handen. Att Linnéuniversitet lyckats så bra beror just på det. Men, överlag behövs hjälp från politikerna.

Panelen fick avsluta seminariet med en reflektionsrunda. Cecilia Nykvist såg gärna ett närmare samarbete med drivhuset och andra ideella organisationer i framtiden. Tillsammans kan de kraftsamla för att bygga opinion kring dessa frågor. Dessutom framhöll hon att det är viktigt att lära sig genom att misslyckas. – Att gå på minor är bra!

Bengt Johannisson menade att eleverna själva är mycket bättre på att knyta kontakter med omvärlden än skolan. Dessutom efterlyste han skärpta krav på högskolor och universitet. – Kallar man sig entreprenöriell ska det också vara en del av utbildningen.

Kåre Moberg ifrågasatte användande av starkt tävlingsinriktade entreprenöriella pedagogiker som vi sett mer och mer av. Formen bör testas ytterligare. Han efterlyste också fler samtal mellan lärarna och familjen. – Det är bara så vi kan hjälpa eleverna att utveckla de viktiga icke kognitiva egenskaperna.

Ragnar Åsbrink var positiv. 400-500 skolor har jobbat medvetet med entreprenöriellt lärarande och fler är på väg. Skolverket har också initierat ett projekt om icke kognitivt lärande. Ragnar Åsbrink efterlyste lite mer arbete med attityderna. – Föräldrarna är de mest konservativa, vi måste få dem att förstå att det är bra att visa att man inte kan!

Pernilla Norlin fick sista ordet och avslutade med ett citat taget från Ragnar Åsbrink. – Vi jobbar vidare med dessa frågor för att entreprenöriell pedagogik inte bara ska vara grädden på moset utan jästen i degen!

Följ oss på: