Svensk vård och omsorg som framtida exportindustri – så får vi branschen att lyfta!

Sverige har en högkvalitativ sjukvård, framstående medicinsk forskning, framgångsrika vårdföretag, medicintekniska företag i världsklass och en läkemedelsindustri som drar in stora exportinkomster. Ändå vill det sig inte riktigt. Det är svårt att nå ut internationellt. Vilka är hindren och hur ser möjligheterna ut för att Sverige ska få en internationellt konkurrenskraftig hälsoindustri? Det diskuterades på Entreprenörskapsforums konferens den 12 oktober.

Sverige bör vara en ledande aktör på områdena vård och omsorg med tanke på den kompetensbas vi ha, sa Pontus Braunerhjelm, VD och professor, Entreprenörskapsforum, i anslutning till att han hälsade alla välkomna till konferensen ”Svensk vård och omsorg som framtida exportindustri – så får vi branschen att lyfta!”. Han berättade att Entreprenörskapsforum tar konferensen som ett avstamp för ett forskningsprojekt på området och hoppades därför att dagens diskussioner skulle lyfta fram angelägna områden att studera närmare ur forskningssynpunkt.

Svenska vårdtjänster ur ett internationellt perspektiv

Först ut att beskriva det rådande läget om de svenska vårdtjänsterna ur ett internationellt perspektiv var Johanna Essemyr, projektledare, Tillväxtverket. Hon inledde med att berätta om fyra möjligheter för ett tjänsteföretag att internationaliseras: att en tjänst, en konsument, ett företag eller anställda korsar gränsen. Essemyr menade dock att det finns problem med att mäta värdet av svensk vård och omsorgs internationalisering eftersom det bara är de två första möjligheterna som ingår i den internationella handelsstatistiken.

– För att vård- och omsorgsbranschen ska få en ökad betydelse för tillväxten behövs en breddad marknad, sa Essemyr.

Några sätt att nå dithän såg hon i att inrätta ett forum med företrädare för branschen, organisationer och främjare som agerar dörröppnare. Andra områden att satsa på såg hon i en internationell marknadsplan för svensk vård och omsorg samt en utvecklad hemmamarknad.

Medicinteknikindustrin ur ett internationellt perspektiv

Anna Sandström, analytiker, VINNOVA, berättade om forskningsläget inom life science. Hon presenterade bland annat statistik som visade att de tio största företagsgrupperna står för ca 60 procent av de anställda samt att dessa har haft en 10 procentig tillväxtstakt de senaste fyra åren.

– Varför inte utgå ifrån industrin i ett forskningsprojekt, frågade Sandström. Det finns mycket intressant att grotta ned sig i. T ex varför de små företagen inte växer eller genom att belysa de nyliga framgångshistorier som finns i form av Radi Medical, Entific och Q-Med.

Sandström visade också att svensk nettoexport av medicinsk teknik har halverats. Men hon såg möjligheter för små länder att ta stora delar av en marknad. Så var fallet med titanimplantat i Sverige som möjliggjordes av generösa försäkringssystem och utrymme för behovsmotiverad forskning i samarbete mellan företag, akademi och hälso- och sjukvården, avslutade Sandström.

Deprimerande bild men inga olösliga problem

Anna Lefevre Skjöldebrand, VD, Swedish Medtech, hävdade att nedgången av svensk export inom medicinteknik år 2002 helt och hållet berodde på att ett företag lämnat Sverige och därmed den svenska exportstatistiken.

– Export är ett av de sista stegen. Det krävs goda grundförutsättningar för att nå dit. Sverige har varit historiskt duktiga genom god samverkan mellan entreprenörer, vårdpersonal och finansiärer men tyvärr har innovationsklimatet försämrats i och med att ekonomiska restriktioner satt tydliga spår inom vården. Satsningar på forskning och utveckling har fått lägre prioritet, hävdade Lefevre Skjöldebrand.

img_sjukvard_lefevreAnna Lefevre Skjöldebrand, Karin Lind Mörnesten, och Ulf Lindberg.

Andra problemområden såg hon i svårigheten att gå från anställd till att bli entreprenör inom vården, att vårdsystemet inte är särskilt bra på att plocka upp innovationer och att upphandlingssystemet lider av ett kostnadsrestriktionstänk som handlar mer om att göra en produkt billigare än att ta fram helt nya kostnadseffektiva produkter.

– Jag vet att jag ger en deprimerande bild men problemen är inte olösliga, avslutade Lefevre Skjöldebrand.

Fantastisk möjlighet för Sverige – redan näst snabbast växande exportbranschen!

Karin Lind Mörnesten, VD, Swecare, ville backa bandet något för att lyfta fram varför vårdexport är viktigt. Hon hävdade att vård och omsorg är en av världens mest intressanta branscher och snabbast växande marknadsområden. Det faktum att vi blir allt äldre, möter livsstilsfärändringar och nya innovationer gör att behovet blir än större. Utvecklingsländer som klarar av sina basala behov vill i ett nästa steg ha utbildning och hälso- och sjukvård. Sammantaget menade Lind Mörnesten att detta ger en fantastisk möjlighet för Sverige som redan har området som den nästa snabbast växande exportbranschen.

– Sverige är ett av de mest life science-täta länderna i världen mätt i antal anställda. Vi har ett fungerande system som kan ge utväxling. Men för att lyckas krävs en utvecklad hemmamarknad och trippel helix-samverkan mellan vård, forskning och företag, hävdade Lind Mörnesten.

– Samtidigt måste vi inse att vi är ett litet land och att vi inte kan frälsa världen i alla delar. Men vi kan se till att vi är bäst på det vi gör, avslutade hon.

Hemmamarknaden – en viktig bas för internationell framgång

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega, berättade att Vårdföretagarna har 1900 medlemmar med 660 000 anställda. Vad gäller deras möjlighet till internationalisering så tryckte Lindberg på att hemmamarknaden är en viktig del av framgången. Han presenterade också fem punkter för vad som behöver göras för att främja branschen. För det första behövs ett bättre definierat erbjudande internationellt om den goda vården. Vi är idag kända för att vara ”safe, clean and efficient”. Men det finns mer att ta tag i, sa Lindberg.

För det andra måste en arena skapas här hemma. För det tredje behövs en marknad och de segment där vi har möjligheter definieras. För det fjärde måste referensobjekt säkerställas, S:t Görans sjukhus var t ex en bra referens för Capio. Förbud eller begränsningar bör inte få hindra oss att få fram dessa referenser. För det femte finns det ett behov av att främja och marknadsföra svensk vård och omsorg, gärna genom den kommunikationsplattform som regeringen tagit beslut om.

Cleveland Clinic och det amerikanska exemplet

Därefter var det dags för oss att ta del av Bo Carlssons, professor, Weatherhead School of Management, Ohio, presentation av en amerikansk förebild: Cleveland Clinic. Enligt Carlsson är Cleveland Clinic, som grundades 1921, ett av de största vinstgivande sjukvårdssystemen i USA. Samarbetsorganisationen BioEnterprise har gjort denna framgångshistoria möjlig genom att koppla samman idéer, människor och kapital och vara en katalysator som ser till att något händer. Uppgiften har varit skapa, bygga upp och behålla nya företag på området med målet att se till att mer än $150 miljoner investeras i regionen varje år. Det har gett goda resultat: mer än 1100 affärstillfällen, 1900 uppfinningar, 100 företag och 1700 nya jobb har stimulerat tillväxten i regionen.

– Sju av tio företag som startas tvingas lägga ned inom fem år. Därför behövs det en mångfald av idéer och aktörer som kan samverka och liera sig med andra – även internationellt, menade Carlsson.

– Visst är det viktigt med samarbete men det behöver också balanseras med konkurrens, inflikade Gunnar Eliasson, professor emeritus, som även ville se att fler utländska företag släpptes in på den svenska marknaden.

img_sjukvard_eliassonGunnar Eliasson, Bo Carlsson och Ulrika Stuart Hamilton

Vägar för svensk sjukvård att bli en global hälsoindustri

Enligt Gunnar Eliasson är USA det land som nått längst vad gäller att skapa en välfungerande hälsoindustri och han såg Cleveland Clinic som ett utmärkt exempel på det. För att svensk vård och omsorg ska kunna utvecklas till detsamma ville Eliasson få svar på fyra frågor: vem är kund, hur ser produkten ut, hur ser hälsoindustrin ut och varför har inte Sverige, med sin moderna sjukvård redan en global hälsoindustri?

– I Sverige är vården full av ställföreträdande kunder – allt ifrån politiker, tjänstemän och den medicinska professionen – medan patienten lyser med sin frånvaro, sa Eliasson.

Enligt Eliasson krävs en kundstyrd sjukvård med många betalningsvilliga patienter som har en återställd hälsa som efterfrågad produkt. Detta skulle innebära att en ökad del av den medicinska risken skiftas bort från patienten över till hälsoproducenten. Följden blir att hälsoproducenten kommer att ta betalt för den ökade risken, något som idag sker i USA genom försäkringspremier. Eliasson såg en sådan avreglering som nödvändig om Sverige vill se en globalt konkurrenskraftig inhemsk hälsoindustri utvecklas.

Hur får vi mer entreprenörskap i vården och hur underlättas företagens internationalisering?

Nästa pass var en diskussion mellan företrädare från det privata näringslivet med olika erfarenheter från internationalisering av vård och omsorg.

Först ut att berätta om sina erfarenheter var Per Båtelson, VD, Global Health Partner, med ett förflutet som grundare av Capio. Han tryckte på behovet att skapa en konkurrensutsatt hemmamarknad att kunna använda som bevisföring på att de tjänster eller produkter man har att erbjuda sprider sig och skapar möjligheter även internationellt.

Med Global Health Partner har han inte bara intresse av att driva utan även av att hämta hem intäkter från de länder i vilka han opererar. I Förenade Arabemiraten har företaget ett femårskontakt om att sätta upp och driva en klinik med fokusering på behandling av både diabetes och fetma. Global Health partner valdes ut i konkurrens med en tysk sjukvårdskedja. Att svensk sjukvård har gott renommé om att vara safe, clean and efficient bidrog säkerligen till upphandlingsvinsten, något Båtelson anser att vi måste arbeta hårt för att upprätthålla och vidareutveckla.

img_sjukvard_svenssonOlle Johansson, Anders Svensson, Ewa Hellberg och Per Båtelsson

Ewa Hellberg, Dr., MD, Gynekologiskt Centrum, hade personlig erfarenhet av vård export på flera olika sätt, bland annat som anställd av Omanska staten, som EU-expert på hälso- och sjukvårdsorganisation och nu som konsult på London Medical Clinic i London.

– Sett från utlandet har vi ett mycket effektivt arbetssätt i Sverige, från diagnos till behandling. Det måste vi sätta en kvalitetsstämpel på . Sedan önskar jag också fler svenska entreprenörer som kan föra detta vidare internationellt, sa Hellberg.

Olle Johansson, VD, Scandinavian Cancer Care, bemöter med sitt företag det enormt växande cancerbehandlingsbehovet som finns i världen. Detta genom att – ofta i samverkan med existerande sjukhus – bygga cancerkliniker med strålbehandling i fokus. Bland annat finns man i Ghana, Mexiko, Georgien och fler länder i Latinamerika, Mellanöstern och Asien.

– Det finns ett påfallande intresse av att investera i kliniska projekt. Ofta nätverkar vi inom kompetensblock för att få ihop tillräckligt många aktörer. På så sätt får vi till stånd intressanta projekt. Ni är alla välkomna att vara med och satsa, erbjöd Johansson.

Anders Svensson, VD, White arkitekter, presenterade ett helhetsgrepp där offentliga och privata aktörer samverkade kring export av färdiga sjukhus.

– Enligt uppgift behövs 150 nya sjukhus per år i världen. Jag tror på möjligheten att sälja en svensk modell med allt ifrån design, byggnation, utrustning, kunskap, rutiner, drift osv. Genom offentlig-privata samarbeten kan vi forma en ny framtidssektor som fyller ut hålet efter bilindustrin, menade Svensson.

På frågan om vad Sverige ska nischa in sig att satsa på internationellt svarade panelen att det handlar om att snäva ned och integrera ett diagnosområde att exportera. Kvalitetsregister förpackade på ett svenskt sätt kan också intressera samt möjligheten att hämta utländska patienter till Sverige. Det betonades åter att för att komma in i andra länder behöver referensprojekt kunna visas upp. Därför är det oerhört viktigt att det finns goda förutsättningar att skapa dessa referenser på den svenska hemmamarknaden.

Välfärdsvinster i att sammanföra svensk sjukvård med internationell handel

Därefter var det dags för handelsminister Ewa Björling att ge regeringens syn på hur vi får mer entreprenörskap i vården och hur företagens internationalisering kan underlättas. Björling tog sin utgångspunkt i den allmänna sjukvården som växte fram under efterkrigstiden – samtidigt som internationell handel ökade rejält. Att vi på samtliga områden som präglas av handelsutbyte sett välfärdsvinster borde därför bana väg för att sammanföra dessa två områden.

img_nyhet_sjukvard_bjoringeEwa Björling

Att sjukvård och omsorg är en av de mest snabbväxande branscherna globalt sett och med bakgrund i att den demografiska utvecklingen ställer nya krav på framtidens hälsotjänster såg Björling en stark potential för handel och internationalisering.

– Det gäller att ta tillvara möjligheterna som erbjuds. En ökad export gagnar alla och är inget som ifrågasätter den offentligt finansierade vården. Vi vet att internationella företag satsar mer på forskning och utveckling och på att sprida best practice, sa Björling.

Hon framhävde handelspolitiken som betydelsefull för att främja den svenska tjänstesektorn. Men hon betonade också att vi behöver ändra förutsättningarna för utländska företag att verka i Sverige genom att öppna upp för utländska tjänsteleverantörer. Att vårdtjänsterna undantagits från EU:s tjänstedirektiv var något Björling beklagade och ville förändra. Däremot såg hon en möjlighet att nå en överenskommelse om direktivet för patientrörlighet under det svenska ordförandeskapet. I och med detta skulle Europas patienter kunna söka vård i det land de vill ha den.

Hon berättade också att Exportrådet fått i uppdrag att ta fram en kommunikationsplattform för att marknadsföra svensk sjuk- och hälsovård internationellt. Resultatet presenteras i början av nästa år.

– Under 2010 kommer jag och Göran Hägglund att tillföra ytterligare medel för att vidareutveckla Exportrådets uppdrag. För fler behöver få upp ögonen för att Sverige ligger i framkant. Sverige har en ekonomisk och vetenskaplig infrastruktur som ger ett fantastiskt utgångsläge för att konkurrera framgångsrikt på hälso- och sjukvårdsområdet, avslutade Björling.

Behov av satsningar på register, samverkan och forskning

Efter lunchpausen var det dags för en diskussion om landstingens roll att understödja en positiv utveckling av svensk export inom vård och omsorg. Staffan Lindblad, doktor och forskare, Karolinska Institutet, var inledare och informerade om fyra gemensamma utmaningar för patienten, vårdorganisationen, den akademiska forskningen och för företagen.

Lindblad menade att det behövs effektiv behandling, utvärdering av kostnadseffektivitet och säkerhet, utveckling av metoder av vårdoptimering samt möjligheter att lära av goda exempel och öka jämlikheten i vården. För att åstadkomma detta krävs välfungerande register och biobanker. Dessutom efterfrågade han satsningar på forskning och innovation inom vården tillsammans med samverkan mellan, vård, forskning och företag. Lindblad visade på ett exempel där reumatikerpatienter involveras i sin egen vård genom att de regelbundet värderar och rapporterar sitt hälsotillstånd via datorer med pekskärm.

Kunskap bör stavas kundskap

Först ut i den efterföljande panelen var Thord Andersson, enhetschef, Regionförbundet Örebro. Han tyckte att svensk vård håller hög klass men att tillgängligheten är en akilleshäl. Landstingen måste ta tag i kapacitetsproblemen och antalet stafettläkare som ökat markant.

– Kunskap bör stavas kundskap – det behövs ett utvidgat kundperspektiv i vård och omsorg, sa Andersson.

Dessutom behövs kapital och konkurrens som ger vinster som kan utgöra utvecklingspengar, menade Andersson. Att 60 procent av de svenska läkarna har pluggat utomlands eller är personer med utländsk bakgrund som kommer hit och jobbar ville Andersson justera. Är det inte dags att godkänna Örebro universitets ansökan om 120 nya läkarplatser, frågade Andersson.

Kortsiktigt och ointelligent ledarskap inom sjukvården

Pia Kinhult, regionråd, Region Skåne, tyckte att regioner och landsting borde genomföra mer strategiskt innovativa upphandlingar. Som det ser ut idag går flera landsting ihop för att genomföra upphandlingar om vårdens dagligvaror. Det slår ut svenska företag som inte klarar de stora uppdragen, sa Kinhult och tillade att den konsekvensanalysen har man inte gjort.

– Vi har ett ledarskap inom sjukvården som är hyggligt kortsiktigt och ganska ointelligent, hävdade Kinhult.

Idag diskuteras fusioner av universitetssjukhus, det cementerar bara ett gammalt tänk, menade Kinhult som ville få in ett helt nytt tänkesätt. Varför inte börja med att handels- och näringsministrarna bjuder in de 21 länsföreträdarna för att diskutera hur man ska lägga upp sjukvårdssystemet om 20 år, frågade Kinhult.

Kundvalssystem ska stödja mångfald – inte enfald

Vi har funnits på i 125 år och överlevt alla system, inledde Peter Seger, VD, Sophiahemmet, sin kommentar. På Sophiahemmet finns ett 60-tal entreprenörer och 250 läkare totalt men Seeger menade att det är svårt att utveckla sitt företag på den svenska marknaden.

– Det blir ingen export utan hemmamarknad. Vi måste kunna skapa saker här som är möjliga att överföra internationellt. Det måste också finnas ett kundvalssystem som stödjer mångfald – inte enfald. Det skulle kunna stimulera att vi får fler än tio procent privata aktörer på marknaden som vi har idag.

Seger ville även ändra på maktförhållandena. Han menade att sjukvårdssystemet styrs efter ansedda behov och ifrågasatte vad patienterna egentligen tycker. Att LOV-lagen, lagen om valfrihetssystem, snabbt måste införas – så att fler kan etablera verksamhet – såg Seger som en nödvändighet.

Utvecklade kvalitetsregister väcker tävlingsinstinkten

Göran Stiernstedt, chef, vård och omsorg, SKL, framhävde behovet av att vårda hela sjukvårdssystemet och vara framgångsrika tillsammans med andra aktörer för att kunna exportera. Eftersom den internationella marknaden är konkurrensutsatt insåg han också att vi behöver skapa den typen av system hemma för att kunna mäta våra resultat.

– Det finns en uttalad önskan att vårda och utveckla kvalitetsregister. Det är en bra form av resultatmätning som också väcker tävlingsinstinkten, sa Stiernstedt.

Vad gäller mångfaldsdiskussionen så ansåg han att vi inte får underskatta svårigheterna att driva igenom LOV-lagen. Den kan bli ett misstag, det är en stor transformation vi pratar om och SKL stöttar den gärna, avslutade Stiernstedt.

Fler utländska patienter gagnar högkvalitativ forskning

Susanne Svahn, VD, Uppsala Care, säljer högspecialiserad sjukvård till utländska patienter. Hon ville dock öka exporten för att kunna slipa processerna och marginalerna ytterligare. Fler utländska patienter som nyttjar den högspecialiserade vården leder enligt Svahn till att vi kan bedriva högkvalitativ forskning som kommer alla till gagn. Hon hade även en vision om hur regeringen skulle kunna starta en nationell enhet för marknadsföring av högspecialiserad sjukvård.

Kvalitetsregister och öppna jämförelser stärker patientens ställning

Även socialminister Göran Hägglund medverkade i konferensen. Han hade som uppgift att tala om landstingens roll att understödja en positiv utveckling av svensk vård- och omsorgsexport. Hägglund berättade att han sedan regeringsskiftet arbetat för att stärka patientens ställning. Att trafikolyckor tar 450 liv om året ska jämföras med att 3000 patienter dör pga olyckor eller felbehandlingar inom sjukvården. Därför jagar Hägglund riskfyllda moment med hjälp av kvalitetsregister och öppna jämförelser. Genom att mäta föds en tävlingsinstinkt och en önskan att höja sig, menade Hägglund. Andra områden som prioriterats har varit att främja valfrihet och att införa vårdval.

img_sjukvard_hagglundGöran Hägglund

I en skämtsam beskrivning av hur regeringen lyckats få ovilliga landsting att gå med på LOV – lagen om valfrihet – sa Hägglund att han fått hjälp av ett ”bra basebollträ och gott humör”.

Han såg att tillgänglighetsfrågan fortfarande är ett bekymmer trots att regeringen hällt pengar över landstingen: men nu står i alla fall 45 procent färre i kö för sitt första läkarbesök.

Hägglund såg också möjligheter för Sverige att göra sig gällande på den internationella marknaden.

– Den kliniska forskningen är en guldgruva men vi är även duktiga på äldreomsorg och bör ha alla möjligheter att här exportera koncept, ledarskap och forskning.

På EU-nivå lyfte Hägglund – liksom handelsministern – fram patientrörlighetsdirektivet, en fråga han tror och hoppas att det svenska ordförandeskapet lyckas få ihop en EU-överenskommelse. Han menade också att intresset för svensk hälso- och sjukvård är mycket stort, det hade han inte minst blivit varse under sina resor i Japan, Mellanöstern och USA. Därmed kunde socialministern sammanfatta att en stark svensk exportpotential i kombination med en öppnare värld och mer rättvisa spelregler skulle vara bra för både svensk export, patienter och ekonomi.

Men vem har ansvaret för att opinionsbilda om detta?

– Jag har tidigare varit vän av regeringsskiften men nu vill jag ha mer av långsiktighet och stabilitet, svarade Hägglund. Fyra år är en kort tid att hinna genomföra större förändringar. Men jag har ett ansvar för opinionsbildningen och som du ser i mina opinionssiffror så går det bra, avslutade Hägglund med glimten i ögat.

Vad behöver vi veta mer? Hur ser forskningsbehovet ut?

Nästa pass som lyfte fram angelägna frågor för forskningen att fördjupa sig i inleddes av Eva-Karin Anderman, forskningsansvarig, Almega. Hon menade att den viktigaste källan till nya idéer är medarbetarna men även att kunderna utgör viktiga drivkrafter. När Almega frågat sina medlemmar vad man borde forska mer om så svarar de arbetsmetoder, kundrelationer och personalutveckling.

Fokus för tjänsteforskningen ligger på tjänsteinnovation, nya marknader, verksamhetsutveckling, internationalisering och regional tillväxt. Men fortfarande jagas den stora uppfinningen trots att vi har personer som Per Båtelson som visat att det går att sälja sjukvårdstjänster.

– Varför går forskningsmedel till att försöka ta fram japanska robotar när vi kunde göra mycket mer inom tjänsteinnovation, frågade Anderman.

Karin Lind Mörnesten ansåg att det inte finns något område som hon inte vill veta mer om men menade att det skulle vara intressant att titta närmare på vad internationaliserade företag gjort rätt respektive fel. Detta för att identifiera generella utmaningar och svårigheter. Att följa exempel på internationalisering i andra länder kan också bidra med kunskap som vi i Sverige kan ha nytta av, sa Lind Mörnesten.

Anna Lefevre Skjöldebrand ville se forskning om hur en upphandling som driver vården framåt ser ut. Vilka metoder är mest kostnadseffektiva?

– Varför kommer vissa innovationer inte ut i vården? Vad gör att vissa lyckas och inte andra? Det ser jag gärna mer forskning kring.

Pontus Braunerhjelm avslutade dagen genom att tacka alla medverkande och deltagare för en intressant dag och flera intressanta uppslag för Entreprenörskapsforum att formulera ett nytt forskningsprojekt kring.

– Vi har sett internationella tidningsrubriker om hur djärvt och innovativt det helikopterrån som skedde för någon vecka sedan var. Låt oss hoppas att vi kan få samma omskrivningar om fem år när vi skapat ett antal Cleveland Clinics, avslutade Braunerhjelm.

Konferensen genomfördes i samarbete med Almega, Dagens Medicin, SKL, Swecare, Swedish Medtech, Tillväxtverket och Vinnova.

Följ oss på: