Svenska born global-företag

I debatten kring globaliseringen har fenomenet born global-företag fått en betydande uppmärksamhet. Ett born global-företag hittar, till skillnad från ”vanliga” företag, snabbt en internationell marknad. Spotify och Skype är två exempel på uppmärksammade svenska ”born globals”.

Torbjörn Halldin, ekonomie doktor från KTH och numera på Finansdepartementet, presenterade sin rapport ”Born globals” i samband med ett seminarium arrangerat av Globaliseringsforum. Hans slutsats är att få företag är riktigt globala. De utgör endast en eller ett par procent (beroende på vilken definition som används) av den totala mängden nya företag inom tillverkningsindustrin och endast en bråkdel av en procent av alla nya företag inom den kunskapsintensiva sektorn.

Born global-företagens andel av det totala antalet nya företag har dessutom varit i det närmaste konstant under den undersökta tidsperioden 1998 – 2006, trots de ökade till möjligheterna snabb internationalisering som globaliseringen innebär.

– Vill man öka antalet born global-företag behövs ett antal policyåtgärder. Exportförsäljning blir allt viktigare för företagens tillväxt och lönsamhet i en globaliserad ekonomi, menade Torbjörn Halldin.

Torbjörn Halldin lanserade några förslag på policyåtgärder som skulle förbättra förutsättningarna för born global-företagen:

  • Förbättrat och anpassat internationaliseringsstöd.
  • Riktade skattesubventioner och/eller skattekrediter som ökar utbudet av riskkapital.
  • Hjälp med att upprätta internationella nätverk som möjliggör kunskapsspridning bör ges på ett tidigt stadium.

Olle Wästberg, före detta generaldirektör för Svenska institutet, generalkonsul i New York m.m. och numera på Utrikesdepartementet med ansvar för Raoul Wallenberg-året, var inbjuden för att kommentera rapporten.

Han instämde till stora delar med Torbjörn Halldin, men ansåg att rapporten borde kompletteras med hur det ser ut för högskolorna och universiteten. Hur pass internationaliserade är de?

– Det krävs en annan syn på högskolornas roll om vi ska klara globaliseringen, framhöll Olle Wästberg.

Olle Wästberg var också kritisk till svenskarnas, i hans mening, alltför positiva självbild.

– Vår självbild är ett utvecklingshinder. Den är farlig, för vi är inte så globaliserade som vi tror.

Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen, var även han inbjuden för att kommentera rapporten. Den svenska dataspelsbranschen har rönt stora framgångar de senaste åren, bl.a. med spel som Battlefield och Minecraft. Per Strömbäck framhöll att dataspelsbranschen är högst internationaliserad.

–  Spelutvecklaren bryr sig inte så mycket om var publiken finns.

–  Vill man göra spel söker man sig till en global marknad. Det är där publiken finns. Det är ingen medveten strategi.

Dataspelsbranschen utmärks av en begränsad hemmamarkand och kännetecknas två globala värdekedjor. Den ena går från spelutvecklaren förlag-distributör-återförsäljare. Den andra via en internetplattform. Båda möter en global publik, dvs. konsumenterna.

Torbjörn Halldin framhöll avslutningsvis vikten av att utgå från born global-företagens behov, eftersom dessa skiljer sig från andra företags.

Ladda hem rapporten Born globals (pdf)

Torbjörn Halldins power point-presentation

Per Strömbäcks power point-presentation

Följ oss på: