Swedish Economic Forum 2016 – immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap

Årets Swedish Economic Forum gick av stapeln den 24 november 2016 och vid seminariet lanserades och diskuterades årets antologi Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap som sätter fokus på de ekonomisk-politiska möjligheter och utmaningar som ökad migration ställer Sverige inför. I rapporten belyser författarna frågor som lönebildningens betydelse för ekonomisk integration och förutsättningar för entreprenörskap bland nyanlända migranter.

pernilla-norlin-och-publik

Moderator Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, hälsade välkomna till lanseringsseminariet och menade att Swedish Economic Forum är som nyårsafton för entreprenörer och utlovade ett fyrverkeri av policyförslag.

 

Starka argument för ekonomisk integration

Sameeksha Desai, docent Indiana University och en av kapitelförfattarna, var först ut att presentera resultat ur rapporten. Hon inledde med en anekdot om två taxiresor, en i Washington DC och en i Stockholm. I båda fallen var förarna utrikes födda och hade trots hög utbildning och andra kvalifikationer börjat köra taxi som ett sätt att få inkomst. Men situationen hade blivit en permanent inlåsning. Detta är allvarligt eftersom det innebär en förlust av produktivitet såväl som skatteintänkter, menade Desai.

– En risk är att människor som saknar vägar in börjar arbeta svart. Det innebär förluster både för individen och staten.

sameeksha-desaiSameeksha Desai

En annan studie nyligen gjord av bl a Desai visar på att inte heller den andra generationens migranter når sin fulla produktiva potential. Gällande flyktingar pekade Desai på att det finns en stor ekonomisk potential i inflödet av ny arbetskraft men att ekonomisk integration bara är ett av många problem som denna grupp möter. Hon lyfte särskilt de potentiella vinsterna från diversifiering för ökad kreativitet och att migranter ofta kan hjälpa företag med internationaliseringssatsningar. Ett starkt argument för en satsning på ekonomisk integration är att merparten av kostnaden för flyktingar kommer från onutnyttjad potential.

– 80 procent av kostnaden för flyktingar kommer ifrån förlorade intäkter och bara 20 procent är rena kostnader, som t ex boende.

Andra stora utmaningar med att skapa policy för ekonomisk integration av flyktingar är validering, språk och svårigheter att studera denna grupp då informationen om den är bristfällig.

 

Skärp den svenska modellen

I den efterföljande kommentatorspanelen berättade Dan Olofsson, entreprenör och filantrop, om ett framgångsrikt projekt som han har varit involverad i – Tillväxt Malmö. Han menade att enskilda initiativ kan funka men att det är ytterst beklagligt att den svenska modellen inte fungerar för att integrera migranter.

– Det är en tragedi att det tar 8-10 år för de som har flytt att få jobb i Sverige. Ett tungt ansvar för detta faller på facken, de har hämmat integration genom sin ovilja att hitta enkla former för att folk fortare ska få jobb.

dan-olofssonDan Olofsson

Olofsson föreslog t ex enkla jobb i kombination med att slippa skatter och avgifter de två första åren som en väg framåt. Poängen är att systemet inte funkar som det är utan vi måste prova nya lösningar och modeller.

– Vi måste tänka i nya banor och inte göra det så svårt för oss, sa Olofsson.

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande (S) Södertälje, delade med sig av sina erfarenheter från integrationsarbetet där. Södertälje tar emot långt fler flyktingar än andra kommuner och hennes främsta observation från detta var att det inte existerar någon ”quick fix”. Ordinarie system måste fungera.

– Att de system och utbildningar som finns för dessa grupper fungerar är avgörande. Dessutom är segregation ett enormt problem. Nya människor i vårt land måste möta svenskar i vardagen för att ha en rimlig chans.

boel-godnerBoel Godner

Malmö ser Godner som ett skräckexempel vad gäller flaskhalsar och segregation. Hon pekade på att barn till flyktingar har goda chanser att lyckas, men bara om de bor nära och interagerar med svenskar. Så är inte fallet på många håll i Sverige. Lägre minimilöner har hon inte mycket till övers för.

– Vi har ändå ingen chans att konkurrera med låglöneländer och att skapa en fattigklass är varken positivt för individen eller Sverige.

Även Elisabeth Svantesson, vice ordf Arbetsmarknadsutskottet (M), pekade på Sveriges totala misslyckande med integrationen. Omfattande reformer kommer att krävas. Hon underströk att arbetsmarknaden inte ser ut som 2006 utan det finns helt andra utmaningar och högre krav på utbildning. Även bostadsmarknaden är hårt utsatt av dagens läge.

– Arbetsmarknadens parter måste skärpa sig och vi måste genomföra större reformer rätt omgående.

elisabeth-svantessonElisabeth Svantesson

 

Arbetsförmedlingens stöd används sällan

Efter paus och kaffe följde nästa talare för dagen Pernilla Andersson Joona, docent Stockholms universitet som p g a ett strömavbrott fick hålla delar av sitt anförande om egenanställning i mörker.

– Vi kan se att Arbetsförmedlingens starta-eget-stöd används väldigt lite.

Trots detta menade Andersson Joona att det kan vara en bra idé att utvidga stödet, samtidigt behövs mer forskning om dess effektivitet.  Subventionerade anställningar har visat sig vara mest effektiva och där ingår starta-eget-bidrag. Bland egenföretagare går att se en överrepresentation av utrikes födda, speciellt från Mellanöstern. En av flera förklaringar till detta är att etniska enklaver ökar efterfrågan på specifika varor, vilket är ett behov som kan mötas av små företag.

pernilla-andersson-joonaPernilla Andersson Joona

– Egenföretagare som arbetsgivare har ofta inte anställda men i de fall det förekommer överanställer företagen ofta från egna landet.

Det är dock något som förekommer även bland de som är födda i landet. Det finns enligt Andersson Joona både fördelar och nackdelar med att anställa utrikes födda från det egna landet. Snabbare arbete och låga eller inga krav på svenskakunskaper är fördelar, medan baksidan kan vara brist på långsiktig integration, avslutade hon.

 

Nya typer av jobb med lägre minimilöner

Lars Calmfors, forskare IFN och professor Stockholms universitet, noterade att han fick en lättare uppgift än föregående talare då elektriciteten återvänt och lokalen åter badade i ljus. Calmfors berättade inledningsvis att sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda är stort.

– Mer färdigheter ger hög avkastning, men tyvärr betyder det inte att utbildning lönar sig i samtliga fall.

SFI-utbildning har i genomsnitt varit effektiv men det finns en avtagande effektet, när fler genomgår utbildingen så sjunker avkastningen för den enskilde.  Calmfors menade att det kan vara en god idé att satsa på mer svenskautbildning under asylprocessen och återinföra bonus för avslutad SFI. Länder med fler enkla jobb har mindre gap mellan inrikes födda och utrikes födda, fortsatte han.

lars-calmforsLars Calmfors

– Forskningen säger att höga minimilöner har negativ effekt på sysselsättningen speciellt för de minst kvalificerade.

Så länge arbetsmarknaden var homogen så fungerade gamla modellen. Men nu behövs nya typer av jobb med betydligt lägre löner än som är fallet idag. Att begränsa de lägre lönerna till just nya sorters arbeten minskar risken för negativa bieffekter, menade Calmfors till sist.

 

Utbildning lönar sig inte alltid

Konferensens sista talare var Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS och BTH, som visade att avkastningen på utbildning är låg i Sverige, endast fyra procent per utbildningsår, vilket kan jämföras med Tyskland där avkastningen per utbildningsår är nio procent.

– För utrikes födda i Sverige är avkastningen på utbildningen endast två procent per år.

johan-eklundJohan Eklund

Det är något som kan spegla kvaliteten på utbildngen, utlåsningseffekter, individens produktivitet eller någon annan orsak. Men det kan tyda på att det speciellt för utrikes födda inte lönar sig att utbilda sig. Det handlar dock delvis om hur många år individen har kvar på arbetsmarkanden.

– Att sänka ingångslönerna kan ge en större grupp människor snabbare inträde på arbetsmarkanden och därmed ge finansiell avkastning.

 

Bemanningsföretag för nyanlända

Efter rapportförfattarnas presentationer var det dags för panelen att kommentera, först ut var Anna Bünger, avdelningschef Tillväxtverket.  Hon menade att det krävs en lång rad insatser för att öka ekonomisk integration, bl a utvidgat snabbspår för företagare, jobba mer med mentorskap och validering. Hon fann även rapportens förslag om speciella bemanningsföretag som kan ta över anställningsansvaret för nyanlända intressant.

anna-bungerAnna Bünger

– Idag kan någon som får avslag på sin asylansökan som är anställd istället ansöka om arbetsvisum, den möjligheten har inte asylsökanden som startat eget.

Det var något Bünger avslutningsvis ville se över i framtiden.

Jonas Milton, ordf. valideringskommissionen, påpekade att rapportens konkreta policyförslag bör kunna implementeras av arbetsmarkandsparterna men framhöll även validering som en av nycklarna till lyckad ekonomisk integration.

jonas-miltonJonas Milton

-Påfallande många har kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Många gånger krävs bara ett enkelt test för att gå från exempelvis måltidsbiträde till kock. Dock menade Milton att den svenska modellen bygger på högt deltagande på arbetsmarknaden och att det finns en risk att modellen kan spricka med ökad andel svartjobb.

 

Civilsamhällets roll för integration

Amelie Silfverstolpe, program director Axfoundation, konstaterade till en början att hon saknade civilsamhällets roll för ekonomisk integration i rapporten. Hon berättade bl a om en informell form av validering som anordnas av organisationer inom civilsamhället där nyanlända paras ihop med företagare. Parterna får diskutera frågor kopplade till arbetsmarknadsintegration under en timme.

amelie-silfverstolpeAmelie Silfverstolpe

– Idén om bemanningsföretag som kan ta över ansvaret för att anställa nyanlända är bra. Däremot håller jag inte med om att utbildning skulle vara en dålig investering, avslutade Silfverstolpe.

Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, instämde i att speciella bemanningsföretag var en bra idé. Hon berättade också att många kommuner inte använder de stöd som finns dels för att de inte känner till dem och dels för att det är krångligt.

annika-wallenskogAnnika Wallenskog

– Det finns för många olika typer av stöd och de byter namn för ofta.

Även Wallenskog var kritisk till att utbildning inte skulle löna sig. Hon menade att den grupp som har högst arbetslöshet är utomeuropeiska invandrare utan gymnasieutbildning. Hur kan utbildning inte löna sig för dessa?

– Utbildningspremien är väldigt låg för dessa grupper, mer avkastning kan uppnås genom arbetslivserfarenhet och därmed kan ett tidigt inträde på arbetsmarknaden vara att föredra, svarade Eklund som fick konferensens sista ord.

panel-2Jonas Milton, Anna Bünger, Annika Wallenskog, Amelie Silfverstolpe och Pernilla Norlin

Följ oss på: