Swedish Economic Forum – En innovationsstrategi för Sverige

På Swedish Economic Forum 2010 lanserades rapporten En innovationsstrategi för Sverige. Årets rapport bollar in en rad nya idéer och förslag till regeringens kommande innovationspolitiska strategi. På konferensen träffade Entreprenörskapsforums forskare riskkapitalister, entreprenörer och politiker för att diskutera hur en ny innovationspolitisk agenda se ut. Vid konferensen presenterades även förslaget om att introducera ett långsiktigt innovationspolitiskt ramverk som parallell till det finanspolitiska ramverk som effektivt hållit Sverige utanför den värsta ekonomiska krisen.

Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och professor, Kungliga Tekniska Högskolan, hälsade alla välkomna till lanseringen av årets Swedish Economic Forum Report. Han berättade att nio ekonomer, vid sidan av honom själv, bidragit med sju kapitel till rapporten vilken ger nya insikter som kan förväntas vara värdefulla i utformandet av en innovationsstrategi för Sverige. Pontus avslutade sin inledning med att överlämna ordet till konferensens moderator, Entreprenörskapsforums vice vd,Ulrika Stuart Hamilton.

SEF2010_pass1
Pontus Braunerhjelm och Martin Andersson

Nätverk och närmiljö viktiga för företagen
Först ut att presentera sitt kapitel var Martin Andersson, docent, IHH i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola, som pekade på att de svenska företagen svarar för huvuddelen, 70 procent, av landets totala FoU-utgifter.

Han berättade också om kännetecken för innovativa företag: deras anställda har högre utbildningsnivå, tillhör ofta en multinationell företagsgrupp, klassificeras i regel till högre teknologiska branscher och är internationaliserade. Andersson tryckte vidare på att den lokala miljön bidrar till företagens innovationsverksamhet. Både internationella och nationella nätverk och närmiljön bidrar till att bygga upp ett företags resursbas.

– Särskilt viktig är tillgängligheten till kunskapsresurser och informationsflöden i lokala nätverk. Samarbeten med regionala universitet och högskolor är därför betydelsefulla.

Studentförtagande upp till 50 gånger större än forskares
Thomas Åstebro, professor, HEC Paris, presenterade sedan resultat över nyföretagandet hos universitetsexaminerade. Tidigare forskning fokuserar nästan uteslutande på universitetsanställda forskares avknoppningsföretag. Nya data från bl a MIT visar dock att studenternas roll för att nya företag ska etableras är mellan 12 och 48 gånger större. Och upp till 80 procent av dessa stannar kvar lokalt.

– Det finns därför behov av att titta mer på vad studenterna gör och främja deras avknoppningsmöjligheter.

SEF2010_pass2
Frän vänster: Thomas Åstebro, Karl Wennberg och Lars Persson

Chalmers har en tradition av att producera nya företag. På fyrtiotalet avknoppades det första företaget och under 90-talet startade 15-20 företag per år, ett antal som är jämförbart med MITs. Nu pågår dessutom ett experiment med en entreprenörsskola på Chalmers som matchar uppfinnare med entreprenörer, berättade Åstebro, som har för avsikt att följa upp projektets utfall.

Vem äger svenska uppfinningar?
Men att kommersialisera uppfinningar är kostsamt, därför anses stora företag ofta vara bättre ägare än mindre. Är det så frågade Karl Wennberg, fil dr, Handelshögskolan i Stockholm och Ratio, retoriskt och presenterade resultat från en unik patentanalys. Han kunde bl a konstatera att 90 procent av 13 000 uppfinningar ägs av svenska företag och individer, vilket är mer än i jämförbara länder som Danmark, Finland och Holland.

Av den gedigna analysen kunde han dra slutsatserna att det inte finns något stöd för att svenska uppfinningar ”förloras” till utlandet men att patentsystemet är kostsamt för enskilda innovatörer samt att uppfinnare och nya företag står för r kompletterande kompetenser i innovationssystemet.

Så ökar kommersialiseringsgraden av innovationer
Lars Persson, docent och vice VD, Institutet för Näringslivsforskning, IFN, kompletterade analysen med att belysa riskapitalets roll i innovationsprocessen. Han visade, genom att ta upp de olika ägarroller som små och stora företag kan ha i innovationsprocessen, hur dessa kan verka för en högre kommersialiseringsgrad av svenska uppfinningar. Det är inte självklart att en entreprenör själv är bäst lämpad att kommersialisera en produkt och därmed bidra till en ökad samhällsnytta av en innovation.

– Riskkapitalet spelar en stor och viktig roll, en fungerande uppköpsmarknad för småföretag är nämligen en förutsättning för en snabb industriell utveckling, sa Persson.

Uthålligt innovativa företag är mer produktiva
Hur påverkas företagens innovationsverksamhet och produktivitet av skillnader i finansiella tillgångar? Hans Lööf, professor, Kungliga Tekniska Högskolan, visade att det finns en länk mellan finansmarknadens funktion (eget kapital- eller lånefinansierat), innovationsverksamhet och patent.

– En uthållig innovationsstrategi leder till omkring tio procents högre förädlingsvärde, motsvarande ca 225 000 kronor per anställd, och två procents högre produktivitetstillväxt.

SEF2010_pass3
Hans Lööf och Olof Ejermo

Han konstaterade också att tillgång till kapital och välutbildad arbetskraft samt hög soliditet är avgörande för att företagen ska bedriva uthålliga innovationssatsningar.

Svensk forskningsproduktivitet positiv – men högre utväxling på nyföretagande efterfrågas
Olof Ejermo, docent, Lunds universitet, hade närmare studerat det som kallats den svenska FoU-paradoxen. Den kan sammanfattas som att Sverige anses underprestera vad gäller innovation och nya företag i förhållande till de stora satsningar som görs inom FoU.

Några av Ejermos slutsatser var att Sveriges höga företags-FoU är mycket produktiv i termer av patent och att andelen av patenten som har koppling till akademin är hög.

– Vi exporterar mycket teknologi men vi använder också teknologin för att främja vår export.

Sverige framstår därmed som teknologiskt högpresterande både med avseende på företags- och universitetssektorn, men Ejermo ansåg det som tveksamt om effekterna av teknologierna får den utväxling och påverkan inom Sverige på exempelvis nyföretagande som de borde kunna få.

Ett innovationspolitiskt ramverk för näringslivets utvecklingskraft
Därefter var det dags för Pontus Braunerhjelm, VD, Entreprenörskapsforum och redaktör för rapporten, att presentera idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt stärka näringslivets utvecklingskraft. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

– Den framtida svenska ekonomiska utvecklingen bygger något förenklat på två grundläggande förutsättningar: dels att Sverige är internationellt konkurrenskraftigt som kunskapsnation, dels att det finns effektiva mekanismer för att omvandla kunskap till innovationer. Det räcker inte med en politik som ensidigt satsar på högre kunskap, länkarna till kommersialisering måste också fungera.

Han presenterade en första ansats till ett innovationspolitiskt ramverk byggt på tre pelare. Den första, kunskapsförstärkande insatser, handlar både om förbättrade kunskaper och förmåga att använda kunskap på ett sätt som kommer samhället till godo. Därför behövs högkvalitativ utbildning och forskning som åtminstone inom några områden håller absolut världsklass.

Den andra, kunskapsomvandlande insatser, berör hur kunskapssatsningar ska kunna resultera i nya och växande företag, ökade arbetstillfällen och investeringar. För att det ska ske måste de generella förutsättningarna för företagande och entreprenörskap finnas på plats – länkarna till kommersialisering måste fungera.

Den tredje pelaren, innovationskritisk massa, fokuserar på att resursbasen för innovation bl a beror på regionernas storlek. I rapporten visas hur produktivitet, koppling till andra företag och rörlighet inom regionerna påverkar innovation positivt.

– Ett innovationspolitiskt ramverk byggt på dessa tre pelare skulle långsiktigt bidra till högre innovationskapacitet, stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige, avslutade Braunerhjelm.

Sveriges ekonomi bygger på innovation
Efter att ha bearbetat och smält alla ekonomisk-politiska slutsatser från rapporten under en kaffapaus var det dags för Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi och entreprenör, Kungliga Tekniska Högskolan, att agera förste kommentator av rapporten. Med nästan 100 egna patent och tio avknoppade bolag i bakfickan vet Uhlén vad han talar om:

– Innovation är viktigt för aktiebolaget Sverige. Sveriges ekonomi bygger på innovation och 50 procent av vår BNP kommer från export. Vill vi vara kvar i kunskapssektorn och undvika att gå ned oss i låglöneträsket måste vi satsa ännu mer på innovation.

SEF2010_pass4
Mattias Uhlén och Charlotta Dahlborg

Visst ligger vi redan bra till medgav Uhlén och visade bl a på att Stockholmsklustret rankas som nummer sex i världen (Knowledge Competetiveness Index) och att regionen ligger trea (och Medicon Valley i Lund fyra) när det gäller EU-stöd till life science. Är vi såhär bra, frågade Uhlén.

Nej, det är vi inte, svarade han på sin egen fråga. Problemet ligger i den svenska paradoxen, dvs att Sverige satsar mycket stora resurser på FoU men får ut ganska litet av dessa. Den analys av hotbilden som Globaliseringsrådet gjorde ansåg Uhlén vara bra och han sammanfattade den så här: Sverige är alltför beroende av ett fåtal stora företag. De små företagen växer inte eftersom det är för svårt att gå från att vara litet till att bli ett stort företag. Att det genomsnittliga födelseåret för de största  företagen på Stockholmsbörsen är 1916 bekräftar detta.

Stimulera de små företagen att växa
Fler utmaningar såg Uhlén i att svenska tillväxtföretag flyttar huvudkontor utomlands, att utbildningssystemets visar tydliga kvalitetsproblem och att maktens fokus globalt skiftar från väst till öst. Men jämfört med andra EU-länder menade han att Sverige ett bra utgångsläge med sunda statsfinanser, stabila spelregler och låg korruption.

– När politiker i andra länder behöver fokusera på att klara av budgetunderskott kan vi fokusera på utveckling och innovation för framtida välstånd.

Uhlén presenterade sedan fyra områden för särskilda satsningar. För det första bör tillgången till riskkapital öka i tidiga stadier, gärna i form av nya fonder med både statligt och privat kapital. Dessutom bör processerna för offentlig upphandling ses över, expertskattesystemet göras mer lättförståeligt och stimulanserna för de små företagen att växa (stimulera FoU-satsningar och justera skatter) öka, avslutade Uhlén.

Underlätta möjligheterna till riskkapital
Därefter var det dags för en panel att diskutera en innovationsstrategi för Sverige. Pernilla Rönnberg, VD och grundare av Estelle & Thild, var först ut och efterfrågade mer riskkapital till bolag i uppstartsfasen. Hon höll med Uhlén om behovet av att statligt och privat kapital i samverkan. Hon menade att det var väldigt svårt att attrahera kapital om företaget inte har patent – hur bra caset än är. Att det är en risk att anställa ville hon bemöta med justeringar i skatter och sociala avgifter. Hon framhävde även behovet av att nätverka och nämnde Founders Alliance som ett bra nätverk för inspiration.

SEF2010_pass5
Från vänster: Saeid Esmaeilzadeh, Pernilla Rönnberg och Susanne Ås Sivborg

Skapa innovativa och tvärvetenskapliga mötesplatser
Charlotta Dahlborg, projektledare och doktorand, Unit for Bioentrepreneurship, UBE, KI, menade att när vi endast talar patent så missar vi process och organisatoriska innovationer som också bidrar till konkurrenskraften. Dahlborg arbetar med att bygga mekanismer för att man ska kunna jobba som vanligt men ändå kunna innovera. 

– Innovation sker inte i vakuum, vi måste skapa fler mötesplatser och de får gärna vara tvärvetenskapliga. Sverige ligger i topp i andel utexaminerade doktorander. Om de lärt sig affärslogik och nyttiggörande av forskning i sin utbildning kanske vi skulle ligga i topp även i entreprenörskap.

Skapa en miljö som attraherar duktiga människor
Saeid Esmaeilzadeh, professor i kemi och VD, Serendipity Innovations, sa att Sverige ska vara drömlandet att bygga företag i. Migrations- och integrationsfrågor är viktiga, vi måste skapa en miljö som lockar duktiga människor, investerare, ingenjörer och innovatörer, hit. 

– Näringsministern borde skriva och tacka alla investerare i svenska innovationsbolag, det skulle ge spridningseffekter.

Forskare och entreprenörer har skilda sätt att se på världen, den ene drivs av hunger att ta fram ny kunskap medan den andre vill se ekonomisk värde generas. Överbryggas de kulturella skillnaderna kan dessa aktörer gemensamt nå nya höjder.

– Staten bör tänka mer som en knarklangare, första silen ska vara gratis (dvs kapitalet ska vara billigt och det ska inte kosta alltför mycket att misslyckas med att starta det första företaget) : entreprenörskap är så pass beroendeframkallande!

Öka kunskaperna om immaterialrätt och kommersialisering
Susanne Ås Sivborg, GD, Patent- och Registreringsverket, menade att det behövs en stark immaterialrättspolitik för att stimulera innovation över huvud taget. Många små företag har patent men har inte möjlighet att kommersialisera dem. Både kunskap och tillgång till riskkapital behövs för att kunna exploatera en idé. Det är första gången jag ser det i en rapport!

– Vad händer när jag utvecklar en produkt, vad behöver jag veta om immaterialrätt och hur kommersialiserar jag den? Det är kunskapshöjande åtgärder som bör finnas med i utbildningen.

Pontus Braunerhjelm höll med om behovet av att marknadskompetens bör komma in tidigt, gärna på universitetens och högskolornas innovationskontor. Han hänvisade också till att det är väl belyst i olika studier att kreativa miljöer bygger på multietnicitet. Däremot menade han att enbart statligt riskkapital inte fungerar bra. Inte heller pushermetoden (att vara alltför generös med kapital), som han ansåg tillämpats på 90-talet innan IT-bubblan brast, har visat sig särskilt användbar.

– Det behövs långsiktighet och systematik i ett innovationspolitiskt ramverk, avslutade Braunerhjelm.

Innovationstänket genomsyrar Näringsdepartementet
Därefter var det dags för Anders Nyberg, politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson, att berätta mer om arbetet med regeringens innovationspolitik. Han inledde med att berätta att innovation genomsyrar allt arbete på Näringsdepartementet och att han ansåg att rapportens ansats till ett innovationspolitiskt ramverk skulle tas vara och byggas vidare på.

Nyberg berättade om Sveriges arbete för ett Europapatent, som har diskuterats i femtio år men hindras av Spanien och Italien pga språkfrågan. Sverige kommer tillsammans med ett antal andra länder troligen gå vidare i ett fördjupat förfarande. Nyberg ansåg också att det behövs en fördjupad diskussion om riskkapital. Att studenter oftare än universitetsanställda startar företag var något departementet skulle ta fasta på.

Under mandatperioden kommer även en innovationsupphandlingsutredning med nya lagstiftningsförslag. Regeringen fokuserar även på att nya grupper ska innovera, t ex unga och kvinnor. Dessutom görs satsningar inom kulturområdet, sa Nyberg.

– Det räcker inte längre att vi är stolta över att vi uppfann skiftnyckeln. Att vi kommit bättre ur krisen ger oss inte utrymme att vila på lagrarna. Vi har visat att vi är duktiga på att spara, men kan vi också generera pengar?

Innovationsstrategin lanseras 2012
I och med uppstarten av arbetet med regeringens innovationsstrategi, som Fredrik Reinfeldt annonserade i regeringsförklaringen, aviserade Nyberg intresse av att samla in synpunkter och input från alla som har något intressant att bidra med.  Han berättade att samtliga departement kommer att involveras i arbetet med strategin och att Sara Modig på Näringsdepartementet är projektledare.

– Vi räknar med att lansera innovationsstrategin under det första kvartalet 2012 med en tidshorisont fram till 2020, upplägget ligger således i linje med EUs tidplan.

SEF2010_pass 6
Från vänster: Charlotta Dahlborg, Saeid Esmaeilzadeh, Pernilla Rönnberg, Susanne Ås Sivborg, Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton.

I slutdiskussionen fångades ytterligare några funderingar upp. Bland annat efterfrågades mer uppmärksamhet kring användargenererad innovation, sådan som kan effektivisera offentlig sektor. Frågeställaren visade sig företräda SLL Innovation som arbetar med att omvandla vårdpersonalens idéer till nya innovativa produkter. Olof Ejermo, lyfte även idén om fler priser för innovation.

– Lyckosamma idéer drivna underifrån, t ex om att minska vårdköer, kan spridas till andra landsting. Mig veterligen förekommer detta bara i Västerås kommun, avslutade han.

Därmed fick även Näringsdepartementet ytterligare uppslag till den kommande – och av konferensdeltagarna efterlängtade – innovationsstrategin.

Följ oss på: