Swedish Economic Forum – Vinster, välfärd och entreprenörskap

Den 26 november 2015 lanserades årets Swedish Economic Forum Report – Vinster, välfärd och entreprenörskap. Årets rapport sätter fokus på vinster i välfärden, bl a beskrivs hur välfärden påverkas av vinster, hur stora vinsterna är och hur opinionen påverkas. Rapportens författare presenterade slutsatser och policyförslag och namnkunniga kommentatorer diskuterade debatten och opinionen kring vinster, valfrihet, vinstbegränsningar samt vad är kvalitet i välfärden, hur åstadkommer vi det och hur kan den mätas.

Johan Eklund, professor och vd Entreprenörskapsforum tillika moderator, hälsade välkomna till årets Swedish Economic Forum. Vinster i välfärden är ett omdebatterat ämne där forskningen kan bidra till en mer välinformerad debatt och bättre beslut, sa han och välkomnade dagens förste talare upp på scen. Dennis C Mueller, professor University of Vienna, gav en överblick av vinsters natur och dess betydelse för entreprenörskapet. I hans kapitel återfinns en historisk jämförelse mellan Europa under slutet av 1800-talet och idag och i det pekar han på att dagens Europa har tappat mark vad gäller toppuniversitet och stora industriföretag. Vad är det som har hänt?

– Före första världskriget hade Europa inga välfärdsstater. Deras tillkomst har haft två negativa konsekvenser: Högre skatter som hämmar innovation och en försämring av utbildningskvaliteten.

Dennis Mueller

Dennis Mueller

Även om Dennis Mueller inte är en expert på välfärdssektorn framhöll han att introducera ett viss mått av konkurrens sannolikt skulle generera positiva effekter för kvalitet. Pontus Braunerhjelm, professor och forskningsledare Entreprenörskapsforum, var inbjuden att kommentera och tackade Mueller för en intressant exposé över vad som får en ekonomi att snurra – innovation och entreprenörskap. Dock ställde han sig tveksam om den teoribildning Mueller lyft fram verkligen är applicerbar på välfärden.

Panel 1

Johan Eklund, Dennis C Mueller och Pontus Braunerhjelm

 

Känslig opinion byggd på missuppfattningar

Vinster har en vardaglig och intuitiv funktion – de minskar slöseri, menade seminariets andre presentatör Henrik Jordahl, docent IFN. Opinion om vinster står i fokus i hans kapitel och han pekade på ett antal motsättningar.

– En majoritet vill t ex begränsa vinst men samtidigt vill en lika stor majoritet ha valfrihet.

Henrik Jordal

Henrik Jordahl

Det svenska folket överskattar även de vinstdrivna välfärdsföretagens rörelsemarginaler. Den verkliga siffran är fem procent men många tror att den är långt högre, 26 procent.

– Uppfattningen om marginalerna spelar stor roll för hur en person uppfattar vinster. Men, även med rätt information är folk fortfarande till viss del negativt inställda.

Detta betyder att opinionen kring vinster är väldigt känslig för missuppfattningar och att politiker och journalister bör vara försiktiga och ansvarsfulla när dessa frågor debatteras, avslutade Henrik Jordahl.

 

Regleringslärdomar från finansiell tillsyn

Per Strömberg, professor HHS, har tillsammans med Martin Andersson, partner Oliver Wyman och tidigare gd Finansinspektionen, skrivit om vilka lärdomar för välfärdssektorn som kan dras av regleringar som har prövats på finansmarknaden. Det är viktigt att ha konkurrens inom välfärden och det är viktigt att ta debatten på allvar. Vi måste fundera över vilka spelregler som ska gälla på denna marknad, sa Strömberg.

– Samma problem som finns i finanssektorn återfinns i välfärden. Vi behöver effektiv reglering och tillsyn för att komma tillrätta med negativa externaliteter, konsumentskydd och bristande konkurrens.

Per Strömberg

Per Strömberg

Långsiktighet är avgörande för välfärdsföretagens kvalitet och för att åstadkomma detta föreslog Strömberg ägarprövning eller licensiering av verksamheter som en väg framåt.

 

Kvalitet snarare än vinst i fokus

I efterföljande panel diskuterades synen på vinster i välfärden. Anna-Karin Hatt, vd Almega, pekade på vinster som ett sätt att garantera långsiktighet och ökad kvalitet. En begränsning av vinstmöjligheten har konsekvenser för företags möjlighet till långsiktighet, inte minst för de små företagen. Med de krav som ställs på utförare går det inte att göra stora vinster på kort tid menade hon.

– Den som är orolig för framtiden för sin verksamhet är mindre benägen att investera.

Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt och Johan Eklund

Det är bättre att prata om kvalitet och vad som driver den än att prata om vinst, sa Anna-Karin Hatt, vilket Dan Olofsson, entreprenör och filantrop, instämde i. Hela debatten bygger på myter då det inte finns någon forskning som pekar på att privata alternativ levererar sämre än ett offentligt alternativ, framhöll han. Han pekade på behovet av ett klargörande i debatten.

Dan Olofsson

Dan Olofsson

– Vinstförbud är lika med näringsförbud vilket är lika med ett offentligt monopol. Utan vinster ingen valfrihet!

Monika Arvidsson, utredningschef Tankesmedjan Tiden, höll också med om att vinster är fel fokus och önskade hellre ett samtal om kvalitet. Hon pekade på att det dock kan vara rimligt att sätta ett vinsttak framförallt vad gäller kapitalvinsterna där de stora pengarna tjänas snarare än på utdelning där nivåerna generellt är låga. Arvidsson välkomnade även Strömberg och Anderssons förslag om ägarprövning. Men, hur mäter vi kvalitet? Det är dags att föra debatten dit. Dessutom handlar inte alla beslut om ekonomi, tillade hon.

– Debatten om välfärden är främst styrd av politisk värdegrund och inte ekonomi. Vi halkar efter i vissa mätningar men istället har vi sett andra stora samhälleliga vinster.

Monika Arvidsson

Monika Arvidsson

Panel 2

Monika Arvidsson, Dan Olofsson, Anna-Karin Hatt och Johan Eklund

 

Betygsinflation inom skolväsendet

Moderator för seminariets andra del Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, berättade att andra hälften av seminariet skulle nischa in sig på konkurrens, vinster och kvalitet inom skolsektorn. Hon hälsade sedan Karin Edmark, docent IFN och Stockholms universitet, välkommen upp på scen.

Edmark berättade inledningsvis att det finns en rad frågetecken kring hur skolmarknaden egentligen fungerar. Hur kunder agerar vid missnöje skiljer sig till viss del från andra marknader.

– Skolmarknaden är inte som vilken marknad som helst, det är inte som att lämna tillbaka ett par jeans, menade Edmark.

Karin Edmark 2

Karin Edmark

Samhällets intention och vad den enskilde eleven önskar få ut av skolgången överensstämmer inte alltid.  Samhället vill ha människor med goda kunskaper medan eleven vill ha goda betyg. Edmark berättade att det finns tendenser till betygsinflation inom skolväsendet. Detta kan t ex åtgärdas genom att de nationella proven inte rättas av den egna skolan. Edmark ansåg slutligen att det krävs tydligare regler för kontroll och ansvarsutkrävande för att skapa en bra skolmarkand.

 

Resurssvaga elever byter sällan skola

Moderator Pernilla Norlin hälsade sedan Karl Wennberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Linköpings universitet, upp på scen. Han berättade att han och Abiel Sebahtu i det kapitel som de författat bl a har tittat på klagomål och oordning som riktas mot friskolor och i vilken mån elever lämnar skolor de är missnöjda med (gör ”exit”).

PN2

Pernilla Norlin

– Men, endast resursstarka elever gör exit, konstaterade Wennberg.

Med det i åtanke kan det vara bra att underlätta för elever att byta skolor, fortsatte han. Portaler och rankningar kan vara två sätt att underlätta skolbyten. Skolportaler kan innehålla information om samtliga skolor i ett område för att göra det enklare att göra välinformerade val. Det kan öka dynamiken och ha positiva konkurrenseffekter, sa Wennberg avslutningsvis.

Karl Wennberg

Karl Wennberg

 

Återinvestera vinster i skolan

Gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic var först ut att kommentera seminariets andra del. Inledningsvis konstaterade hon att det är bra att elever kan välja skola och att alla skolor ska vara bra skolor. Dock ansåg hon att så är långt ifrån fallet då till och med elever från välmående hem presterar sämre än elever till fattiga föräldrar i Shanghai.

– Skolan har kommersialiserats allt för mycket samtidigt som lärarna får ägna sig åt för mycket administration.

Aida Hadzialic

Ett annat problem Hadzialic identifierade var styrkedjan inom skolväsendet, där det är oklart om stat eller kommun styr, vilket kan resultera i motstridiga mål för skolan. Hon menade vidare att de skattepengar som investeras i skolan ska återinvesteras om ett överskott finns.

– Om skolföretag tillåts ta ut skattepengar i vinst har vi överbeskattat vår befolkning i onödan. Vi ska hushålla med våra resurser, sa hon till sist.

 

Friskolor kräver mindre resurser än kommunala skolor

Nästa kommentator var Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, som menade att friskolor får ca 10 procent mindre pengar än kommunala skolor trots att summan ska vara likvärdig. Samtidigt måste dessa ha bra kvalitet för att attrahera elever. Till internationella engelska skolan står t ex 85 000 barn i kö. Det är stor skillnad mellan den okritiska debatten och vad friskolorna faktiskt levererar, sa Hamilton.

Ulla Hamilton

Aida Hadzialic, Ulla Hamilton och Pernilla Norlin

– Om man vill tjäna snabba pengar är detta inte rätt bransch, fastslog hon.

Avslutningsvis höll hon med tidigare talare om att betygsinflation är ett problem men som kan åtgärdas med kvalitetsuppföljning och en annan form av nationella prov.

 

Bättre och effektivare reglering

Håkan Wiclander, vd Idéburna skolors riksförbund, ansåg  i likhet med  Hadzialic att vinster ska återinvesteras i skolan. Istället för vinstfokus präglas Idéburna skolors riksförbund av fokus på ändamålet med utbildningen.

– Det gäller att kunna leverera lyckade människor till samhället, något som vi också måste ha möjlighet att mäta.

Slutligen ansåg Wiclander att det behövs olika aktörer på marknaden. Staten måste skapa reglering som kan styra skilda typer av aktörer på ett effektivt sätt. Samtidigt kan ökad reglering innebära problem för skolorna, därför måste den utformas på rätt sätt.

Håkan Wiclander

Håkan Wiclander

 

Skolsystemet har utvecklats utan kontroll

Avslutningsvis diskuterade kommentatorerna vinster, konkurrens och kvalitet i skolsektorn.

– Vi måste utveckla ett obligatoriskt aktivt skolval eftersom det skapar incitament att ha ett bra informationsflöde, ansåg Ulla Hamilton.

Valfrihet är viktigt men våra gemensamma skattemedel bör inte försvinna ur utbildningssystemet, framhöll Aida Hadzialic. Hon ansåg även att systemet inte fungerar som det ska när skolor kan gå i konkurs över en natt. Systemet har utvecklats utan kontroll på hur våra skattepengar används. Hamilton pekade på att det är besynnerligt att prata om att skattepengar försvinner ur friskolor när dessa får 10 procent mindre än kommunala skolor samtidigt som de håller likvärdig kvalitet.

Panel 3

– Grundregeln i resten av världen är att bedriva friskolor utan vinstintresse, tillade Håkan Wiclander.

Han menade att vinstmotiv riskerar att innebära kundselektering, där skolorna väljer de resursstarkaste eleverna medan andra elever blir kvar i kommunala skolor. Hadzialic fick avrunda seminariet genom att framhålla att  det svenska systemet används som ett avskräckande exempel utomlands. Det duger inte på långa vägar.

Följ oss på: