Swedish Entrepreneurship Summit 2018: Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Onsdagen den 14 februari arrangerade Entreprenörskapsforum för tjugofjärde gången Swedish Entrepreneurship Summit i Örebro. Politiker, forskare, entreprenörer och andra beslutsfattare var på plats för att diskutera och kommentera årets tema arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

Dagen inleddes med välkomstord från rektor Johan Schnürer, Örebro universitet och Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH.


Johan Schnürer

Johan Eklund betonade vikten av kompetensförsörjning och en tillväxtinriktad arbetsmarknadspolitik för Sveriges entreprenörer. Arbetsmarknaden präglar av olika flaskhalsar som regelkostnader och lägre incitament att investera i sin kompetens och arbeta fler timmar.


Johan Eklund

-De senaste åren har Sverige fått en förstärkning av entreprenörskapet men hur går det egentligen med viljan att anställa och växa?

Rörlighet på arbetsmarknaden förbättrar förutsättningarna för entreprenörskap

Arbetskraften är bärare av kunskap i ekonomin och basen för företagens konkurrenskraft kräver förmågan att förnya sig själv och vara innovativ. Så inledde Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH och BTH sin presentation om Arbetsmarknadsrörlighet.


Pontus Braunerhjelm

Vidare visade Pontus Braunerhjelm på forskning som förklarar att högre inomregional rörlighet ökar entreprenörskapet i en region. Rörligheten ger bättre matchning samt bättre spridnings och nätverkseffekter.

-Arbetstagare idag har fler än tre eller fyra arbetsgivare under ett arbetsliv och välutbildade innovativa medarbetare är en stark grupp som rör på sig. Universiteten kan spela en större roll för arbetsmarknadsrörligheten genom att personer med högre utbildning kan ”toppa upp” sin utbildning senare i livet.

Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) var först ut att kommentera och pläderade för ett visst mått av orörlighet. Långvariga relationer och trygghet ger en bättre produktivitetsutveckling i jämförelse med vissa delar av världen, där otryggheten är större och innovationsförmågan hämmas. Sämre arbetsvillkor gör att företagen inte investerar i sin personal och att personalen tvekar att investera sin kunskap hos sin arbetsgivare. Företagen går då miste om företagsspecifik kompetens.


Irene Wennemo

-När det gäller universiteten är de en utmärkt konjunkturregulator. Under lågkonjunkturer stannar studenterna kvar på universiteten eller går tillbaks till studierna.

Efterfrågesidan på arbetsmarknaden, dvs vad företagen faktiskt behöver både i form av kompetens och lokal infrastruktur kan till viss del få hjälp av politiken menade Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson (M).

-När jag pratar med företagen handlar det alltid om att får personal till ”sin” bransch. Högskolan kan ta regionalt ansvar vad gäller exempelvis utbildning av sjuksköterskor.


Jessica Polfjärd

Ett annat problem som Polfjärd betonade är de med en internationell arbetsmarknad och rekrytering från utlandet. För att de ska vilja flytta till en viss ort behöver de anställda ofta en internationell skola för sina barn. Finns inte det är det svårare att rekrytera personal.

Hur kan livslångt lärande anpassa oss till tilltagande automatisering?

Sverige har länge varit världsledande inom digitalisering och automatisering. Det är tack vare vår förmåga att snabbt anpassa oss till den nya teknologin och IT-infrastrukturen låter oss innovera väldigt snabbt förklarade Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum.


Joakim Wernberg

Vårt utbildningssystem hinner dock inte med teknikutvecklingen. Av barnen som börjar i skolan idag kommer 65 procent att ha jobb som ingen vet vad de är. Därmed blir det svårare att planera utbildningar och fler kommer att behöva komplettera sina utbildningar genom livet.

-I och med den tekniska utvecklingen har flera studier hävdat att många jobb förstörs, en mer korrekt beskrivning är att arbetsuppgifter omorganiseras och kognitiva förmågor blir allt viktigare, menade Wernberg

Almegas chefsekonom Lena Hagman knöt an till den stora förändringsprocess som näringslivet redan befinner sig i och att ökade inkomster skapar nya jobb som ersätter de som försvinner, ett konkret förslag för att förbättra situationen är att erbjuda avdrag för de företag som vidareutbildar sina anställda.


Lena Hagman

-Tjänstesektorn har redan nu akut brist på rätt kompetens. Vi behöver förbättra kompetensinvandringen, sluta med kompetensutvisningarna och därmed ge Sverige ett bättre rykte, avslutade Hagman

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen, framhävde hur mycket kompetens som finns ute på företagen men att få individer är medvetna om sin roll i den nya industriella revolutionen.

-Trygghet är inte jobbet man har utan jobbet man kan få. Därför bör parterna ta ansvar för att underlätta tillvaron för den 35-45 åring som behöver läsa en termin och fortfarande klara ekonomin.

Fristående kurser minskar och studenter över 35 som läser på distans har minskat men lärosätenas incitament är riktade mot program. De offentliga medlen behöver därför fördelas på annat sätt och de som har en utbildning måste inse att de behöver ”fylla på” kunskaperna senare i livet.


Henrik Ehrenberg

-I framtiden kommer vi jobba sida vid sida med robotarna och om vi använder tekniken på rätt sätt kan produktiviteten öka. Vi kommer även se en kraftig tjänstefiering framöver menade Lena Sellgren chefsekonom Business Sweden.

Det livslånga lärandet kan förbättras snabbt om det integreras i arbetet och för att kunna göra det måste vi samarbeta inte bara samverka.


Lena Sellgren

Framtidens arbetsmarknadsmodeller – plattformsekonomi

De nya plattformarna har gjort det möjligt att jobba var som helst. Transaktionskostnaderna har minskat kraftigt och tjänsterna standardiseras. Detta, tillsammans med enklare användning genom appar och betalning via betalkort, minskar oredan för användarna. Plattformarna är även en del av marknadsföringen av tjänsterna Så förklarade Fredrik Söderqvist forskare Entreprenörskapsforum hur plattformsekonomin förenklat tillvaron.

Fredrik Söderqvist

-Initialt talades om delningsekonomi via plattformar men många av de tjänsterna har så småningom kommersialiserats för att vara hållbara. För att en plattform ska fungera krävs ett visst antal användare.

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det här en utmaning som belyser alla delar av våra regelverk. Plattformarna formaliserar en tidigare svart ekonomi precis som RUT gjorde. Men vem är arbetsgivare och vem är anställd? Vilket ansvar har plattformsägaren?

Rebecka Filis, verksamhetsutvecklare Skatteverket, förklarade att skattelagstiftningen inte är anpassade till de modeller med trepartskonstellationer. En perfekt matchning skapas mellan leverantör, utförare och kund men eftersom varje plattform har olika intjäningsmodeller är det svårt att avgöra vilka som är avtalsparter.


Rebecka Filis

– Är privatpersonen en näringsidkare eller en ofrivillig svartarbetare? Det är oklart om plattformsföretagen är arbetsgivare eller inte. Vem ska lämna kontrolluppgifterna, vem ska betala in sociala avgifter?

De nya tekniska plattformarna ersätter allt från avancerade tjänster till en lapp i mataffären menade Carin Wallenthin, ombudsman LO. Det finns vissa plattformar där LO anser att plattformarna är arbetsgivare och då har facket agerat efter det. Ett exempel är när ett matleveransföretag konstaterades vara ett transportföretag och Transportarbetareförbundet skaffade egna cyklar för att diskutera kollektivavtal med medarbetarna. Vi behöver diskutera och förstå den nya tekniken.


Carin Wallenthin

Jessika Roswall, riksdagsledamot (M) framhävde att vi oavsett regering inte har fokuserat på konsumentfrågorna. En lösning vore att Skatteverket kunde certifiera vissa plattformar. Vi måste bejaka digitaliseringen

Det finns lösningar för exempelvis skatteinbetalningar i apparna tillade Irene Wennemo, statssekreterare hos Ylva Johansson (S). I Estland byggs skatteinbetalningarna in i apparna.

Det finns en enorm potential i att köpare och säljare får lättare att möta varandra men om vi skulle göra plattformsägaren till arbetsgivare kan det även innebära ett en dålig rating blir saklig grund för uppsägning. EU har lanserat ett nytt direktiv där plattformsägaren exempelvis blir ansvarig för arbetsmiljön, det ser svenska lagstiftare som bekymmersamt och strider mot den svenska modellen.

Pernilla Norlin (moderator), Carin Walenthin. Rebecka Filis, Jessika Roswall, Irene Wennemo

Familjeföretag och inkubatorer

Två pass under Swedish Entrepreneurship Summit presenterades av samarbetspartnern Örebro universitet. Det första handlade om familjeföretagens betydelse för ekonomin och tillväxten. Dan Johansson, professor Örebro universitet och Johan Karlsson, doktorand Örebro universitet, presenterade en studie genomförd i samarbete med SCB. Studien bygger på SCBs världsunika register över ägande, ledning och släktskap i familjeföretag.

Dan Johansson

-Familjeföretag har varit svåra att definiera och tidigare forskning har varit begränsad, berättade Johan Karlsson.


Johan Karlsson

Delar av studien är redan presenterad i internationella tidskrifter.

Kathrine Löfberg, familjeföretagare i fjärde generationen, deltog också i passet och delade med sig av erfarenheterna från familjeföretagande från kaffetillverkaren Löfbergs.  Hon menade att en stor utmaning alltid är att planera för framtida överlämnande.


Kathrine Löfberg

-Vi har alltid haft en aktiv dialog om ägandeskapet. Att försöka inspirera utan att det ska finnas något tvång, sa Löfberg.

I det andra passet presenterades en studie av den tidigare inkubatorn på Örebro universitet. Studien bygger på intervjuer av företagare från inkubatorn. Martin Börjeskog, grundare av IT-mästaren var en av dessa. Han hade bara positiva erfarenheter att dela med sig av.


Martin Börjeskog

-Det viktiga var egentligen inte resurserna som tillfördes, utan all samverkan med alla andra företag i inkubatorn, sa han.

Magnus Klinton, samverkanschef Örebro universitet, var också en av företagarna i inkubatorn.

-Att finnas där gjorde att man kände sig utvald. Även om det bara höll i fyra-fem år så har ju den stora tillväxten hos vissa av företagen kommit efter inkubatorperioden, sa han.

Han menade vidare att man inte ska underskatta den fysiska miljön, att man faktiskt träffas.

-Både interna och externa kontaktytor. Det är även viktigt att faktiskt lyfta fram företagen snarare än själv inkubatorn, sa Klinton.


Magnus Klinton och Christina Öberg (moderator)

 Storföretagens roll för regionen

– Är det de stora eller små företagen som är drivande vad gäller innovation och ny teknik?

Med den frågan inledde Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum och professor BTH, sitt pass om storföretagens betydelse för regionen. En fråga som han själv inte tycker är särskilt konstruktiv. Snarare är det en process där små och stora företag kompletterar varandra.

-Ett trivialt men viktigt påstående. De har olika fördelar vad gäller innovationsprocessen, sa Andersson.


Martin Andersson och Peter Löfgren

Han menade att små företag är lättare anpassningsbara men saknar ofta kapital och kunskap.

-Stora företag är bra på att implementera och har större resurser, sa Andersson.

Storföretagen har en betydande roll för regionerna, framförallt när det kommer till kunskap.

– Förekomsten av stora företag i en region kan lösa kompetensförsörjningen genom att bidra med erfarenhet, sa han.

Peter Löfgren, vd SynerLeap, kommenterade passet och berättade om SynerLeap och deras arbete. SynerLeap är en innovationshub inom ABB Corporate Research Centre i Västerås. Syftet är att skapa ett ekosystem där ABB kan utnyttja och möjliggöra för småteknikföretag att växa och expandera.

-Vi styr bara så att innovationsprocessen ska gå fortare, vi styr inte vem som vinner, sa han.


Edvin Resebo, Åsa Zastell

Edvin Resebo, vd AMEXCI, vars företag är inriktad på additiv tillverkning framhöll att vi lever i en allt mer komplex värld som gör att vi måste utvecklas allt fortare.

– Storföretagen måste samarbeta för att skapa en motor som ser till att industrin kommer framåt på ett specifikt område, menade han.

Åza Zastell, tf näringslivsdirektör Örebro kommun, ansåg att många frön sås inom storföretagen där högutbildade inom storföretagen som har ett entreprenöriellt driv startar företag efter att ha skaffat sig kunskaper inom större företag.

-Storföretagen fungerar som plantskolor för mindre företag, sa hon.


Peter Löfgren, Åsa Zastell

Kompetensförsörjningen – ett hinder?

Konferensens sista pass handlade om arbetsmarknad och kompetensförsörjning och Johan Eklund inledde med att konstaterar att i dagens Sverige är 40 procent av arbetskraften högutbildad, trots det har arbetsgivare svårt att få tag på rätt kompetens när de ska anställa. Detta är ett stort och dessvärre tilltagande problem. Kompetensbristen gör att företag inte kan anställa och därmed heller inte växa vilket i sin tur leder till stora produktivitets- och tillväxtproblem.


Johan Eklund

Efterfrågan från arbetsgivare och utbudet i utbildningssystemet matchar inte varandra.Utbildningspremien i Sverige ligger mycket lågt i en internationell jämförelse, dvs. högre utbildning lönar sig dåligt i Sverige. Det mest centrala problemet, enligt Eklund, är att lärosätena inte nödvändigtvis har incitament att ta hänsyn till de behov som finns hos presumtiva arbetsgivare.

-Kostnaden för att utbilda sig i Sverige är relativt låg vilket lätt leder till att studenter tar ett konsumtionsbeslut istället för ett investeringsbeslut i sin utbildning. Vi ser idag tendenser till en betydande felutbildning.

Detta ger undanträngningseffekter, där högutbildade får jobb som egentligen inte kräver en formell utbildning och matchningseffekten för lågutbildade försämras. Gruppen högutbildade som tar examen och får ett jobb som motsvarar deras formella utbildning är mycket liten, men de är ca tre gånger så produktiva som andra inom näringslivet.

Patrick Krassén, skattepolitisk expert Företagarna, höll med Eklund om problembeskrivningen, men menar också att de mindre företagen ofta har andra typer av problem. För många små företag är det viktigare med rätt egenskaper än erfarenhet när de ska anställa.


Patrick Krassén

I Sverige och Norden är anskaffandet av högre utbildning starkt subventionerat, genom exempelvis låga räntor på lån, inga skolavgifter m.m. men användandet av utbildningen beskattas högt genom höga marginalskatter.

-Vi har alltså bland de lägsta utbildningspremierna vilka beskattas med bland de högsta skattesatserna, avslutade han.

Sofia Larsen, avdelningschef Örebro universitet och ordf. Jusek, menade att vi i Sverige ofta pratar om att vi ska vara en av världens främsta kunskapsnationer, trots det har vi historiskt sett haft väldigt lite diskussion och debatt om den högre utbildningen. Istället har vi nästan enbart pratat om grundskolan.


Sofia Larsen, Patrick Krassén

De sista årtiondena har antalet högskoleplatser ökat expansivt. Det har i grunden varit bra men även grundkompetens i form av kritiskt tänkande, problemlösning, förmåga till självständigt arbete m.m. är nödvändig. I en alltmer föränderlig arbetsmarknad kommer denna kompetens att bli mycket viktig för den egna utvecklingen. Sofia vill dock höja ett varningens finger för att lärosätena inte får bli alltför adaptiva och därmed tappa själva basen och grunden för ett långsiktigt lärande.

Katarina Lundahl berättade att av de 11 yrken som lyftes var sju inom offentlig sektor och övriga fyra inom teknik och IT. Det visar att bristen finns inom näringslivet men också i hög grad inom den offentliga sektorn.

Katarina presenterade tre olika åtgärdsförslag: 1) Regeringen måste lagstifta om och ge större resurser till ökad samverkan mellan lärosäten och näringslivet, 2) Lärosätena måste följa upp studenterna bättre för att kunna ge dem bättre information. Vad tyckte deras studenter om utbildningen, var har de hamnat och i vilka sektor jobbar de, vad får de för lön m.m. Med sådan information kan studenterna lättare välja en utbildning som passar just dem, 3) Större möjligheter till vidareutbildning för de som redan jobbar eller vars jobb är på väg att försvinna.


Katarina Lundhal, Sofia Larsen, Patrick Krassén

Följ oss på: