Swedish Philanthropy Summit 2016: Så kan filantropi bidra till att lösa samhällsutmaningar!

På årets filantropisummit den 14 mars diskuterades filantropi med utgångspunkt från ett amerikanskt, ett europeiskt och ett svenskt perspektiv. Det stod klart att olika förutsättningar råder men att förutsättningarna finns på plats för att filantropi ska kunna bidra till att lösa våra gemensamma samhällsutmaningar. Sverige och Europa har dock en del att lära av USA. Och det behövs mer av samverkan mellan stat, civilt samhälle och näringsliv för att nå målen.

Se webbutsändningen på Bambuser.

Swedish Philantrophy Summit 2016 inleddes med att Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, hälsade alla välkomna i den fullsatta salen på Bygget i Stockholm. Innan konferensens moderator fick ta över berättade Eklund att Entreprenörskapsforums mål är att förbättra beslutsfattandet på alla nivåer. Filantropi är ett återkommande tema i verksamhetens arbete med att påverka policy i rätt riktning.

Johan Eklund

Johan Eklund

Moderatorn för konferensens första del Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, tog sedan över. Han sa inledningsvis att den nya globala skattemiljön i kombination med de många entreprenöriella förmögenheter som byggts upp under senare år utgör en bra grogrund för filantropi. Han introducerade sedan dagens första huvudtalare:

Filantropi – en historia om enskild givmildhet

Una Osili, professor och forskningschef Indiana University, Lilly Family School of Philanthropy.

– Det är en mycket intressant tid att studera filantropi. Varför? För att det är många förändringar som sker just nu.

Osili berättade att hon studerat statistik från över en miljon amerikanska välgörenhetsorganisationer. Hennes studier visar att den största källan till filantropi är enskilda individer som står för ca 72 procent av alla gåvor, medan fonder och företag har en del vardera av de resterande 28 procenten.

– Filantropi är historien om enskild givmildhet.

Samtidigt som religiösa ändamål får en minskande andel donationer har miljösektorn fått allt mer. Överlag visar statistiken att sekulära ändamål, som t ex utbildning, varit de senare årens vinnare.

– Den stora utmaningen för filantropin i USA är att givandet har stannat av vid två procent av BNP.

Una Osili

Una Osili

Dock har senare års trend, att förmögna personer som Warren Buffet och Bill och Melinda Gates förbinder sig att ge bort stora delar av sin förmögenhet, ökat publiciteten kring filantropi. Något som kan göra att filantropin får större genomslag. Osili menade även att nya teknologiska lösningar som exempelvis crowdfunding innebär en möjlighet för filantropi. Data visar också att filantropi kommer fortsätta växa och diversifieras, sa Osili slutligen.

(Ladda ned Una Osilis presentation)

Venture philanthropy – gör gott och gå med vinst!

Braunerhjelm introducerade sedan dagens andra huvudtalare Lisa Hehenberger, Ph D och forsknings- och policychef på EVPA, vars anförande fokuserade på venture philantrophy.

– Välgörenhetsorganisationer är de enda arbetsgivarna som framhäver att de betalar låga löner och inte rekryterar från de bästa universiteten.

Detta kan ses som en nödvändighet för att dessa organisationer ska få pengar. Undantaget är organisationer som sysslar med venture philantrophy. Dessa organisationer försöker, samtidigt som de gör gott, också gå med vinst. Det kan potentiellt spara tid i och med att icke vinstdrivande välgörenhetsorganisationer spenderar ca 40 procent av sin tid till att jaga pengar.

– Pengar som kommer tillbaka till investerarna kan återinvesteras och göra gott igen.

Lisa Hehenberger

Lisa Hehenberger

Venture philantrophy startades som ett sätt för entreprenörer att spåra sina investeringar i välgörande ändamål. Här kan entreprenörerna använda sina entreprenöriella färdigheter till att göra något de är bra på – få investeringar att växa – och samtidigt göra något gott, berättade Hehenberger.

– Självförsörjande system som kan växa är att föredra då de kontinuerligt kan leverera lösningar som fungerar, avslutade Hehenberger.

(Ladda ned Lisa Hehenbergers presentation)

Mer strategiska och yngre filantroper

I den efterföljande paneldiskussionen medverkade Nina Hoas, chef filantropisk rådgivning på UBS Wealth Management. Hon menade att det under senare år skett en förändring där filantroper blivit mer strategiska i sitt givande och har klarare visioner om vad de vill åstadkomma. Filantropi har också professionaliserats och tar nya former än de traditionella (grant-making) stiftelserna, vi talar numera om venture philanthropy, samhällsentreprenörskap och impact-investing.

– Filantroperna är yngre och ger numera medan de lever, ett välkänt exempel är den 31-årige Facebookgrundaren Mark Zuckerberg som valt att tillsammans med sin fru lägga mestadels av sin förmögenhet på att ge tillbaka i olika former.

Det civila samhället som komplement till välfärdsstaten

Erik Ullenhag, Finansutskottet och gruppledare (L), såg den största utmaningen mellan den svenska välfärdsstaten och människor som ger bort pengar.

– Inställningen är, borde inte välfärdsstaten lösa problemet? Men det civila samhället bör vara ett komplement till välfärdsstaten.

Enligt Ullenhag är det idag mer vedertaget med en samverkan, t ex med kostnadsfri läxhjälp i skolan. Men välfärdssektorn måste fortsätta undersöka hur man kan samarbeta med det civila samhället. Vad kan t ex göras med anledning av flyktingkrisen? Det behövs en attitydförändring, sa Ullenhag, som menade att skattelättnader för gåvor behöver återinföras. Politikerna måste predika det grundläggande behovet av solidaritet och hitta möjligheter att kombinera det civila samhället med offentlig sektor, t ex via sociala innovationer, avslutade han.

Sociala investeringsfonder – kommunala alternativ?

Nina Hoas, Erik Ullenhag, Khashayar Farmanbar

Nina Hoas, Erik Ullenhag coh Khashayar Farmanbar

Khashayar Farmanbar, oppositionsråd (S) i Nacka kommun, tyckte, utifrån sin bakgrund som it-entreprenör och systembyggare, att det behövs hållbara system som inte förlitar sig på att någon ska donera pengar. Han menade att vi istället har en slags crowdfunding via skatter. Farmanbar menade att vi numera har en mycket mer positiv syn på entreprenörer i samhället. Steg två är att bredda vår syn på vad entreprenörskap är, att det inbegriper även den sociala sektorn.

– Vi har haft en stark tradition av socialt företagande med barnomsorg som blev förskola och därmed en del av välfärdssamhället.

Skatteincitament för att uppmuntra filantropi är inte nödvändigtvis de mest effektiva. Det finns varianter, i Norrköping finns t ex en social investeringsfond

Staten bör samverka mera för att lösa samhällsutmaningar

Una Osili kommenterade att filantropi absolut spelar flera roller, som riskkapital på områden där det offentliga inte är verksamma och som socialt skyddsnät. Erik Ullenhag menade att Sverige kan lära av USA. På vissa områden kan inte staten betala för att få rätt resultat, t ex vad gäller mänskliga rättigheter. Det finns också gränsöverskridande frågor, t ex EU-migranters och flyktingars situation. Här menade han att staten kan samverka mera med civilsamhället och filantroper. Khashayar Farmanar höll med och inflikade att Sverige sedan länge varit beroende av filantropi vad gäller integration, t ex tog många svenska familjer emot barn under finska vinterkriget.

Givande historiskt litet i förhållande till statens sociala system

Jesper Roine, docent HHS, var förste talare efter kaffet. Han talade om hur det privata kapitalet i Sverige vuxit under de senaste 200 åren och hur det, ur ett historiskt perspektiv, är kopplat till privata initiativ och filantropi. Har det privata kunnat lösa stora sociala utmaningar? Svaret, enligt Jesper Roine, är att all typ av givande historiskt sett varit exceptionellt litet i relation till statens uppbyggande av olika sociala system.

– Sammanfattningsvis kan man säga att filantropi måste ses som ett komplement och inte ett substitut till det offentliga, sa Jesper Roine.

(Ladda ned Jesper Roines presentation)

Jesper Roine

Jesper Roine

Alla typer av stiftelser liksom kapitalet har ökat

Filip Wijkström, docent HHS, berättade sedan om den studie som han har gjort tillsammans med Stefan Einarsson, HHS, om det svenska stiftelseväsendet mellan åren 2002-2012.

–    2012 hade vi 13 900 allmännyttiga stiftelser, vilket är en ökning med 1 400 stycken och 20 procent under perioden. Värdet på dessa var ca 271 miljarder kr, en ökning med 77 procent.

Dessa kan delas upp enligt följande: 11 000 utdelande stiftelser, 1 500 verksamhetsstiftelser och 400 insamlingsstiftelser. Alla typer av stiftelser har ökat i antal men framförallt är det kapitalet som har ökat. Verksamhets- och insamlingsstiftelserna står för den största ökningen vad gäller kapital . Sammantaget har de vuxit med över 200 procent.

Filip Wijkstrom

Filip Wijkström

Störst procentuell ökning har skett hos stiftelser verksamma inom kultur, regional utveckling och religion. Här är ökningen mellan ca 100-160 procent. Det visar bl a att intresset att sätta upp stiftelser inom exempelvis kultur har föregått den gynnsammare skattelagstiftning som infördes 2014. En slutsats av detta, enligt Filip Wijkström, är att det inte är givet att de lägre skatterna ökar givandet och ger fler stiftelser utan att det kanske är tvärtom skattesystemet som följer intresset att starta nya stiftelser.

Avslutningsvis talade Filip Wijkström om två stora skillnader mellan Sverige och Europa. Den ena är att i Sverige står offentlig sektor som stiftare för många stiftelser, något som är mycket mindre förekommande i Europa. Den andra är att det svenska stiftelseväsendet är starkt inriktat på forskning, något som man inte heller ser lika tydligt i övriga Europa.

(Ladda ned Filip Wijkströms presentation)

Företagande som förändringskraft

Därefter var det dags att ta del av några praktiska filantropiska exempel. Carolina Sachs, generalsekreterare Axfoundation, berättade att stiftelsen är en fristående icke vinstdrivande organisation som arbetar med miljömässig och social hållbarhet. De har ett nära samarbete med företag i Ax:son Johnsongruppen, en företagarfamilj i femte generationen, och arbetar med företagande som förändringskraft.

Carolina Sachs

Carolina Sachs

Carolina Sachs berättade om tre av stiftelsens pågående projekt. Det första om hur de arbetar med att förhindra att antibiotika ges till livsmedelsproducerande djur. Det andra exemplet om arbetet för att få ner användningen av palmolja i både livsmedels- och kemiska och tekniska produkter. Det tredje exemplet som Carolina Sachs berättade om var föreningen Öppna dörren som verkar för integration på individnivå i syfte att skapa nätverk för utrikesfödda.

(Ladda ned Carolina Sachs presentation)

Anna Johansson, socialchef på Stockholms stadsmission, berättade att stadsmissionen är en 163 år gammal ideell förening som arbetar med social omsorg, social hjälpverksamhet, socialt företagande och utbildningsverksamhet som varje dag möter ca 4 000 personer.

Anna lyfte fram två av dagens stora samhällsutmaningar. Den första var vad hon kallar för framväxten av ett skuggsamhälle. Det finns en tydlig tendens att bara vissa människor omfattas av ett socialt välfärdssystem medan många står utanför. Anna tog exemplet gömda och papperslösa barn. Dessa barn är EU-medborgare vilka har kommit hit via den fria rörligheten men omfattas inte av vårt socialförsäkringssystem och inte heller av ”taköverhuvudetgarantier” som finns i flera städer. Det paradoxala är att när Stockholm stad beskriver att hemlösheten minskar så tar man inte med denna grupp. En grupp som egentligen är den mest synliga och som växer.

Anna Johansson

Anna Johansson

Ett annat exempel är att gruppen gömda barn ges möjlighet att gå i skolan. Det innebära att vi om 10-12 år har en grupp unga vuxna som har en fullständig svensk grundskoleutbildning, talar svenska men som inte kommer att kunna arbeta fritt och vitt i Sverige, som inte kommer att kunna hyra en lägenhet i eget namn och om skulle de utsättas för ett brott är de helt rättslösa.

– Vad gör då Stockholms stadsmission åt detta? Vi hjälper människor i akut nöd. Exempelvis serverar vi 40 000 frukostar, luncher och middagar varje år. Vi delar också ut pengar till barnfamiljer. Bara under januari och februari i år har vi gett 600 000 kr till dessa familjer.

En annan utmaning i dagens samhälle är att bostadslösheten växer sig allt större. Även nya grupper drabbas såsom äldre, ensamstående föräldrar, unga och nyanlända. Stockholms stadsmission har de senaste åren även arbetat med bostadsförsörjningsfrågor.

Investeringsplattform som gör gott (i solen)

Sist ut som kommentator var Sam Manaberi, vd och grundare av Trine, som berättade att hans företag är en investeringsplattform för enskilda individer i västvärlden som vill investera i solenergiprojekt i utvecklingsländer. Dessa projekt finns oftast i områden där det saknas elektricitet istället används fotogen och diesel, två av våra värsta miljöbovar.
Idag har vi solel som både är skalbar och billigare än fotogen och diesel. Ändå utnyttjar vi den mycket dåligt. Det finns massor med solenergiprojekt runt om i världen och det finns också massor med pengar som folk kan och vill satsa i projekten, sa Sam Manaberi. Trines uppgift är att koppla ihop dessa två.

Sam Manaberi

Sam Manaberi

– Det går till så att investerare kommer till Trine med sina pengar, 25 dollar är ett minimum. Trine ger sedan lån till solenergientreprenörer som sätter igång en verksamhet. När verksamheten är igång betalar entreprenörerna tillbaka lånet till Trine och i slutänden får investeraren avkastning.

Under de få månader som Trine varit verksamma har de redan finansierat tre olika projekt genom att förhandla upp 100 000 USD. Dessa projekt har lett till att 30 000 människor har fått tillgång till solel och därmed slipper elda med fotogen och diesel. Detta har i sin tur resulterat i en minskning av 6 500 ton koldioxid.

(Ladda ned Sam Manaberis presentation)

Svårt med kvalitativ effektmätning

Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent KTH, inledde sedan en paneldiskussion med en fråga om effektmätning – hur arbetar de med det?
Anna Johansson berättade att de själva hittills varit duktiga på att visa kvantitativa resultat såsom hur många människor de träffar dagligen, hur många matkassar som delas ut varje vecka, hur många luncher de serverar osv. Det är dock betydligt svårare att mäta effekten av förändringar i människors liv. Stockholms stadsmission börjar dock kunna ta fram mått på minskad hemlöshet, kriminalitet, psykisk ohälsa och dödlighet bland människor som de har haft kontakt med. Men det är resurskrävande och dessutom inte något som finansiärer är så intresserade av att lägga pengar på. De är mer intresserade av konkreta handlingar, att hjälpa människor här och nu.

Carolina Sachs sa att Axfoundation har svårt att mäta effekter eftersom de arbetar med så många olika företag. De kan ha samarbeten som endast gäller ett företag och ibland en hel bransch, vilket gör det väldigt komplext och svårmätt. Vi ser det dock som en stor utmaning att ta fram effektmått.

Filip Wijkström ställde frågan om det egentligen är så viktigt att mäta effekter och uttryckte en viss oro för att kostnaden för mätningen blir för stor:

– Är det inte bättre att bara pytsa in pengar och sätta igång så blir det åtminstone någon effekt?

Panel 1

Lisa Hehenberger, Una Osili, Pontus Braunerhjelm, Nina Hoas, Erik Ullenhag och Khashayar Farmanbar

Att tjäna pengar och göra gott – ännu inte fullt genomslag

Johanna Palmberg frågade panelen vilka förändringar de tror att vi kommer att se framöver inom filantropi. Jesper Roine pekade på att utvecklingen under ganska lång tid har varit att ta sig bort från uppdelningen stat och privat.

– Det är intressant med alla hybrider av socialt entreprenörskap, alltså att göra business av att göra gott.

Sam Manaberi talade om problemet med att få tag på pengar till investeringsprojekten pga att många inte tror på kopplingen mellan att tjäna pengar och att göra gott.

– Varför har så många uppfattningen att sociala företag inte ska få tjäna pengar?

Anna Johansson hänvisade till en spännande men fruktansvärd höst för enskilda människor som pekat på behovet vem som organiserar och samordnar t ex ett flyktingmottagande. Samverkan är en viktig framtidsfråga, vi måste ha beredskap, vem samordnar oss?

Carolina Sachs var inne på samma spår och önskade ett långsiktigt ledarskap. Det behövs läggas en problemlösningskarta. Idag löser forskning, civilsamhälle, näringsliv, entreprenörer detta i sina egna små lådor.

– Systemet är trögt och regelverket släpar efter vilket gör att alla fantastiska lösningar som finns får svårt att slå igenom.

Filip Wijkström såg att samordning och koordinering varit modellen för 1900-talet.

– Nu går vi från government till ett nytt governance. Det behövs ledarskap men det kanske inte nödvändigtvis behöver vara offentligt/politiskt?

Sam Manaberi efterfrågade förebilder. Vem definierar problemen och därmed lösningarna? Alla människor med fantastiska lösningar inspirerar mig mest, vilket fick bli filantropikonferensens avslutningsord.

Följ oss på: