Tillväxt, företagare och entreprenörer

Entreprenörskapsforum och SCB arrangerade gemensamt konferensen Tillväxt, företagare och entreprenörer, den 8-9 oktober. Ett flertal forskare lyfte fram de senaste rönen inom forskning om företagande och entreprenörskap.

Konferensen inleddes genom att Pontus Braunerhjelm, VD och professor, Entreprenörskapsforum, och Lars Melin, chef, ekonomisk statistik, SCB, hälsade alla välkomna till den fjärde konferensen om tillväxt, ekonomi och nya data.

Att räkna företag, arbetsställen, anställda och företagare
Därefter gav Jan Andersson, arbetsmarknadsstatistiker, SCB, en beskrivning av de olika företags- och företagarbegreppen i statistiken med kommentarer om olika källor och kvantifieringar. Andersson gick igenom hur SCB räknar företag, arbetsställen, anställda och företagare främst via registren FDB, företagsregistret vid SCB, och RAMS, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Han betonade vikten av att veta vilken källa information kommer ifrån så att man inte jämför äpplen och päron.

Operativa företagsledare: fler kvinnor men högre medelålder
Därefter var det dags för parallella sessioner. Fredrik W Andersson, analytiker, SCB, presenterade ny statistik rörande operativa företagsledare. Tidigare har informationen kring dessa varit knapphändig men nu finns det mer information att få fram.

Ur statistik för 2004 och 2007 presenterades två intressanta nyheter, dels att andelen kvinnor ökat ordentligt, från 26 till 28 procent, dels att 15 procent av företagsledarna bytts ut mot en i genomsnitt fyra år yngre dito. Detta ökade medelåldern hos den operativa företagsledaren med hela 2,4 år under perioden. Att denna statistik inte hör till de fria publikationerna från SCB, utan är en del av uppdragsverksamheten, var något som diskuterades och ifrågasattes under konferensens gång.

Nyföretagandet ger uthållig tillväxt och välstånd
Dan Johansson, docent och vice VD, Ratio, diskuterade nyföretagandets betydelse. Han menade att nyföretagande är en kanal för introduktion av radikalt nya idéer som främjar teknikskiften, de ger ett tillskott av nya jobb samt utgör en rekryteringsbas av framtidens snabbväxande företag. Johansson såg nyföretagandet som en del av en större process av kreativ förstörelse och strukturomvandling som genererar uthållig tillväxt och välstånd. Därmed menade han att den svenska ekonomiska politiken står inför ett antal utmaningar vad gäller att främja näringsfrihet samt att anpassa skatter och arbetsmarknadsregler så att de främjar just nyföretagandet.

Kvalitet före kvantitet
Mikael Samuelsson, biträdande professor, Handelshögskolan och VD, SSE Business Lab, jämförde den svenska nyföretagarstatistiken med de start-up-företag som kommit ur Stockholms SSE Buiness Lab och Chalmers entreprenörskapsskola, och menade att kvalitet är minst dubbelt så bra som kvantitet när det gäller entreprenörskap och företagstillväxt. Chalmers och SSE-företagen ligger nämligen bättre till om man tittar på överlevnadsgrad, omsättning, antal anställda och vinst.

– Det kanske är bättre att suga upp alla företagsidéer initierade av studenter på Handelshögskolan än att låta Sveriges befolkning starta företag, sa Samuelsson som ifrågasatte regeringens politik som syftar generellt till att fler företag startas.

Samuelsson hävdade att Sverige kan bli bäst i världen på företagande – men då gäller det att gå från halvtaskiga stöd, system och rådgivningslösningar till kunskap och entreprenörskap i världsklass.

– Det krävs inga radikala insatser. Ekonomer är bra på att driva företag, de behöver inte göras om till entreprenörer. Det gäller att få in rätt sorts kunskap på rätt ställen, sa Samuelsson.

img_8-9okt_bildrad

Gasellföretagens betydelse för tillväxt och jobbskapande
Efter en kaffepaus tog Magnus Henrekson, VD och professor, Institutet för Näringslivsforskning, vid och lyfte fram gasellföretagen och dess betydelse för sysselsättning och tillväxt. I den genomgång av forskningslitteraturen på området, som Henrekson genomfört tillsammans med Dan Johansson, docent och vice VD, Ratio, framkommer att det är just gasellföretag – eller högtillväxtföretag – som skapar en större andel nya arbetstillfällen.

Vad behövs då för att skapa ett gasellföretag? Henrekson hänvisade till att det krävs ett antal samarbetande parter, ett kompetensblock, för att få fram tillväxtföretag. Han hänvisade till att ett kompetensblock består av uppfinnare, entreprenör, kompetenta medarbetare och kunder samt finansiärer som samtliga interagerar med varandra.

Men det räcker inte. Det måste också föras en politik som främjar gasellföretag. Henrekson menade att en sådan politik inte innebär att staten bör satsa på mer nyföretagande generellt. Politiken bör snarare inriktas på att främja nya och snabbväxande gasellföretag. Några av ingredienserna i en sådan politik såg Henrekson i följande punkter:

  • Bättre harmonisering av incitament, detaljerna i skattesystemet måste vara de rätta.
  • Arbetsmarknadsregleringar och lönesättande institutioner måste ses över. I Sverige bidrar dessa till att du stannar på det jobb du har, jämför t ex med rörligheten i USA.
  • Socialförsäkringssystemet bör justeras i en mer flexibel riktning, jämför med dansk flexicurity.
  • Produktmarknadsregleringar bör möjliggöra entreprenöriella processer. Trots att en landstingsmajoritet tillåter privatisering av äldreomsorgen så kan du inte vara säker på att nästa majoritet gör det. För en liten aktör innebär det en alltför stor risk att ge sig in på en sådan marknad, avslutade Henrekson.

Omöjligt att förutspå framtidens gaseller
Professor David Storey, Warwick University, var inbjuden som Henreksons kommentator. Han höll med om nästan alla slutsatser. Att gasellföretagen bidrar till tillväxt och jobbskapande hade han ingen invändning mot. Att utformningen av skattesystem, arbetsmarknadsregleringar och socialförsäkringar är av stor vikt höll han också med om. Däremot var Storey mer tveksam till betydelsen av kompetensblock. Han menade att det finns stor osäkerhet kring vad som främjar gasellerna – och dessutom en viktig ingrediens: tur. Genom att ha studerat framgångsrika företag och deras beteenden över tid har Storey observerat att många är korttidsgaseller för att sedan gå över till att ha en genomsnittlig tillväxt. Ju längre tid som går desto färre företag har kontinuerlig tillväxt. Visst kan interaktion mellan kompetensblockets aktörer hjälpa — men bara på marginalen, menade Storey.

Därefter startade en diskussion om möjligheten att hitta gasellerna, att kunna plocka ut vinnarna på förhand. Både Henrekson och Storey menade att det var omöjligt.

– Ingen visste att Securitas skulle bli en sådan gasell. Företaget såldes till Gustaf Douglas m.fl. för ca 200 miljoner kronor. Hade den efterföljande framgångssagan varit känd hade priset sett helt annorlunda ut, sa Henrekson och tillade att i Sverige går det bra för säkerhetsföretag eftersom de utgör ett substitut för det arbete som polisen borde ha utfört.

– Inte ens riskkapitalisterna kan hitta vinnare. Av 20 företag som de satsar på misslyckas 17 stycken och det är bara ett som säkrar deras möjlighet att överleva, sa Storey. Och med tanke på att riskkapitalisterna ändå satsar allt på att hitta kommande tillväxtföretag finns det ingenting som säger att en regering skulle vara bättre på att förutse de framtida gasellerna, avslutade han.

Varsel, varslade och uppsagda. Hur går det för dem sedan?
Marcus Eliasson, fil. dr. Göteborgs universitet och IFAU, hade den något otacksamma uppgiften att ta vid efter de uppskattade estradörerna Henrekson och Storey. Han redogjorde för hur man i statistiken kan identifiera att en individ har blivit uppsagd och menade att det enda sättet att vara någorlunda säker på att jobbförlusten är ofrivillig är att använda stora urval, registerinformation före och efter en uppsägning/neddragning samt möjligheten att använda sig av en kontrollgrupp. Eliasson berättade också om negativa konsekvenser av en jobbförlust och framhävde lägre inkomst (både initialt och på sikt), risk för lägre lön på nytt jobb, förlust av företagsspecifikt humankapital samt risk för upprepade uppsägningar.

– Det handlar inte om att förlora jobbet en gång, jobbförlusten sätter också spår över tid, konstaterade Eliasson, som kompletterade listan över negativa effekter med bland annat försämrad hälsa, förlust av status och struktur samt risk för familjeproblem.

Företagens sociala nätverk
Företagens styrelsers betydelse diskuterades på en workshop. Lars Oxelheim, professor, Lunds universitet, presenterade statistik över styrelsens utseende i de nordiska länderna. Han visade på ett antal fördelar och ett antal hinder för ökad mångfald i styrelsens sammansättning.

Fredrik W Andersson, analytiker, SCB, kompletterade med mer information kring styrelser och företagsledare:

– Statistiken visar generellt att företag med yngre företagsledare växer mer än företag med äldre dito.

img_johannesberg_panel

Seminariet avslutades med en paneldiskussion. De teman som upptog mest tid var dels möjligheten att selektera stöd till företag, möjligheten att förutse framtidens vinnare samt kostnaden för att få information från SCB.

– Statistikkostnaden för att göra empiriska test är hög, vilket är ett hinder för entreprenörskapsforskningen. Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum, tyckte att det var synd att ingen från regering eller riksdag medverkade på konferensen för att diskutera detta faktum.

Ägar- och generationsskiften i svenska privatägda företag
Vid en parallell workshop redogjorde Karin Hellerstedt, forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, för sitt, Mattias Nordqvists och Karl Wennbergs nya projekt. Genom att följa ett stort antal ägar- och generationsskiften över tid ska forskarna få svar på en rad frågor som är avgörande för att förstå överlevnaden av den mycket stora andel företag i Sverige som drivs av 55-70-åringar.

– Detta är både ett intressant forskningsfält och ett centralt näringspolitiskt och praktiskt problem, menade Hellerstedt. Hittills har främst kvalitativa studier gjorts över ägarskiten och framförallt med fokus på familjeföretag.

En delvis ny aspekt som gör området ännu intressantare och högaktuellt har på senare tid också kommit frågan tillgången på kapital – hur finanskrisen påverkar ägarskiften. Hellerstedt menade också att forskningsprojektet kompletterar huvudfåran i entreprenörskapsforskningen som mycket fokuserar på nystartade företag; här finns också stora möjligheter för människor att bli företagare genom att överta en existerande verksamhet. Till skillnad från de kvalitativa studierna över generations- och ägarskiften kommer projektet också att fokusera på nationalekonomiska effekter på tillväxt och sysselsättning, liksom fokus på individers sysselsättning. I huvudsak är det RAMS-databasen som kommer att utnyttjas för projektet.

Följ oss på: