Tre hörnstenar för fler och växande företag – vad säger forskningen?

Regeringen vill att det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag. Men förs verkligen rätt politik för att Sverige ska bli världens mest företagarvänliga land? För att uppmuntra företagande är det viktigt att veta vilka faktorer som driver individer. Vilken politik anser forskarna bör föras för att främja fler och växande företag? Under Entreprenörskapsforums tredje seminarium i Almedalen, tisdagen den 30 juni, diskuterades den frågan livligt.

Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum, betonade vikten av att lyssna på forskares kunskap och presenterade en panel med bredd för att belysa ämnet.

Kristina Nyström, fil dr, KTH och Ratio, inledde med en genomgång av reglers betydelse för företagande. Spelar det någon roll hur lagar och direktiv är utformade? Är den totala regelbördan avgörande för nyföretagandet? Blir det fler företag om man förenklar reglerna? Kristinas svar är att regler definitivt spelar roll. Studier som genomförts av Världsbanken och OECD mäter olika länders regelbörda och rankar dem, baserat på indikatorer för skatter, arbetsrätt, miljöregler, uppgiftslämnande till myndigheter en rad andra områden som möter ett företag. När dessa ”regelbördeindex” jämförs med den entreprenöriella aktiviteten i de studerade länderna framträder ett samband.

– De mål som både EU och Sverige satt upp om 25% minskning av den administrativa bördan till år 2012 respektive 2010 är en mycket grannlaga uppgift, konstaterade Kristina Nyström, som inte är helt övertygad om att målet kommer att nås.

Nästa område att granskas var skatter, där Åsa Hansson, fil dr, Lunds universitet, redde ut begreppen. Påverkar de svenska skatterna nivån på företagandet, mätt som andel etablerade företagare respektive andel nya entreprenörer, som andel av den vuxna befolkningen? Även här var svaret ja: skatterna spelar roll. Sverige har internationellt sett låg andel högutbildade bland företagare, vilket kan förklaras med hög skatt på risktagande. Går företaget bra får man behålla endast en liten del och går det dåligt finns inga generösa förlustavdrag. I t ex USA är det tvärtom.

I den andra vågskålen ligger att man som företagare har lättare att dra av kostnader och sänka sin skatt, än man kan göra som anställd. Och det är ju relativt sett mer intressant då skatterna är höga än när de är låga.

– Nettoeffekten av båda dessa är dock negativ. Marginalskatten påverkar små företag negativt de första åren, slog Åsa Hansson fast. I Danmark avskaffar man nu motsvarigheten till vår s k värnskatt. – Det blir intressant att jämföra effekterna på företagandet runt Öresund efter den förändringen, menade Åsa Hansson. Dessutom bör förmögenhetsskatten inte återinföras och möjligheter till förlustavdrag diskuteras mer!

Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, analyserade hur svensk arbetsrätt påverkar snabbväxande företag som behöver rekrytera specialistkompetent personal.  S k high impact entrepreneurship påverkas mycket mer av LAS-regler än som vanligtvis diskuteras. Det är inte hur lätt man kan säga upp personal som är det intressanta här, utan om gasellföretag överhuvudtaget får loss rätt kompetens i tillräcklig utsträckning från andra företag eller offentlig sektor. Lönebildningen är förstås viktig, men det är också LAS, som gör att många personer med lång erfarenhet fastnar hos större arbetsgivare hellre än att ta risken att satsa sin karriär hos mindre snabbväxare.

– I nyckelpersoners belöningssystem måste ingå viss kompensation för ökad osäkerhet och minskad trygghet. Optionsbeskattning är därför också viktigt att förändra.

Sist i forskarraden var den nydisputerade Karl Wennberg, ekon dr från Handelshögskolan i Stockholm, som i sin exposé över entreprenörskapspolitikens påverkan på företagsklimatet gick igenom klusterfenomenet. Baserat på data från Global Entrepreneurship Monitor visade Karl Wennberg vilka områden i världen som ligger över respektive under sina länders genomsnittliga entreprenörsaktivitet. Sverige har alltför lågt tillväxtinriktat företagande, det är viktigare att fokusera på den delen av företagandet än att räkna antalet nya företag.

– Bland entreprenöriella ”hot spots” i världen kommer Stockholmsområdet hyfsat väl ut, dvs en bra bit över genomsnittet i Sverige. Det gäller även t ex München och både Stockholm och München har förändrats mycket de senaste decennierna.

– Men entreprenörskap är i långa stycken ett socialt fenomen som är svårt att påverka med politik, menade Karl Wennberg.

Alldeles hopplöst är det dock inte att försöka hitta snabbväxarna tidigt: fokusera på aktiebolagen, inte de som börjar som enskild firma eller handelsbolag. Policymässigt är de inte lika intressanta om man vill ha snabbväxande företag, slog Karl Wennberg fast.

Till sist blev det Elisabeth Thand Ringqvists, politiskt sakkunnig hos näringsministern, tur att kommentera vad regeringen gör inom de områden som berörts.

– Regelförenklingen är i full gång. Att vi inrättat ett regelråd som granskar all ny lagstiftning så att inte ytterligare administrativ börda läggs på företagen är ett exempel på det, berättade Elisabeth Thand Ringqvist.

– Vi fokuserar också mer på företag med mellan 10 och 49 anställda nu – de har större potential att växa än de som är allra minst.

– På skatteområdet är det alltid en pågående diskussion med de fiskala delarna av regeringskansliet och vi får inte alltid som vi vill. Men hanteringen av risk, och möjlighet till förlustavdrag, tar jag med mig från den här diskussionen. Centern vill se en förändrad optionsbeskattning, men det dröjer nog.

– När det gäller LAS är regeringen inte ense om politiken. Det är bra med en diskussion om LAS betydelse i omstruktureringsfasen.

Följ oss på: