Tyskt recept på krishantering: entreprenörskap och hårt arbete

Den 7 september 2016 gästade David Audretsch, professor Indiana University, Entreprenörskapsforum för att berätta om sin nya bok The Seven Secrets of Germany: Economic Resilience in an Era of Global Turbulence. Entreprenöriell kultur, flexibel arbetsmarknad, öppenhet mot omvärlden och en förbättrad image nämndes som några av framgångsfaktorerna.
johan-eklundJohan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, introducerade seminariet och huvudtalaren David Audretsch, professor Indiana University. Bl a berättade han att Audretsch har lång erfarenhet av den tyska ekonomin och arbetat på båda sidor om Atlanten under många år och varit knuten till Max Planck-institutet i Jena.

I boken The Seven Secrets of Germany: Economic Resilience in an Era of Global Turbulence, kartlägger David Audretsch och medförfattaren Erik E. Lehmann hemligheterna bakom Tysklands ekonomiska framgångar sedan den senaste krisen i världsekonomin. Audretsch inledde sin dragning med en jämförelse med USA: Under valkampanjen 2008, mitt under den ekonomiska krisen, debatterades hett hur ekonomin bäst stimuleras. Demokraterna var för offentliga stöd och Republikanerna för att stimulera genom att öka köpkraften hos privatpersoner och företag. Men, det rådde konsensus om att ekonomin behövde stimuleras för att öka efterfrågan. Denna diskussion ser vi inte i Europa.

– Finns det ens ett tyskt ord för stimulansåtgärder? I Tyskland gav krisen en insikt om att möjligheterna på hemmamarknaden var färre, därför måste man skapa och leta efter nya möjligheter.

david-audretschDavid Audretsch

Detta visar på väldigt olika sätt att tackla en ekonomisk kris, berättade David Audretsch. Det tyska sättet är mycket mer entreprenöriellt – hitta eller skapa möjligheter. Faktum är att de länder som har varit framgångsrika i Europa de senaste åren är de som har hittat just entreprenöriella vägar framåt. Exempel på länder som har varit mindre framgångsrika är Spanien, Italien och Grekland. Tysklands främsta framgångsfaktor har varit deras ”Mittelstand-politik” och den är långt ifrån ny, menade David Audretsch.

Audretsch gav en överblick över Tysklands ”sju hemligheter”. För det första, Mittelstand-politiken med lärlingstraditioner, fackhögskolor och tydlig lokal förankring  som har resulterat i en stark entreprenörskapskultur. För det andra, satsningar på FoU och en kunskapstradition; riktade insatser på de kompetenser som näringslivet efterfrågar har gett resultat. För det tredje, rötter och vingar vilket refererar till att Tyskland dels har en stark förankring i det lokala, både nationellt och regionalt samtidigt som de har lyckats skapa mycket goda affärskontakter utomlands och hittat möjligheter på exportmarknaderna. Dessutom har språkkunskaperna förbättrats och intresset för utländsk kultur ökat avsevärt sedan slutet på förra århundradet. Audretsch nämnde även infrastruktur, lokal tillverkning och att det återigen har blivit eftertraktat att både vara tysk och bo i Tyskland. Varumärket Tyskland har idag goda konnotationer.

– Det som har möjliggjort de tyska framgångarna är kombination av gamla och nya faktorer.

david-audretsch-2

Tyskland har lyckats gått från ”Europas sjuke man” till att bli en framgångssaga fortsatte Audretsch. Även här kan paralleller dras från USA. Framgångarna där, efter 80-talet, kom inte från en återupplivad tillverkningssektor utan från entreprenörer som skapade den nya ekonomin. Samma sak kan ses i Tyskland efter regelreformerna 2004 som gjorde det enklare att starta och driva företag, reformerade utbildningssektorn och gav ett ökat stöd till forskning och utveckling.

– Hemligheten bakom Tysklands framgångsrika entreprenörskapskultur är interaktion. Dessutom har de otroligt effektiva regionala styren där varje region äger ansvaret för att skapa och leverera resultat. Folk är djupt investerade i sin region och det ger positivt utfall.

Vad gäller identitet och image så har Berlin gått från att vara en plats där staden fick betala folk för att komma och bo till en hub för startups och unga entreprenörer, menade Audretsch.

– Det bästa med det tyska exemplet är att det inte handlar om magi. De gjorde stora ansträngningar, satte upp mål och kämpade för att uppnå dem. Hårt arbete lönar sig, vilket betyder att fler länder kan göra det.

Lärdom: Öka flexibilitet på arbetsmarknaden

Seminariets första kommentator var Bettina Kashefi, chefsekonom Svenskt Näringsliv, som inledningsvis konstaterade att lärlingssystemet i Tysklands var en av landets stora styrkor.  Hon såg även skillnad i synen på arbetet där alla jobb ses som bra jobb i Tyskland, vilket det inte gör i Sverige.

– Vi måste minska risken för företagen att anställa immigranter i Sverige.

bettina-kashefiBettina Kashefi

Kashefi ansåg slutligen att det behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden och att arbetsförmedlingen måste bli effektivare.

 

Tyska sparkonton mer välfyllda

Per Tryding, vice vd Sydsvenska industri- och handelskammaren, kommenterade härnäst och fastslog att den tyska arbetskulturen – som är mycket resultatorienterad – är svår att efterhärma.

– En av Tysklands stora hemligheter är att de har pengar.

per-trydingPer Tryding

En genomsnittlig tysk har betydligt mer på sparkontot än en svensk, där finns mentaliteten att du ska spara ihop till det du ska köpa. Denna mentalitet är mer långsiktig och genomsyrar det tyska samhället.

–  I Sverige föredrar vi att subventionera lån istället, avslutade Tryding.

 

Konsensus snarare än konflikt

Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, pekade på att Tyskland är ett konservativt land och att förändringar inte sker så snabbt. Hon menade att den tyska arbetsmarknaden är stabil och karakteriseras av konsensus snarare än konflikt, i motsats till t ex den franska arbetsmarknaden.

– När förändringar väl kommer till stånd i Tyskland har alla redan hunnit acceptera dem.

irene-wennemoIrene Wennemo

Wennemo noterade att förhållandevis få kvinnor jobbar i Tyskland och att landet är bra på att integrera invandrare på arbetsmarknaden medan Sverige lyckats bättre med att få andra generationens invandrare ur fattigdom och i arbete. Vi måste lära av varandra, fastslog hon.

 

Tyskland är mer hieratiskt och mindre innovativt

Ulf Kristersson, vice ordförande Finansutskottet (M), menade att Sverige och Tyskland är lika på många sätt men att Tyskland är mer hieratiskt och mindre innovativt än Sverige. Samtidigt är Tyskland bra på att producera högteknologiska produkter. Men det kan vara vanskligt att överföra framgångsrika strategier direkt.

ulf-kristerssonUlf Kristersson

– Det är viktiga att komma ihåg att det  är svårt att välja russinen ur kakan när det kommer till en hel kultur, konstaterade Kristersson slutligen.

panel-1Per Tryding, Ulf Kristersson, Irene Wennemo, Bettina Kashefi, David Audretsch och Johan Eklund

Följ oss på: