”Välfärdsinspektion” – en idéskiss

Panel 2

Vid lanseringen av policysammanfattningen Finansmarknadens regleringar – lärdomar för välfärdssektorerna? presenterade författarna Martin Andersson och Per Strömberg en idéskiss över hur deras erfarenhet av finanssektorn kan överföras till välfärdssektorn.

Ta del av webbutsändningen av seminariet.

Det kan tyckas vara en krystad parallell men det är det inte, menade Per Strömberg. Både välfärdssektorn och finanssektorn är utsatta för liknande externa effekter och i båda sektorer är det svårt att mäta kvaliteten och därigenom säkerställa ett konsumentskydd. Dessutom har det ofta visat sig inom båda sektorerna att de statliga alternativen går sämre och inte sällan är roten till problemet.

Strömberg och Andersson berättade hur en ”välfärdsinspektion” kan tänkas se ut. T ex skulle en sådan organisation vara ansvarig för licensiering och ägarprövning, säkerställa tillräcklig rapportering och information och inneha sanktionsmöjligheter såsom varningar, böter och att dra in licenser. Dessutom bör möjligheten till ”prompt corrective action” finnas, dvs rätt att ingripa och till och med ta över en verksamhet om risken för fallissemang är överhängande.

Per StrömbergPer Strömberg

– Att tillsynen fungerar är centralt. Ofta är det små, aggressiva och tveksamma aktörer som skapar problemen – dvs de som är beredda att ta mest risk, sa Per Strömberg.

Det är av yttersta vikt att tillsynen sköts av ett oberoende organ för att minska risker för ”regulatory capture” och att tillräckliga medel för tillsyn finns. Det kan lösas av en ”polluter pays”-modell, dvs, aktörerna som ska kontrolleras betalar själva för tillsynen.

Martin Andersson pekade på vikten av sanktioner och rapporteringskrav. Många aktörer kan tycka att sanktioner känns obehagliga men det behövs piska för att driva en sektor framåt. Administrativa sanktioner är bra verktyg eftersom de inte ställer krav på uppsåt och har en direkt verkan på regelefterlevnad, sa Andersson. Men, inte bara hårda regler behövs:

– Kvalitativ tillsyn är minst lika viktigt. Brukarundersökningar och andra verktyg säkerställer att vi faktiskt får önskvärda resultat. Och både privata och offentliga utförare måste ställas under samma krav.

Martin AnderssonMartin Andersson

För att säkerställa långsiktighet (den viktigaste garantin för kvalitet) inom verksamheterna och minska risker kan verktyg som t ex kapitalkrav, avvecklingsplan, licensiering och skuldsättningskrav användas. Det behöver inte vara överdrivet komplicerat men kräver lite mer planering, menade Martin Andersson.

– Ett regelverk som inte ändras hela tiden minskar osäkerhet och leder till långsiktighet. Dessutom, att ställa krav på gott rykte och renommé främjar de seriösa aktörerna, sa Per Strömberg.

Strömberg menade dock att dessa krav gör det svårare att komma in på en marknad och hämmar konkurrens. Det är en utmaning och avvägning för framtida reglerare.

Generellt anser Andersson och Strömberg att tillsynen inom välfärden måste vara fokuserad på output snarare än input och att den måste vara kvalitativ, proaktiv och mindre ”checklisteorienterad”.

Först ut att kommentera var Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef Kommunal och Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna. Båda välkomnade Andersson och Strömbergs konstruktiva förslag men Kristina Mårtensson påpekade att det är viktigt att komma ihåg att branscherna inom välfärdsektorn ser väldigt olika ut. Dagens situation tar inte hänsyn till detta menade hon.

Kristina MårtenssonKristina Mårtensson

– Idag har vi samma ”baskostym” för alla och det har blivit en kostym som inte riktigt passar någon.

För att lösa detta tror Kristina Mårtensson på att jobba bransch för bransch och ställa samma baskrav på kvalitet för olika utförare.

Håkan Tenelius ville buda över förslagen till Ilmar Reepalus välfärdsutredning på studs. Han pekade på några vanliga, och enligt honom farliga, missuppfattningar om privata välfärdsutförare. T ex att brister i kvalitet beror på konkurrensutsättning och att vinst bara kan göras genom att begränsa bemanningen (och således sänka kvaliteten).

Håkan TeneliusHåkan Tenelius

– Dessutom är det en myt att kvalitet inte går att mäta, menade Tenelius.

Henrik Storm Dyrssen, vd Leksell Social Ventures och Lotta Engzell Larsson, ledarskribent Dagens Industri stod näst på tur och bjöds upp på scen. Storm Dyrssen framhävde att fokus måste ligga på att reglera output.

– Om man vet vilka resultat man vill ha och kan betala för det är det inte så svårt att mäta.

Storm Dyrssen menade även att vi i Sverige har en kultur som fokuserar mycket på negativa rättigheter (till skillnad från t ex USA där fokus snarare ligger på positiva rättigheter). En överdriven inriktning på det vi vill undvika ger sannolikt inte det resultat som önskas. Dessutom finns det en djupt rotad idé i Sverige om att staten är ansvarig för välfärden, då blir det svårt att acceptera idén att någon annan aktör kan ta ansvar.

Henrik Storm DyrssenHenrik Storm Dyrssen

– Sponsra utfall och använd marknadens effekter för att åstadkomma nytta, framhöll Storm Dyrssen.

Om denna rapport hade kommit tidigare hade hela vinstdebatten kunnat undvikas menade Lotta Engzell Larsson. Både finanssektorn och välfärdssektorn är förtroendebranscher och avregleringar har fungerat olika bra. Framför allt inom välfärden har oron fungerat som en katalysator för att spä på debatten.

Även Engzell Larsson framhävde vikten av att ställa krav på utförarna och att det går att mäta resultat.

– Om krav ställs så hittar ”rätt” ägartyper sin bransch. Rätt aktör på rätt plats.

Lotta Engzell LarssonLotta Engzell Larsson

Det är märkligt att det måste handla om privata företag för att vi ska prata om kvalitet, det är väl minst lika intressant vad gäller statliga utförare, menade Engzell Larsson.

I den avslutande paneldiskussionen lyfte Martin Andersson återigen vikten av att mäta output.

– Vi måste få bort så mycket inputreglering som möjligt, det hämmar de ekonomiska drivkrafterna. Dock är det viktigt att reglera för att motverka ”att plocka russinen ur kakan” och de ekonomiska incitament som inte gynnar samhället.

Per Strömberg pekade även på att ett första steg att komma förbi den naiva tron på att reglerare alltid beter sig väl är att flytta upp tillsyn på en central nivå. Ett tydligt ramverk kan minska både systemrisker och oro och tydligare krav på output kan öka kvaliteten i tjänsterna.
Panel 1Martin Andersson, Per Strömberg, Henrik Storm Dyrssen, Lotta Engzell Larsson, Kristina Mårtensson och Håkan Tenelius

Följ oss på: