Var i hela världen befinner sig Örebro?

– Globalisering, kluster och regionala förutsättningar

Örebros största mötesplats för näringslivet finns förvånande nog inte Örebroregionen, utan mitt ute på Östersjön. En gång om året avseglar nämligen Promotionbåten, en flytande mötesplats för regionens näringsliv, i år med 1400 deltagare och ett späckat program med spännande föreläsare och workshops.

Entreprenörskapsforum, som har sitt huvudsäte i Örebro, fanns naturligtvis med i detta sammanhang och arrangerade två seminarier med ambitionen att sätta Örebroregionen i ett globalt perspektiv: Vilka möjligheter och utmaningar finns för regionen i en alltmer globaliserad värld? och Hur bygger man starka miljöer och utvecklar sina styrkor för att öka konkurrenskraften? Professor Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum, modererade två välbesökta seminarier.

img_prombat_0119

Sven-Erik Sahlén, Regionförbundet Örebro, och Fredrik Sjöholm, Örebro universitet och IFN

Under rubriken, ”Globaliseringens möjligheter och hot för Örebroregionens utveckling”, utvecklade professor Fredrik Sjöholm, Örebro universitet och IFN, sina tankar kring globaliseringens konsekvenser för en region av Örebros karaktär.

– Globaliseringen påverkar oss, i stort och smått, även om vi kanske inte reflekterar över det, menade Sjöholm.

Även i tillsynes enkla produkter som vi konsumerar, finns inslag av verklig globalisering. En skjorta från Malaysia kan innehålla material från Indien, sys ihop av maskiner från Tyskland med hjälp av inhemsk arbetskraft. Därtill kommer en logistikkedja för att nå slutkunder – en verkligt global process. Globaliseringens effekter finns således runt om oss i vår vardag.

Vad har då möjliggjort globaliseringsutvecklingen och är den bra för Sverige? Enligt Fredrik Sjöholm är det tre huvudfaktorer som banat väg; ett ideologiskt skifte där alla länder med väldigt få undantag öppnar upp sig för handel och transaktioner med andra, låga transportkostnader och utvecklad kommunikationsteknik. Dessa faktorer har varit drivande i att underlätta globaliseringen, som i sin tur varit mycket gynnsam för ett land som Sverige. Det visar sig bl a iatt över 50 procent av vår BNP kan tillräknas exportindustrin och att vi ser en allt högre andel anställda i svenska företag utomlands. Sveriges tillväxt har historiskt sett vuxit i högre takt än OECDs, EUs och till och med USAs efter industrialiseringens framväxt:

– Globaliseringen är bra och har gynnat Sverige. Den har ökat vår specialisering och banat väg för teknologiska framsteg, menade Sjöholm.

Om man försöker finna Örebros hot och möjligheter i denna utveckling, måste man då besvarafrågan om denna utveckling är bra för alla regioner, undrade Braunerhjelm.

–Ja, det finns inget alternativ, globaliseringen är ett faktum att förhålla sig till, sa Sjöholm. Det man kan se är att globaliseringen sammanfaller med ekonomisk koncentration och gynnar redan starka regioner. I Sverige gäller det inte minst Stockholmsregionen, vilket ökar utmaningarna för mindre regioner.

Hur ska då en region som Örebro rusta sig för att klara dessa utmaningar? Fredrik Sjöholm lyfte fram några viktiga punkter. Även om starka klusterbildningar ofta uppstår av tillfälligheter så är det viktigt att arbeta för ett allmänt gott näringslivsklimat och stötta utvecklingen av befintligt starka industrier. Vidare är det viktigt med ett väl fungerande utbildningssystem, en attraktiv universitetsmiljö. Närheten till attraktiva regioner såsom Stockholm ska inte heller underskattas. I den bild av globalisering som målas upp bör man även tänka på att fem-sex av världens största ekonomier ännu inte är fullt globaliserade, avslutade Sjöholm

Irene Lejegren, Regionråd i Örebro Län, var inbjuden att kommentera Fredrik Sjöholms tankar. Hon hävdade att Örebroregionen i ett globalt perspektiv är relativt stark men att styrkan i hög grad bygger på tidigare framgångar.

img_prombat_0113

Irene Lejegren, Regionråd i Örebro Län


Lejegren höll med Fredrik Sjöholm om många av de punkter han betonade som viktiga att arbeta med regionalt för att stärka sin ställning.

– De viktigaste utmaningarna är att bli fler invånare genom att attrahera fler företag och jobb och att höja den relativt sett låga utbildningsnivån och därmed också den genomsnittliga inkomstnivån jämfört med andra regioner.

Regioner konkurrerar globalt genom att presentera ett attraktivt erbjudande till invånarna. Vägar att nå dit går bl a genom goda kommunikationer, välutvecklad kultur och turism,ett konkurrenskraftigt universitet, ett aktivt företagsklimat och en entreprenöriell miljö, hävdade Lejegren.

Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor, KTH inledde dagens andra seminarium ”Kluster och regioner – var i världen befinner sig Örebro?”

Braunerhjelm visade en långsiktig och översiktlig prognos över sysselsättningsutvecklingen de kommande åren och kunde visa att tonvikten kommer ligga i sektorer som kan benämnas som kunskapsintensiva. Det kräver kunskap och förmågor av alla regioner att vara konkurrenskraftiga. Med ett stort antal klusterbildningar inom Östersjöregionen är konkurrensen hård.

En närmare beskrivning av Örebroregionen visar att utbildningsnivån ligger något lägre än genomsnittet i riket och att andelen sysselsatta i såväl tillverkningsindustri som service- och tjänstesektor (både high- och low-end) ligger något under riket. Över perioden 2000-2008 har länet haft ett relativt statiskt näringsliv. Andelen sysselsatta i de små kunskapsintensiva tjänstenäringarna är dock något högre än riket i övrigt, något som kan indikera en ökad entreprenöriell aktivitet.

Hur bör då politiken utformas för att stötta regioners styrkor och utveckla dess klusterbildningar? Utmaningen för politiken ligger enligt Braunerhjelm i att stötta framväxten av nya kluster utan att bidra till att existerande kluster försvagas. Att just stärka redan starka existerande kluster i en region är av stor vikt. Att ha en väl fungerande infrastruktur, utnyttja regionala skillnader i priser och kostnader till sin fördel och inte minst, att satsa på specialisering och utveckla universitet och högskolor är nyckeln till framgång i skapandet av kluster.

– Kunskap, förmågor, incitament och möjligheter är huvudingredienser i klusterbyggandet. Utan incitament kommer inte kunskaper till användning och utan kunskap eller förmågor är incitament värdelösa.

img_prombat_frankelius

Per Frankelius, Örebro universitet, och Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum

Tankarna om specialisering var något som nästa talare, professor Per Frankelius, Örebro universitet, knöt an till. Specialisering skapar värden, något som är nyckeln för entreprenörskapet.

– Entreprenörskapet är tomt utan ett värdeskapande. För att kunna ha något att erbjuda andra måste individen specialisera sig, skapa ett värde.

Utvecklingen har gått från enmans till större företag, från processer med värdekedjor till nya modeller där värdeskapandet sker tillsammans, inte sällan utifrån geografiska förutsättningar.

– Örebroregionen behöver en innovationsorienterad klusterstrategi. En av nycklarna är att skapa innovativa miljöer som främjar värdeskapande samarbete.

En innovativ approach, stark kundorientering och öppenhet för omvärldsimpulser är då viktiga förutsättningar.

– Vi behöver också RÄTT kluster, innovativa och värdeskapande.  Men de måste även vara samverkande och arbetet med att stärka regionen ur det här perspektivet måste ha kundfokus, menade Frankelius.

Sven-Erik Sahlén, Utvecklingsledare, Regionförbundet Örebro, kommenterade presentationerna och fick frågan om vilka starka kluster som verkligen finns i Örebroregionen. Tre exempel framhölls, arbetet med robot- och teknikfrågor, måltidsindustrin och specialiseringen inom logistik- och transportindustri. Den påföljande diskussionen belyste komplexiteten i frågan om hur innovationssystem kan stöttas och stimuleras och frågan som dök upp mot slutet öppnade för en helt ny diskussion;

– Är kluster en konsekvens eller en förutsättning för framgång?

Följ oss på: