Värdeskapande styrelsearbete i små och entreprenörsledda bolag – vad säger forskningen?

Den 4 april arrangerade Entreprenörskapsforum och Styrelseakademien ett gemensamt seminarium om värdeskapande styrelsearbete. Jonas Gabrielsson, docent, Lunds universitet, presenterade sin forskning medan Lars-Erik Forsgårdh, ordförande Styrelseakademien och tidigare ordförande i Aktiefrämjandet, och Catharina Lagerstam, konsult och styrelseproffs, följde upp med kommentarer.

styrelseakademi_JonasG

Jonas Gabrielsson, docent, Lunds universitet.

Vad är styrelsearbete och vad ger det för effekter? Har du råd att vara utan en styrelse? Hur kan styrelsearbete leda till utveckling i mindre bolag? Jonas Gabrielsson, docent vid CIRCLE, Lunds universitet, presenterade inledningsvis sin forskning kring värdeskapande styrelsearbete i små och entreprenörsledda bolag.

Gabrielsson visade att i de flesta bolag är grundaren, oftast en man, handgripligen involverad i företaget. Kvinnliga ledamöter finns oftare i de minsta bolagen eftersom dessa i högre utsträckning tar in ledamöter från familjen.

Aktiva styrelser finns ofta i de sämst presterande bolagen
Ett antal olika styrelseformer presenterades av Gabrielsson. Från enmansstyrelsen som bygger på engagemang, via den kollegiala som utgör ett bollplank och ger råd och stöd, till den kravställande som faktiskt går in och granskar verksamheten liksom den värdeskapande styrelsen som dessutom bidrar med kreativitet och innovation. Det senare är ett styrelsearbete som leder till ett ökat entreprenörskap i bolagen. Men samtidigt som fler innovativa idéer kommer in kräver dessa finansiella resurser.

– Aktiva styrelser finns oftast i de sämst presterande bolagen. Där finns ett behov av att styrelsen verkligen arbetar, sa Gabrielsson.

Storlek, ägande och kriser avgör styrelsens aktivitetsnivå
Tre aspekter skiljer ut aktiva från passiva styrelser. Det är storlek, ägandet och kriser.  När ett företag passerar kaffebordsstorleken, 10-20 anställda, ger det effekt på styrelsearbetet. Nästa gräns går vid 30-50 anställda, då krävs nya forum för ansvar. Om ägarna är involverade i arbetet och kräver insyn för det med sig en aktiv styrelse. Aktivitet krävs också när det händer saker kring bolaget, t ex att företaget får problem med lån eller dylikt.

Hur ser det då ut bland bolagen? Hälften av de små bolagen har ingen eller låg styrelseaktivitet medan resterande hälft har en aktiv styrelse. För de medelstora bolagen gäller att hälften får råd och stöd av en styrelse medan ytterligare 50 procent använder styrelsen som både bollplank och kravställare.

Inga enkla samband mellan styrelsers arbete och företagens prestationer
Jonas Gabrielsson pekade på att det inte finns några enkla samband mellan styrelsers arbete och företagens prestationer. Endast ambition räcker inte. Även om externa ledamöter går in i en styrelse går företaget inte automatiskt bättre. Mångfald är bra men en kreativ styrelse kräver förmåga till beslut och en inkluderande kultur, sa Gabrielsson, och tillade att med externa ledamöter tvingas ledningen tänka över rutiner, rapporter och instruktioner. Styrelsens arbetsformer och styrelsens ledning är dock de delar av styrelsepusslet som faktiskt ger utfall i företagets resultat. Det är t ex viktigt att man i ett strategi- och utvecklingsarbete tar ansvar och blickar framåt samt ser över att teamprocesserna fungerar, avslutade Gabrielsson.

Det goda ordförandeskapet ger goda resultat!
Därefter presenterade Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och seminariets moderator, den förste av två kommentatorer: Lars-Erik Forsgårdh, ordförande Styrelseakademien och tidigare ordförande i Aktiefrämjandet. Han såg positivt på att styrelseforskningen, som länge lyst med sin frånvaro, nu tas upp vid Lunds Universitet. Eftersom disciplinen hamnat mellan olika fack: jurister, beteendevetare och ekonomer, har forskningen fallit mellan stolarna. Enligt Forsgårdh var det mest slående resultatet att det inte finns samband mellan aktivt styrelsearbete och bolagens utveckling. Men att arbetsformer och ledning påverkar i positiv riktning visar att det finns en marknad för Styrelseakademien.

– Det är trevligt att notera att det goda ordförandeskapet har ett gott resultat även i den vetenskapliga forskningen och inte bara i verkligheten, sa Forsgård med glimten i ögat.

styrelseakademi_panel
Lars-Erik Forsgårdh, Catharina Lagerstam och Pontus Braunerhjelm

Under 13 år har Lars-Erik Forsgårdh arbetat för att införa en svensk styrelsekod. Det är glädjande att det numera är praxis i stora bolag, sa han och tillade att det inte är konstigt att de mindre bolagen inte är lika drivande – för vem vill egentligen utvärdera sig själv?

En styrelseledamot ska ha kunskap, sittfläsk och civilkurage
Catharina Lagerstam, konsult och styrelseproffs, var kvällens andra kommentator och frågade om ett företag har råd att vara utan en styrelse. I ett mindre bolag kommer styrelsen närmare både kunder och själva verksamheten och kan rycka in då ledningen inte hinner. Men ansvaret ser olika ut, i ett stort bolag kan styrelseledamöter gömma sig. Därför har nomineringskommittéerna en viktig uppgift när de ska fundera över vilka ledamöter de ska välja. Ska en styrelseledamot sitta nära verksamheten bör hon också kunna något om densamma, menade Lagerstam.

Hon undrade också över om företagsledningarna verkligen förstått hur de ska använda sin styrelse.

– Som styrelseledamot ska du ha kunskap, sittfläsk och civilkurage. För företagsledningarna utgör de kostnadsfria konsulter att dra nytta av och då är 3,8 möten per år alldeles för lite.

Ett antal efterföljande frågor fokuserade på sambandet mellan styrelsearbetet och företagens prestationer. Jonas Gabrielsson menade att hans resultat inte skulle misstolkas. Styrelsens arbetsformer och ledningsformer slår de facto igenom på resultatet. Däremot kan man inte säga att externa ledamöter medför ett mer positivt utfall.

Avslutningsvis ville Lars-Erik Forsgårdh se mer av fallstudier kring styrelsearbete eftersom det rör sig om mångfacetterade frågor som är situations-, företags- och personberoende. Catharina Lagerstam tyckte att personlighet och kvalitet på den enskilda styrelseledamoten avgör: rätt personer ger också rätt resultat.

Följ oss på: