Vinna eller försvinna? Konkurrenskraft i en föränderlig värld

Den 3-4 oktober 2016 var det dags för konferensen Vinna eller försvinna? Konkurrenskraft i en föränderlig värld där namnkunniga svenska och internationella forskare, beslutsfattare och näringslivsrepresentanter deltog. Frågor som diskuterades var bland annat: Hur går det egentligen för Sverige? Hur mäter vi den svenska konkurrenskraften och vilken näringspolitisk betydelse har det?

Vad är konkurrenskraft – teori och praktik?

Christian Ketels, forskare Harvard Business School, inledde med ett resonemang om begreppet konkurrenskraft. Diskussion om konkurrenskraft berör och väcker känslor. Begreppet politiseras gärna och förknippas med en viss politik som inkluderar lägre löner och sämre arbetsvillkor samt olika syn på hur det ekonomiska systemet borde se ut.

– Konferensens titel till trots – konkurrens mellan länder är bra – det handlar inte om att ”Vinna eller försvinna.”

christian-ketelsChristian Ketels

Vidare diskuterade Ketels mätning av konkurrenskraft och menade att den bör utgå från både registerdata och enkätundersökningar. Att ta hänsyn till relativa styrkor och svagheter beroende på land eller region är av vikt. I slutändan handlar uppskattning av konkurrenskraft om att mäta vad som är grundförutsättningarna, hur väl du använt dina grundförutsättningar och vad du gör härnäst. När detta har analyserats krävs politiska beslut, avslutade Ketels.

Arbetskostnadens betydels för konkurrens

Lars M Widell, doktorand Örebro universitet, lyfte mätning av konkurrenskraft och faktorinnehållet i ett lands export i förhållande till dess import med fokus på humankapital. Widell visade att det genomsnittliga innehållet av högutbildad arbetskraft per mkr export i förhållande till genomsnittet föll markant under 1990-talet.

lars-m-widellLars M Widell

Veronica Andersson, produktansvarig för Labour Cost Survey SCB, pratade om arbetskostndens betydelse för konkurrensen. Hon visade att de kostnader som tillkommer för arbetsgivare och arbetstagare utöver bruttolönen kan vara betydande. Huvudresultatet är att den genomsnittliga kostnaden per arbetstimme i Sverige ligger på € 35 i jämförelse med EU-snittet på € 24.

veronica-anderssonVeronica Andersson

Regioner med låg produktivitet

Pernilla Johansson, chefekonom Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, hade ett regionalt produktivitetsperspektiv på sin presentation. Johansson pekade på att det är ett fåtal faktorer som förklarar 60-70 procent av skillnaden mellan kommuner. Antalet högutbildade är en sådan faktor. Antalet nystartade företag (ej kausalt samband) och antalet inpendlare är de andra två.

– Både Malmö och Helsingborg når inte sitt potential, deras lägre produktivitet förklaras inte av dessa faktorer, avslutade Johansson.

pernilla-johanssonPernilla Johansson

Enrico Deiaco, avdelningschef Tillväxtanalys, talade om Globala värdekedjor. Han förklarade att Sverige är ”lagom” uppkopplat där 900 000 av 3,2 miljoner jobb återfinns i det privata näringslivet. Denna sektor är viktig för FoU samt export. Stockholm, Jönköping, Västerbotten och Halland är de regioner med många jobb i globala värdekedjor.

– Summa summarum, mätt i globala värdekedjor är Sverige konkurrenskraftigt, avslutade Deiaco.

enrico-deiacoEnrico Deiaco

Tydligare mått för konkurrenskraft

Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden, pratade om hur konkurrenskraftsmått används i praktiken. Hon pekade på att regeringen tittar mycket på export och exportförmåga, investeringar och kostnader för arbetskraft och produktion. Hon önskade ett ökat internationellt fokus i de mått som väljs för att utvärdera konkurrenskraft.

– Globaliseringen har gjort konkurrenskraft mer komplext. Vi måste vara tydliga med vad vi vill mäta och varför.

lena-sellgrenLena Sellgren

Den efterföljande panelen diskuterade politisk vilja och tänkbart fokus i urvalet av mått på konkurrenskraft. Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret, menade att det just nu finns  politiskt momentum i frågan om konkurrenskraft och en de viktigaste frågorna är att identifiera hur vi gör det attraktivt att lägga investeringar i Sverige. Christian Ketels efterlyste en politisk diskussion om hur vi bör prioritera.

– Vi måste tänka diagnostiskt. Eftersom Sverige tappar marknadsandelar är vi inte tillräckligt bra, sa Ketels.

Både Lena Sellgren och Cecilia Hertzman, avdelningschef SCB, pekade på att data för att göra ett bra index finns, men prioriteringen måste göras.

–  Det som behövs är ett tydligt uppdrag där någon driver. Alla pusselbitar finns men ingen har gjort läxan att strukturera upp materialet, sa Lena Sellgren.

slutpanel-dag-1Kristian Ketels, Lena Sellgren, Cecilia Hertzman, Bo-Erik Pers

Estland – kämpar med sin konkurrenskraft

Den första talaren under konferensens andra dag var Karsten Staehr, professor Tallinn University of Technology och Research Supervisor Eesti Pank som inledde genom att berätta att Estland, vid självständigheten från Sovjetunionen, var kraftigt industrialiserat och hade konkurrenskraftiga låga löner. Tillverkningsindustrin kunde växla från att producera Lada-bilar till Mercedes. Dessvärre, räckte inte detta i längden då de asiatiska länderna kunder konkurrera med lägre löner, hög produktivitet och sammanhängande värdekedjor.

– Det fanns en tid då optimismen och pengarna flödade in i landet och utlöste en konsumtionsboom. Sedan kom finanskrisen och viljan att investera i Estland minskade.

karsten-staehrKarsten Staehr

Estland ser ut att ha alla förutsättningar för att vara konkurrenskraftigt – landet har en öppen exportorienterad marknadsekonomi, kommit långt i den digitala utvecklingen (e-stonia) och har stabila statsfinanser.

– Men skrapar vi under ytan finner vi att finanssystemet är underutvecklat, näringslivet är inte tillräckligt diversifierat och arbetsmarknaden är segregerad.

På pappret har Estland genomfört alla strukturreformer som behövs men kämpar fortfarande med sin konkurrenskraft, avslutade Staehr.

Tävling i effektivisering

Den andra talaren för den andra dagen var Augusto Lopez-Claros, analyschef Världsbanken. Han berättade om Världsbankens databas ”Doing Business” som består av en rad indikatorer för affärsklimatet i 190 länder. Exempelvis innefattar databasen en indikator på hur svårt det är att genomdriva krav i avtal. Det tar 150 dagar i den bästa nationen, Singapore, medan det tar upp till fyra år i de allra sämsta länderna i Sydeuropa.

Om längden på processen i någon en av de elva indikatorer som undersöks förhindrar senare problem bör det motivera en längre process. För att kontrollera för detta har Världsbanken skapat sitt index med en mängd olika dimensioner.

augusto-lopez-clarosAugusto Lopez-Claros

– Indexet föder reformer runtom i världen. 2005 tog det mindre än 20 dagar att registrera ett nytt företag i 41 länder. 2015 var den siffran uppe i 132 länder.

Det möjliggör länder att jämföra effektiviteten på en rad områden. I vissa fall framkommer att länder som Rwanda där det endast tar 32 dagar att registrera en ny fastighet, har snabbare och effektivare processer än länder i väst. Det gör andra nationer benägna att förbättra sina egna processer, vilket är den stora nyttan med doing-business-indexet, fastslog Lopez-Claros.

Carl B Hamilton, affilierad forskare Entreprenörskapsforum och särskild rådgivare EU-kommissionen, kommenterade Lopez-Claros presentation och fastslog att det är viktigt att inse att inte alla regler är av ondo. Hamilton menade även att analys av regler inte alltid speglar verkligheten då reglerna helt enkelt inte följs i många länder.

– Frågan är kvaliteten och effektiviteten i regleringarna. Det handlar om att försöka undvika alltför stor belastning för företag. Dessutom tar vårt index hänsyn till både regler och lagar såväl som verkligheten, svarade Lopez-Claro.

carl-b-hamiltonCarl B Hamilton

Hamilton frågade även om de kulturella skillnader som finns i de undersökta länderna. En sådan är t ex synen på kvinnors möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden. Hur hanterar Världsbanken det i rankingen?

– Vad gäller just diskriminering av kvinnor så har Världsbanken ett projekt som kallas: Women, Business and the Law där vi bl a tittar på diskrimineringsproblematiken och listar olika restriktioner för kvinnor i rankingens alla länder, menade Lopez-Claros.

Transparens och ekonomisk effektivitet

I den avslutande paneldiskussionen mellan Eva Blixt, forskningschef Jernkontoret, Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv samt Augusto Lopez-Claros och Karsten Staehr diskuterades brister i Världsbankens index. Staehr lyfte att det kan vara svårt att skapa policy baserat på indexet för att upplägget är för linjärt. Blix efterlyste fokus på större, etablerade företags problem, något som inte fångas i Doing Business indexet.  Kashefi påpekade att även om Sverige alltid rankar högt i mätningar möter hon stor frustration hos företagen. Lopez-Claros inflikade att den landsspecifika studien som Världsbanken tog fram på uppdrag av den svenska regeringen avslöjade att Sverige skulle ranka lägre om arbetsmarknadsreglering vore inkluderat i indexet. Dock framhävde han de nordiska modellernas många fördelar:

– Transparens och bra hantering av offentliga resurser ger en större villighet att betala skatter. Att betala skatter i korrupta länder betraktas ofta som idiotiskt. Transparens är avgörande för ekonomisk effektivitet.

slutpanel-dag-2Augusto Lopez-Claros, Eva Blix, Bettina Kashefi, Carl B Hamilton

Följ oss på: