GEM 2017: Hur entreprenöriella är svenskarna?

Vid ett fullsatt lanseringsseminarium på SUP46 presenterade Entreprenörskapsforum 8 juni årets nationella GEM-rapport. Rapporten är skriven av det svenska GEM-teamet och är en del av det globala forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Pontus Braunerhjelm, teamledare för svenska GEM-teamet, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade nationella resultat och Carin Holmquist, professor Handelshögskolan i Stockholm, presenterade årets fördjupande kapitel om äldres entreprenörskap.

Se hela lanseringen

Ladda ner GEM-rapporten

Pontus Braunerhjelm

Pontus Braunerhjelm inledde med att visa kartor över Europa och dess entreprenöriella vilja. Sverige framstår här som medelmåttigt men absolut inte sämst. Vidare visade förra årets undersökning att entreprenörsviljan har återhämtat sig från det kraftiga tappet 2014. Entreprenörskapet drivs främst av kvinnors entreprenörskap men även till viss del av äldre entreprenörer.

-Precis som att vi anade ett samband med diskussionen om vinster i välfärden i valrörelsen 2014 blir det intressant att se resultaten nästa år. Undersökningen 2016 genomfördes innan Reepalu-utredningen presenterades.

Svenskarna tror även på entreprenörer – Sverige är det land som har överlägset störst andel informella investerare i entreprenörers verksamhet. Det finns ändå en del varningsklockor. Det gäller framförallt entreprenörernas, och i synnerhet gasellföretagens, tillväxtambitioner. Endast åtta procent av de svenska entreprenörerna räknar med att anställa fler än 20 personer de närmaste fem åren. I Europa är det bara länder som Spanien och Grekland som ligger efter oss. Sverige är med andra ord bra på start-up men inte scale-up.

När det gäller nationella regionala variationer så är entreprenörsviljan, inte oväntat, stark i regioner med företagstradition. Den är svagare i bruksorter där företagsklimatet inte anpassats för små företag.

-I tidiga stadier av entreprenörskap spelar personliga faktorer som boendeort och familjesituation in för var verksamheten startar. Men när det är dags att skala upp spelar andra faktorer som kompetensförsörjning, tillgång till kapital och fungerande infrastruktur en viktig roll. Om regionala aktörer inte ser upp kan ett undermåligt företagsklimat innebära att entreprenörerna flyttar från regionen.

Sverige borde vara världens mest entreprenöriella land, så mycket som 80 procent ser affärsmöjligheter i sin närhet, ändå är det bara 7,6 procent som befinner sig i en tidig fas av företagande. Detta kan bero på rädslan att misslyckas och en känsla av okunskap och oförmåga om entreprenörskap och företagande. Lagstiftningen i Sverige ger inte entreprenörer möjligheter till en andra chans utan företrädaransvaret ger inlåsningseffekter både för entreprenören och företagens styrelseledamöter.

Efter Braunherhjelms presentation kommenterade en panel bestående av Björn Rosengren entreprenör och tidigare näringsminister (S), Jonas Eriksson, näringspolitisk talesperson (MP) och Martin Ådahl, chefsekonom (C).

Martin Ådahl, Björn Rosengren och Jonas Eriksson

Björn Rosengren inledde sin kommentar med att betona nya teknologier som drivkraften för nytt entreprenörskap. Politikernas jobb är att kratta manegen för entreprenörerna. Björn berättade även om sin erfarenhet från Kinneviksfären och citerade Jan Stenbeck ”Mest makt har politikerna, därefter kommer affärsmännen men över alla kommer ny teknologi. ”

Miljöpartiets näringslivspolitiske talesperson Jonas Eriksson hade med kort varsel fått ersätta Janine Alm Ericson. Han höll med rapportförfattarna om att regelverket för personaloptioner behöver ses över och tror att det kan vara ett viktigt instrument för entreprenörer och för företagens utveckling.

Martin Ådahl, chefsekonom Centerpartiet, poängterade framförallt problemen kopplade till personal och anställning som rapporten lyfter fram. Det är ett problem att entreprenörerna inte vill anställa fler för att det är svårt att hitta personal, systemet med personaloptioner behöver ses över och socialförsäkringssystemet behöver anpassas så att man som entreprenör inte måste lägga ned sitt företag varje gång man ska vara föräldraledig.

I årets nationella GEM-rapport finns ett fördjupningskapitel om äldres entreprenörskap skrivet av Carin Holmquist tillsammans med Elisabeth Cedersund, Martin Klinthäll och Elisabeth Sundin. Carin inledde med att berätta om hur forskning om äldres entreprenörskap fortfarande är i kartläggningsstadiet. I arbetslivet finns en utbredd åldersdiskriminering i båda ändar, både mot unga men absolut gentemot äldre. Äldre se ofta som ett problem och inte som en resurs, det som diskuteras är vårdbehov, kostsamma pensioner och hur de är mindre flexibla och produktiva.

Carin Holmquist

För äldre entreprenörer är de vanligaste skälen till entreprenörskap en fortsättning på det arbete man redan haft, att förverkliga en dröm eller ett behov av pengar för att dryga ut pensionen.

Sverige utmärker sig med fler entreprenörer i högre åldrar än i övriga EU, framför allt i åldrarna över 55 år. Många äldre företagare verkar inom jord- och skogsbruk och inom företagstjänster och de flesta entreprenörer och nystartare som är äldre verkar i dessa branscher.

Entreprenörskapet bärs i stor utsträckning av äldre entreprenörer. De har större riskvillighet, vill anställa fler och tycker att de har innovativa idéer i jämförelse med yngre.

-Äldre entreprenörer har de inte lika mycket att förlora och är en outnyttjad potential, marknaden ser till produkten och inte till ålder. Därför vore det rimligt att starta en inkubator för äldres entreprenörskap.

Efter Carins presentation kommenterade en panel bestående av Margareta Jonsson, Polarböd AB, Kerstin Söderbaum Fletcher, Söderbaumska Skolan och gemenskapsboendet Tersen samt Meiju Vartianen, Mowida AB.

Margareta Jonsson inledde med att berätta om hur hennes företag gått igenom två generationsskiften. När hon lämnat ifrån sig huvudansvaret till sina döttrar fortsatte hon att utveckla riskkapitalbolaget Polarrenen som satsade på tillväxtföretag i norra Sverige. Hon har kvar att ge och gör det fortfarande.

Margareta Jonsson

Kerstin Söderbaum Fletcher berättade om hur hon efter många år som lärare valde att starta upp en skola. I hennes fall hade hon turen att vara gift med en ekonom, för även om du startar företag inom en bransch som du bevisligen har arbetat inom många år är det viktigare att vara ekonom än lärare hos banken. Det finns fortfarande problem med attityder gentemot entreprenörer.

Kerstin Söderbaum Fletcher och Meiju Vartiainen, Margareta Jonsson

Sist ut av panelisterna var Meiju Vartiainen som förklarade hur mycket hon uppskattar äldre entreprenörer och deras erfarenheter och hur hon försöker få in fler i sin styrelse just för att kunna dra nytta av deras kunskaper.

-Jag vill gärna få in fler äldre i min styrelse men vet inte om jag vågar göra det. Törs jag verkligen utsätta en annan person för risken att de ska bli en del av skatteskulderna?

Carin sammanfattade diskussionen med att precis om att yngre behöver förebilder som är entreprenörer behöver även äldre entreprenörer synas mer.

Viktiga frågor för policy att ta med sig från diskussionen och rapporten är:

• Att både mjuka och hårda faktorer påverkar det regionala entreprenörskapet
• Att det är viktigt att ta tillvara på äldres erfarenhet, däri finns en oanad potential till entreprenörskap
• Att en stigande andel (+40%) rädda att misslyckas
• Att det måste gå att få en andra chans – rekonstruktion och företrädaransvar
• Att Sverige är bra på start-up men inte scale-up – personaloptioner är ett viktigt vertyg
• Generella ramvillkor – risk vs. förväntad avkastning

Jonas Eriksson, Kerstin Söderbaum Fletcher, Meiju Vartiainen, Margareta Jonsson, Björn Rosengren, Martin Ådahl, Pontus Braunerhjelm och Carin Holmquist