Sveriges företagande och konkurrenskraft – mäter vi rätt saker?

Även om svensk makroekonomisk prestation är ok ger undermålig utbildning, hög regelbörda och dålig matchning anledning till oro. Tisdagen den 6 oktober arrangerade Entreprenörskapsforum ett seminarium om hur vi mäter och bedömer näringslivets förutsättningar i Sverige. Hur inhämtas relevant kunskap om villkoren för att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet? Bl a diskuterades: hur går det egentligen för Sverige och mäter vi rätt saker?

Ökad efterfrågan på evidensbaserad politik

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, introducerade sig själv, Entreprenörskapsforum och temat för eftermiddagens seminarium samt lämnade över till Erik Fahlbeck, analyschef Näringsdepartementet, som presenterade Sveriges företagande och konkurrenskraft – internationell jämförelse, en rapport ur departementsserien, DS 2015:43. Erik Fahlbeck berättade att rapporten tas fram i ett fyraårsintervall med syftet att utgöra ett brett kunskapsunderlag.

– Vi får ofta frågan: hur kan ni belägga det här? Det finns en ökad efterfrågan av evidensbaserad politik.

Därför har vi tagit fram det vi tycker är ett relevant underlag om förutsättningarna för tillväxt och företagande som är internationellt jämförbart, fortsatte Fahlbeck.

Rapporten omfattar följande områden: makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft, företagens dynamik och utveckling, företagens institutionella ramverk och tillgången till kapital, investeringar i kunskap och innovationsaktiviteter i företag, utbildning och kompetens, arbetsmarknad och energi, transportinfrastruktur och IT. Kapitelvis sammanfattas indikatorerna i ett spindeldiagram som är tänkt att ge en visuell bild av respektive fokusområde.

Erik Fahlbeck

Makroekonomiskt ok men jätteutmaning på utbildningsområdet

Inledningsvis tittar vi på makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft. Den övergripande bilden är att den makroekonomiska utvecklingen i Sverige varit relativt svag inom flera områden jämfört med tidigare. Jämför vi med andra länder blir dock bilden en annan, då har den makroekonomiska utvecklingen i Sverige varit relativt positiv inom flera områden, sa Erik Fahlbeck.

Han berättade vidare att rapporten ger en ögonblicksbild av den senaste perioden. Jämförs indikatorerna över tid kan det bli en helt annan bild. Detta är t ex aktuellt vad gäller tillgång till kapital, riskkapitalet har minskat avsevärt på senare tid.

När det gäller utbildning och kompetensförsörjning ges inte någon tillfredsställande bild för svensk del. Vi har fortfarande relativt välutbildad arbetskraft men kunskaperna hos 15-åringarna i dagens PISA-studier har försämrats drastiskt. Dessutom är utbildningspremien låg, det finns ingen stark drivkraft att skaffa en högre utbildning när granskningen görs utifrån livsinkomst. Här har vi en jätteutmaning, sa Erik Fahlbeck.

När det gäller energiområdet efterfrågade han tips på meningsfulla indikatorer som kan ge goda jämförelser mellan länder. Hur kan vi exempelvis jämföra Sverige, Kanada och Nederländerna i denna dimension?

I övrigt lyfte han att vi har en väl fungerande resursomfördelning på arbetsmarknaden, särskilt för högutbildade; att Sverige ligger bra till på samtliga IT-parametrar samt ligger relativt bra till när det gäller investeringar i kunskap och innovationsaktiviteter. Erik Fahlbeck betonade dock vikten av att inte vila på lagrarna, andra länder närmar sig!

Avsaknad av arbetsmarknadsregleringar, expertskatt och noggrannare analyser

Martin Andersson, professor Lunds universitet och Blekinge Tekniska Högskola, var först ut av kommentatorerna och tackade för en gedigen sammanställning som lyfter entreprenörskapet och entreprenörens roll. Att även vikten av att rörlighet och dynamik lyfts tillsammans med drivkrafter på arbetsmarknaden, tyckte Andersson var mycket bra.

– Som läsare blir jag dock frustrerad över att det är väldigt mycket data men få slutsatser. Jag skulle vilja veta mer om vad som ska göras, vilka områden som är prioriterade osv.

Martin Andersson

Rapporten kommer också under en tid av institutionell förändring, med bl a RUT och ROT-avdrag osv, fortsatte Martin Andersson. Samtidigt är informationen knapphändig om vad det kan betyda för Sverige på lång sikt.

Han tyckte vidare att det är mycket bra att drivkrafterna att arbeta beskrivs inklusive beräkningar av skattekil och diskussion om incitament. Jag saknar dock andra sidan av myntet, d v s företagens incitament att anställa. Det finns många indikatorer om arbetsmarknadsregleringar att lägga till, sa Martin Andersson. Frågan om arbetskraftsinvandring nämns också, dock utan en diskussion om expertskatten. Tillför den, det skulle lyfta analysen, tillade han.

Det går också att gräva mer kring innovativa företag som finns i mycket heterogena branscher. Det är stor skillnad mellan ett nytt Skype och en redovisningsbyrå, konstaterade Andersson.

– Sverige har en utbildningsparadox. I absoluta tal har vi höga utgiftsökningar när det gäller utbildning men resultatet är lågt. Här skulle jag vilja se lite mer analys.

Dessutom finns en nedåtgående trend i FoU-investeringar. Den bilden tillsammans med skolans dåliga resultat göder tankar om hur vi klarar framtidens kompetensförsörjning.

Avslutningsvis ansåg Andersson att det är förlegat att tala om IT-infrastruktur, prata istället om potentialen med digitaliseringen!

Jämför med de bästa, inte de närmsta

Näst på scen var Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna. Även han välkomnade rapporten som en bra sammanställning och uttryckte en förhoppning om att resultaten kommer att användas återkommande. Wiberg framhöll dock att rapporten hade tjänat på att ha en sammanfattning och ett avsnitt med slutsatser. Även resonemang kring vart Sverige är på väg, vilka trender som kan skönjas efterlystes.

– Blunda  inte för problem! Gör analysen, titta på åtgärder och undvik inte den diskussionen.

Daniel Wiberg

Bl a  behöver Sverige mer högproduktiv arbetskraft, framförallt i tjänstesektorn. Hur löser vi det? Det har blivit dyrare att producera i Sverige, vad ser vi för trender där? Även om det är bra för Sverige att vi har mycket inflöde av utländskt kapital så tyckte Daniel Wiberg att det kan finnas anledning för Sverige att fundera över sitt beroende av utländskt kapital och vad det betyder för svensk konkurrenskraft.

Analysen kan enligt Wiberg förbättras inom ett antal av rapportens områden och att genomgående kan vara värt att jämföra sig med de länder som presterar i topp snarare än att jämföra med de länder som ligger närmast Sverige. Som svar på Fahlbecks önskan om inspel till indikatorer inom energiområdet föreslog Daniel Wiberg med eftertryck- drivmedel!

I rapporten identifieras regelbörda och utbildning som Sveriges främsta problemområden. Detta höll Daniel Wiberg med om.

– Rapportens slutomdöme av regelbördan som ett misslyckande kan jag inte annat än instämma i. Dessutom är problemet med svensk utbildning mer alarmerande än vad som framgår i rapporten.

Byråkratisk process till färdig produkt

Erik Fahlbeck höll med om många av de svagheter som kommentatorerna hade identifierat i rapporten och förklarade att trögheter kring rapportens upplägg och innehåll beror på  känsliga processer på Regeringskansliet internt.

– På Regeringskansliet ska alla vara överens när vi trycker något. Detta kan vara minst sagt komplicerat.

Vidare höll Fahlbeck  med om att det finns anledning att fundera över rapportens förpackning, slutsatser och kopplingar mellan kapitlen. Fahlbeck hänvisade även här till interna processer, hur vi kan göra beror på vad, hur och åt vem vi förpackar något. Hur och med vilka länder Sverige bör jämföras samt att lyfta trender är värt att fundera över, avslutade Fahlbeck.

Johan Eklund, Daniel Wiberg, Erik Fahlbeck och Martin Andersson