Nyföretagandet i kommunerna 2010
Nyföretagandet varierar kraftigt mellan olika regioner i Sverige. Figur 1 visar den så kallade etableringsfrekvensen, dvs. antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldrarna 18-64 år, för Sveriges kommuner år 2010.
Två saker framstår som särskilt intressanta. För det första verkar nyföretagandet generellt sett vara högst i de tre storstadsregionerna, även om det förekommer kommuner utanför ”Stockholm-Malmö-Göteborg”-regionerna som uppvisar en hög etableringsfrekvens. Som exempel kan nämnas Åre och Härjedalen, som utgör två kommuner i norra Sverige med hög etableringsfrekvens 2010.
Figur 1: Antal nystartade företag per 1 000 invånare 16-64 år, 2010
Källa: Tillväxtanalys via Internet 2011-06-01.
En närmare analys visar att det i synnerhet är kommuner i Stockholms län som uppvisar en särskilt hög grad av nyföretagande (Tabell 1). Av de 15 kommuner med högst etableringsfrekvens tillhör 11 stycken Stockholms län. Danderyds kommun toppar listan med drygt 20 nystartade företag per 1 000 invånare tätt följt av Stockholms kommun med 18 nystartade företag per 1 000 invånare. Lägst etableringsfrekvens 2010 hade Aneby kommun och Hofors kommun med 4,2 respektive 3,9 nystartade företag per 1 000 invånare.
Tabell 1: Rankning av antal nystartade företag per 1 000 invånare 16-64 år, 2010
Källa: Tillväxtanalys via Internet 2011-06-01.
För det andra uppvisar Figur 1 ett tydligt mönster avseende den rumsliga fördelningen av nyföretagande. Kommuner med en hög etableringsfrekvens verkar vara omgivna av andra kommuner med hög etableringsfrekvens och vice versa. Etableringsfrekvens förefaller med andra ord vara positivt korrelerad i rummet. Ett sätt att mer formellt undersöka detta fenomen är att utnyttja Morans I, som är ett spatialt korrelationsmått.
Figur 2 plottar den normaliserade etableringsfrekvensen för kommunerna mot närhet till andra kommuners etableringsfrekvens.
Figur 2: Etableringsfrekvens och interkommunal närhet till etableringsfrekvens, 2010
Källa: Egna beräkningar baserat på data från Tillväxtanalys (via Internet 2011-06-01).
Figuren består av fyra fält och innehåller mycket information om den spatiala fördelningen av kommunernas etableringsfrekvens. Det övre högra fältet visar kommuner med hög etableringsfrekvens som också är omgivna av andra kommuner med hög etableringsfrekvens. Det nedre vänstra fältet visar på motsvarande sätt kommuner med låg etableringsfrekvens som också är omgivna av andra kommuner med låg etableringsfrekvens. Lutningen på den linjära trendlinjen är Morans I. Av figuren framgår tydligt ett positivt samband mellan etableringsfrekvens och närhet till andra kommuners etableringsfrekvens, något som också bekräftas av Morans I som ligger på 0,495.
Sammanfattningsvis framgår således att det relativa nyföretagande 2010 är mycket ojämnt fördelat i landet och att det i huvudsak är ett fenomen knutet till storstadsregionerna. Dessutom förefaller spridningseffekter förekomma som gör att närhet till kommuner med högt nyföretagande positivt påverkar graden av nyföretagande i den egna kommunen.
-
-
