Grön innovation i fokus

På ett frukostseminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum och Fores, den 18 juni 2014, diskuterades hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas inom miljöområdet och om det behövs nya affärsmodeller för att främja internationalisering av miljöteknik. Bl a fick vi veta att Sverige är medelmåttigt på miljöteknik men att lösningarna finns i åtta punkter för bättre konkurrenskraft.

Panel4

Maria Adenfelt, forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent Uppsala universitet, modererade seminariet och inledde med att berätta att seminariet tog sin utgångspunkt i den miljöteknikstrategi som regeringen 2011 initierade för att aktivt stärka utvecklingen av svenska företag som utvecklar och kommersialiserar miljötekniklösningar. Maria Adenfelt pekade på att spridning av miljötekniklösningar genom ökad export och internationalisering kan ha positiva effekter på flera sätt: ökade exportintäkter för Sverige och faktisk kommersialisering av innovationer såväl som sätt att hantera de ökade miljöutmaningarna som världen står inför.

JH
Johan Harvard

Sverige medelmåttigt på miljöteknik

Johan Harvard, analytiker Tillväxtanalys, presenterade en utvärdering som gjorts av miljöteknikstrategins bidrag fram till idag samt hur stark Sveriges gröna konkurrenskraft är. Han berättade att miljöteknikstrategins övergripande mål är att skapa goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige, främja export av svensk miljöteknik samt främja forskning och innovation inom området samt att underlätta för att innovationer kommersialiseras. Johan Harvard visade även på de aktiviteter som utförs inom ramen för strategin med bl a VINNOVAs utlysningar, innovationsupphandling, testbäddar och inkubatorprojekt.

– Det är inte bara fina ord utan även en hel del aktiviteter.

Johan Harvard berättade vidare att slutrapporten kommer nästa år (2015) men de preliminära slutsatserna som kan dras redan nu är att de företag som har ingått i satsningen har nått lokala framsteg men inte så mycket internationellt. Enligt utvärderingen har Sverige medelhög konkurrenskraft i några branscher men för att se att strategin verkligen har gjort nytta – inte minst de 400 miljoner som satsas – vill regeringen se en systemeffekt.

– Vi letar just nu efter en sådan spridningsnytta.

MF
Martin Flack

Offentligt exportfrämjande under utvärdering

Martin Flack, även han analytiker på Tillväxtanalys, berättade om utvärderingen av offentliga satsningar på exportfrämjande åtgärder. Han förklarade statens roll i att korrigera marknadsmisslyckanden; att bidra till en ökad samhällsekonomisk nytta och ge stöd till aktiviteter som annars inte skulle ha ägt rum. Martin Flack menade att det är svårt i praktiken att uppskatta nyttan, både av företagens egna aktiviteter och av de exportfrämjande insatserna. Därtill måste lärdomar från tidigare insatser och andra länder vara en viktig källa till kunskap.

– Konkurrensen med andra länder är hård och i många fall har andra länder ett tydligare fokus. T ex har flera länder satsat på specifika branscher och företag, medan Sverige har satsat bredare.

Två centrala frågor nu är om det går att formulera tydligare målsättningar, både på ett övergripande plan och för specifika projekt, samt om det går att avgränsa satsningarna i någon dimension för att därigenom koncentrera resurserna inom färre antal insatser.

PAW
Per-anders Widell

Behöver bli bättre på att kommersialisera och internationalisera

Per-Anders Widell, departementssekreterare Näringsdepartementet, berättade därefter om bakgrunden till miljöteknikstrategin. Regeringens ambition är nämligen att Sverige ska vara ett grönt föregångsland inom miljöteknik och att fler svenska företag ska börja exportera miljötekniklösningar eller öka sin export av miljöteknik. Under perioden 2011-2014 satsar regeringen därför 400 miljoner kronor på miljöteknikområdet.

– Vi är bäst på att innovera men sämre på att kommersialisera och internationalisera.

Enligt Per-Anders Widell behövs det mer struktur på själva genomförandet av aktiviteter men det är också viktigt att bygga vidare på de stödjande insatserna. Det finns många aktörer som erbjuder liknande insatser och det är svårt för entreprenörerna att hitta rätt. Aktörerna behöver samlas, även internationellt, menade Per-Anders Widell.

HEL
Hanna Eriksson Lagerberg

Åtta punkter för bättre konkurrenskraft

Hanna Eriksson Lagerberg, verksam för affärsutveckling och marknad på Stockholm Cleantech, tog vid för att beskriva arbetet med att få svensk miljöteknik mer konkurrenskraftig, bl a i form av att stötta miljöteknikföretag i att få stöd i utveckling, startup-arbete, investeringar och exportaffärer. Enligt Hanna Eriksson Lagerberg finns förbättringspotential på flera håll. Bl a behövs stöd till finansiering av en första demoanläggning och draghjälp av lokomotivföretag – dvs stora företag som hjälper de mindre ut på marknaden.

– En hemmamarknad är ofta en förutsättning för ett företags export. Det krävs även god lokal förankring, att du förstår affärskulturen på plats i det land du ska exportera till.

Dessutom behövs bättre samordning nationellt – företagen vet inte vilken av alla statliga och regionala aktörer de ska söka stöd hos, fortsatte Hanna Eriksson Lagerberg och radade sedan upp ytterligare förutsättningar för små och medelstora företags konkurrenskraft: en bättre förankring till SymbioCity, möjligheten att bilda konsortier för att paketera helhetslösningar, satsningar på främjandeorganisationer som Asset (Föreningen Svensk Miljöteknik) samt möjligheter till uppföljning av s k matchmaking-möten.

SL
Sven Lindström

Välfungerande svenskt innovationsstöd

Sven Lindström, vd för Midsummer som bygger och säljer maskiner för tunnfilmssolceller, berättade att företaget endast är verksamt på exportmarknaden och att det svenska innovationsstödet till företag fungerar väldigt bra.

– Vi får stöd av VINNOVA, Energimyndigheten och Stiftelsen för strategisk forskning. Processen har blivit bättre, effektivare och rättvisare samtidigt som den ger en vinst för staten som får tillbaka sina satsningar i form av att företagen betalar ut löner och sociala avgifter.

Problemet är att storföretagen – som delar ut miljarder till sina aktieägare – konkurrerar med de mindre bolagen. För oss går varje intjänad krona till vidareutveckling av teknik och produkt, sa Sven Lindström.

Vi har inte som mål att ta patent, det är otroligt dyrt och ger ett dåligt skydd, fortsatte Lindström, och tillade att Midsummer försöker hålla sin teknik så hemlig som möjligt. Han berättade dock att företaget tagit patent för att locka investerare. Avslutningsvis efterfrågade han en nationell strategi för vad Sverige ska leva av framöver.

Panel5

Vidgade exportmarknader?

I den efterföljande diskussionen lyftes behovet att nå ut till fler marknader än Kina, t ex Afrika. Johan Harvard nämnde att företag antingen kan plocka lågt hängande frukter på den europeiska marknaden eller satsa några år i etablering för att komma ut på mindre utvecklade marknader.  Sven Lindström bekräftade detta och nämnde att Midsummer satsar i Sydafrika men upplevde det ännu för svårt att hitta lösningar för export till utvecklingsländer. I övrigt nämndes exemplet om tyska feed in-tariffer som använts för att främja alternativa energikällor. Martin Flack ansåg att det kunde vara lönsamt att jobba med den här typen av styrmedel men att förutsättningen är att det går att räkna på miljöteknikstimulansernas effekter för att kunna sälja in dem till Finansdepartementet.

Följ oss på: