Nyanlända och företagande – dags att börja tänka systemkritiskt?

För att hälften av de nyanlända ska försörja sig själva har det historiskt tagit åtta år. Sverige måste bli betydligt bättre på att ta tillvara den ekonomiska potential immigranter utgör. På måndagens seminarium lyftes några av de hinder som finns för nyanländas företagande tillsammans med förslag på hur vi kan se till att nyanlända blir framgångsrika företagare och jobbskapare.

Se webbutsändningen av seminariet

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS, beskrev nuläge och den senaste forskningen på området. Under 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige och omkring 80 000 personer är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Om vi lyckas tillvarata de kunskaper, kompetenser och erfarenheter som nyanlända har med sig kan vi göra Sverige än starkare. Sveriges välstånd är beroende av fler och växande företag. Redan idag utgör personer med utländsk bakgrund en betydande del av företagssverige och de har också en avgörande roll för sysselsättningen.

–  I princip finns det fyra vägar till ökad ekonomisk integration: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner och entreprenörskap.Johan Eklund

Det finns i dag en bred flora av anställningsstöd där erfarenheterna visar på begränsade effekter. Trots att stöden är generösa är arbetsgivarnas användning av dem begränsad. Sverige är det OECD-land som har lägst andel enkla jobb och det är till stor del en följd av höga avtalade minimilöner. Arbetsmarknadens parter behöver definiera nya typer av enkla jobb och förhandla fram nya minimilöner just för dem. Utan förändringar kommer lönesänkningar att tvinga sig fram på andra sätt exempelvis genom att fler arbetstagare säljer sin arbetskraft som egna företagare och genom mer svartjobb till lägre svarta löner. Detta är ingen önskvärd utveckling.

– Entreprenörskap kan på flera sätt utgöra ett attraktivt alternativ för immigranter och bör underlättas. Det är en viktig väg till ökad ekonomisk integration, men det måste drivas av möjligheter och inte av avsaknad av alternativ.

Först ut att kommentera var Sohrab Fadai, regionchef Dalarna, Företagarna. Han berättade hur nyanländas kompetenskartläggning är bristfällig, ofta saknas uppgifter om erfarenhet av entreprenörskap och företagande. De ser sig inte som företagare även om de t ex har drivit en fabrik.

– I Sverige har vi dessutom ett system med tillfälliga uppehållstillstånd, då är det svårt att motivera personer att bli företagare.Sohrab Fadai och Tobias Lindfors

Tobias Lindfors, grundare Student Consulting fortsatte på Sohrab Fadais spår att entreprenörskap bör ses som yrke. För nyanlända behövs utbildning i hur byråkratin fungerar, det är inte enkelt ens för en icke nyanländ. Vidare behöver hela systemet med arbetsgivaravgifter och olika lönestöd ses över, de ändras hela tiden. I väntan på att matchningsfunktioner ska justeras hos olika myndigheter gör föreningsliv och civilsamhälle stora insatser.

Efter företagarperspektivet följde kommentarer från två statliga aktörer. Mikael Sjöberg, gd Arbetsförmedlingen förklarade att deras system är uppbyggda efter den traditionella anställningsformen. I framtiden kommer däremot all form av matchning bygga på ”mjuka” kompetenser istället för yrken. Mikael Sjöberg höll med om att de olika lönestöden inte utnyttjas, låga löner kräver ingen administration till skillnad från ett lönestöd. Det bästa vore att det bara fanns ett lönestöd.Mikael Sjöberg och Gunilla Nordlöf

Gunilla Nordlöf, gd Tillväxtverket, beskrev hur arbetsmarknadspolitik och näringslivspolitik äntligen börjat närma sig varandra. Just företagande kan vara ett sätt att komma i sysselsättning och det behövs mer testverksamhet tillsammans med företagarorganisationer, Företagarnas projekt Nyanlänt företagande är ett utmärkt exempel.

– En viktig åtgärd vore att jämställa entreprenörskap med anställning i asylprocessen. Om du får avslag på din asylansökan och har en anställning kan du göra en spårändring och söka om i Sverige medan du som entreprenör måste lämna landet för att göra samma sak.

Slutligen fick politiken kommentera, först ut var Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, som tyckte att mycket av diskussionen fokuserat på myndighetsperspektivet. Många av de digitala hjälpmedel vi medborgare i Sverige använder är oåtkomliga för nyanlända, t ex Bank-ID.

– Hela systemet är väldigt obegripligt, det gäller inte bara för nyanlända. Försök förklara moms för en nyanländ från Syrien eller en 18-åring från Surahammar.Emil Källström och Per-Arne Håkansson

Per-Arne Håkansson, riksdagsledamot Socialdemokraterna, tyckte att de förändringar som sker är åtgärder på rätt väg. Han betonade också vikten av samarbete mellan myndigheter och företagarorganisationer.

Pernilla Norlin, seminariets moderator, sammanfattade diskussionen med att vi alla arbetar mot samma mål men att det krävs åtgärder nu samt ett behov av systemkritiskt tänkande så att vi slipper stå här och diskutera exakt samma sak nästa år igen.

 

Följ oss på: