Entreprenörskapsutbildning i skolan

Måndagen den 13 oktober bjöd Entreprenörskapsforum och Ung Företagsamhet in till ett lunchseminarium om entreprenörskapsutbildning i skolan. En allt rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på unga människor som ska ut i arbetslivet. Utbildningsväsendet måste anpassa sig för att bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt som handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Pernilla Norlin och Kåre Moberg

Pernilla Norlin, vvd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, var dagens moderator och hälsade alla välkomna.

Entreprenöriellt lärande

Kåre Moberg, forskare vid Fonden for Entreprenørskab – Young Enterprise i Danmark, berättade om deras arbete med entreprenörskapsutbildning i skolan, att organisationen har som uppdrag att implementera regeringens strategi för entreprenörskap på alla nivåer i utbildningssystemet. Fonden for Entreprenørskab fungerar som ett kompetenscenter med kompetensutveckling för lärare samt finansiering av utveckling av entreprenörskapsundervisning. Även forskar om effekterna av entreprenörskapsutbildning ingår i verksamheten, berättade Kåre.

– Entreprenörskap är ett väldigt brett fält och ser olika ut på olika nivåer.

Kåre Moberg

Bl a har Moberg undersökt 6000 niondeklassare och hur de utvecklas av entreprenöriellt lärande. Han skiljer på kognitiva och icke-kognitiva färdigheter där de förstnämnda är enkla att kodifiera och examinera och skolsystemet har en lång erfarenhet av att lära ut denna typ av kunskap. Personer med hög IQ har ofta enkelt att tillgodogöra sig kognitiva färdigheter. Icke-kognitiva färdigheter karaktärsegenskaper och sociala färdigheter såsom koncentration, uthållighet, motivation, självkänsla, självkontroll, kreativitet, osv. Dessa färdigheter är svåra att kodifiera och examinera.

– Entreprenörskapsutbildning i skolan har inte alltid positivta kognitiva effekter medan icke-kognitiva och mer praktiska metoder visar bättre resultat.

Moberg menade att lärarens roll i att stötta eleverna i det som intresserar dem är avgörande för deras entreprenöriella lärande. Danmark var det första nordiska landet att inför en strategi för entreprenörskap i skolan och framöver kommer det bli allt mer fokus på entreprenörskap i lärarutbildningarna.

Elena Ruskovaara

Den entreprenöriella läraren

Elena Ruskovaara, projektledare M Sc Lappeenranta University of Technology, berättade att Finland är först i EU med att införa entreprenörskapsutbildning från årskurs ett. Vidare menade hon att finska lärare är duktiga pedagoger och inte minst på att införa entreprenörskapsutbildning i teorin.

– Däremot finns det fler verktyg för lärarna att använda som de ännu inte har hittat till, sade Elena.

Enligt Ruskovaara studier är lärarna ”slow, lazy och stupid”. Med slow menas att lärarna låter studenterna ta plats och att det då kan ta lite längre tid att utföra uppgifter. Lazy innebär att de låter studenterna jobba själva medan stupid betyder att eleverna tillåts fråga frågor.

För lärarnas fortbildning visar det sig viktigt med studiebesök hos företag, interna lärarnätverk med diskussioner om arbetet, osv. Kvinnliga eller manliga lärare har ingen betydelse för kompetensen, menade Ruskovaara. Inte heller erfarenheten. Lärarens bakgrund kan ha en viss betydelse.

– Inte minst entreprenörskapsutbildning för lärare har en stor betydelse.

Karl Wennberg

Entreprenörskapsutbildning i skolan idag och imorgon

Karl Wennberg, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och vvd Ratio, har studerat hur skolor arbetar med entreprenörskap idag. Det visar sig att praktikbaserat lärande saknas inom samhällsvetenskapliga utbildningar. Wennberg menade även att det är destruktivt att läsa om entreprenörskap och att elever behöver tillämpa praktiska moment för att lära sig jobba i team, öva på konflikthantering, m m.

– Praktik kan gynna även icke-kognitiva färdigheter.

Wennbergs forskning visar att entreprenörskapsutbildning fungerar bra i högre utbildningar medan den är mindre bra på grundskolenivå. Wennberg menade också att det är svårt att anpassa utbildningen i systemet eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut. Allt mer undervisning idag sker via t ex You Tube.

– Framtidens studenter kommer inte att ha nytta av samma utbildning som studenter har idag.

Enligt Wennberg ska vi istället utbilda oss i ämnen som maskiner inte kan utföra och utveckla våra sociala förmågor.

– Hälften av alla utbildade ekonomer idag kommer inte att behövas om 20 år.

Ragnar Åsbrink

Det entreprenöriella lärandet i skolan

Ragnar Åsbrink, undervisningsråd Skolverket, inledde att fastslå att barns lärande inte skiljer sig från vuxnas. Även barn måste vara motiverade för att lära, det måste finnas ett syfte med det de ska lära sig, anser han.

– Hur ofta har vi inte hört någon säga att skolan inte kan vara rolig, att det är bra att lära sig ha lite tråkigt. Men så vill vi själva inte ha det på vår arbetsplats.

Åsbrink menade vidare att det kanske inte alltid är kul på vår arbetsplats men att motivation handlar om att det man gör ska kännas meningsfullt. Att uttrycka entreprenöriellt lärande handlar om att utveckla ungdomars nyfikenhet, kreativitet och drivkraft. Lärare har en möjlighet att bedriva lärandet i en entreprenöriell anda men det går också att göra det motsatta. Det motsatta kan handla om triviala frågor som är reproducerande och om en rätt-eller-fel-kultur.

– Om eleverna får vara aktör i sitt lärande så är det en framgångsfaktor. Finns det en autentisk mottagara för det man gör så är det en framgångsfaktor. Att projektet eleven sysslar med är värdeskapande för mottagaren gör det relevant och meningsfullt för eleven.
Åsbrink ansåg även att det entreprenöriella lärandet precis har kommit igång i svenska skolor. Eleverna bör inte längre sitta på rad i sina skolbänkar och ta emot information av läraren. Istället borde ungdomarna få utbyta idéer, få prova, göra fel och lära sig av det.

Cecilia Nykvist

Ung Företagsamhet i skolorna

Cecilia Nyqvist, vd Ung Företagsamhet, visade att antalet UF-företag har ökat markant i Sverige de senaste 30 åren. Hon menade även att attityden har förändrats i gymnasieskolan över tid. Tidigare fick ofta UF-företag inte fick bedrivas på skoltid utan var något eleverna var tvungna att ägna sig åt på fritiden.

– Sedan dess har UF-företagande blivit en del av många olika gymnasielinjer. Det går framåt men det tar tid. Fortfarande är dock genomslaget relativt lågt på till exempel yrkesprogrammen, sa Nyqvist.

Precis som Ragnar Åsbrink, ansåg Cecilia att det är det är problemlösandet som är bland det viktigaste för UF-företagarna. Men hon menar även att de elever som bedriver UF-företag också lär sig andra betydelsefulla saker som till exempel vikten av att bygga nätverk.

– Eleverna behöver UF-företagande på gymnasiet. Vi ser att det har effekter då de lär sig på nya sätt, säger Cecilia. Man ska inte avfärda ung företagsamhet som ett smalt perspektiv som endast handlar om själva företagandet, det var det 1980 men inte idag, menade Nyqvist avslutningsvis.

Panelen

Lära ut det entreprenöriella lärandet

Lunchseminariet avrundades med frågor till de medverkande. Den första frågan kom från seminariets moderator, Pernilla Norlin, som undrade vad de nordiska länderna kan lära av varandra. Elena Ruskovara ansåg att hennes forskning kunde lära de andra nordiska länderna vikten av att ge utbildning till både lärarstudenter och redan utexaminerade lärare, hur entreprenöriellt lärande fungerar. Många lärare tycker själva konceptet är svårförståeligt och behöver därmed stöd och träning på området, menade Elena. Kåre Moberg var inne på samma spår och menade att begreppet i många kretsar är missförstått.

– Många lärare klarar inte av att undervisa i entreprenörskap och uppfattar ämnet som irrelevant för eleverna. Vi ser också exempel från Sverige där det kommer läroböcker om företagande som endast handlar om vad företagare sysslar med.

Kåre menade att denna typ av läroböcker inte blir så relevanta och autentiska för eleverna. Det finns följaktligen förbättringar att företa med den undervisning som ges på området.

Två korta frågor avslutade seminariet. Den första kom från Betty Malmberg, moderat riksdagsledamot i utbildningsutskottet, som undrade om det finns ett tryck underifrån som kan påverka höskolorna att införa entreprenöriella kunskaperna. Ulla Hamiltion, fd moderat företagarborgarråd i Stockholm, undrade till sist om UF kan finnas på lärarutbildningen snart. Ragnar Åsbrink svarade och menade att mycket riktigt fanns ett tryck underifrån som gör att många högskolor har en intern diskussion om att bli mer entreprenöriella i sin verksamhet. På det sättet kan det också nå lärarutbildningarna, menade han.

– Men jag tycker det finns ett behov av att vara mer offensiva på området, då det är via lärarutbildningarna som vi skulle kunna skapa en bra plattform att föra detta vidare, fortsatte han.

Karl Wennberg menade dock att det kan vara riskabelt att påtvinga högskolorna entreprenörskapsutbildningar uppifrån just för att entreprenörskap är självmotiverande i sin natur.

– Däremot finns det många bromsklossar som går att ta bort, ansåg han.

Wennberg menade att det idag finns vissa hinder att fritt välja kurser på högskolorna i Sverige. Några av de mest entreprenöriella universiteten i världen har inte några entreprenörskapsprogram. Istället kan studenterna välja kurser på ämnet, oavsett om de är naturvetare, ingenjörer eller lärare. På så sätt kan entreprenöriella kunskaper nå ut till fler utbildningar, ansåg Karl.