Världsbanken om svensk ekonomi: Företagsklimatet behöver stärkas
I går, den 18 maj, presenterade Världsbanken en omfattande analys av det svenska företagsklimatet. Idag kommenterar Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund analysen på SvD.se. Övergripande anser de att Världsbanken på ett övertygande sätt visar att Sverige är i behov av ett fortsatt reformarbete för att stärka förutsättningarna för svenska företagare och entreprenörer i en hårdnande global konkurrens.Braunerhjelm och Eklund pekar särskilt på följande problemområden: kompetensförsörjning, innovation och produktivitet. Dessa hänger samman och är helt avgörande för den framtida välståndsutvecklingen.
Cirka 30 procent av företagen rapporterar att brist på kompetens, tillsammans med arbetsmarknadsregleringar (18%), är deras största hinder för att bedriva och utveckla verksamheten. Hela 30 procent uppger även att arbetsrätten hindrar dem från att anställa fler.
De branscher som är mest kunskapsintensiva och globalt konkurrensutsatta upplever störst friktioner på arbetsmarknaden och har svårare att genomföra rekryteringar av kompetent arbetskraft. Detta är i artikelförfattarnas mening särskilt problematisk eftersom det med stor sannolikt bidrar till att svenska företag väljer att expandera och utveckla verksamheten i andra länder.
Allt är emellertid inte negativt på den svenska arbetsmarknaden, ett positivt inslag är en förhållandevis hög takt med vilken människor rör sig från jobb-till-jobb. Denna typ av dynamik på arbetsmarknaden vet vi är förknippad med snabbare kunskapsspridning, vilket i sin tur är positivt för innovationer och produktivitetstillväxt. Det är emellertid stora skillnader mellan olika typer av företag och branscher.
I rappporten betonas också att de svenska företagens FoU-produktivitet, dvs innovation per satsad forskningskrona, är låg. Övergripande hittar man inga samband mellan FoU-satsningar och innovation utom för en mindre gupp riktigt radikala innovationer. Likaså konstateras att andelen högutbildade inte skiljer sig mellan innovativa och icke-innovativa företag, därmot har större företag en högre andel högskoleutbildade.
Slutligen kan nämnas att Världsbanken poänterar att det förefaller finnas en betydande svart sektor (14 procent av BNP) och en sviktande moral som försvårar förutsättningarna för ett dynamiskt svenskt näringsliv: 20 procent av företagen uppger att de konkurrerar med en svart sektor. I t ex Frankrike, Schweiz Österrike bedöms den informella sektorn uppgå till 7-10 procent av BNP. Vidare hävdar 40 procent av företagen att stölder är ett problem och 85 procent anlitar någon form bevakningstjänst. Enligt Världsbanken är detta i nivå med vissa utvecklingsländer och Latinamerika!
För att öka det enligt Världsbanken förvånansvärt låga kapacitetsutnyttjandet (76 procent) i företagen krävs genomgripande reformer som stärker förutsättningarna för svensk företagsamhet och entreprenörskap, särskilt vad gäller tillväxtförutsättningar. Detta reformarbete måste omfatta flera regleringsområden men i fokus riktas mot arbetsmarknaden för att säkra kompetensförsörjning och matchning, ett bättre tillvaratagande av kvinnors kompetens, ett skattesystem som inte hämmar arbetsmarknadens dynamik samt en minskad informell ekonomi och därmed en sundare konkurrens.
Läs hela debattartikeln på SvD.se
Ta del av Världsbankens rapport
–
–