Var gick det snett för den svenska högskolan?
Få undervisningstimmar, toppstudenter som inte håller måttet och en bristfällig finansieringsmodell. Hur kunde det bli resultatet av målsättningen om Sverige som en ledande kunskapsnation? Det undrar Cecilia Garme i SvD och hon hänvisar bl a till Johan Eklunds och Lars Petterssons bok Högskola i otakt.
I artikeln hänvisar Cecilia Garme till boken ”Högskola i otakt”, som kom i höstas, där författarna och ekonomerna Johan Eklund och Lars Pettersson hävdar att mycket av högskolestudierna i Sverige inte alls är investeringar utan en sorts konsumtion som varken höjer livslönen för den enskilde studenten eller hejdar den skenande kompetensbristen i landet. Det beror på att det främst är studenternas val som styr vilka utbildningsplatser som finns.
Exempelvis sökte hösten 2016 över 5 000 personer till landets journalistutbildningar. Suget efter platser var så stort att Södertörns högskola beslöt att erbjuda hela nio programinriktningar – trots att branschen hade imploderat och journalistöverskottet beräknas vara 12 000 personer år 2035.
Läs hela artikeln