Lär av grannländerna för bättre integration

Alltför få av de utrikes födda som kommit till Sverige på senare tid har jobb. Det är hög tid att Sverige lär från grannländerna om hur integrationen kan bli bättre och hur fler med flyktingbakgrund kan försörja sig själva, skriver författaren till en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Förslag till åtgärder listas med fokus på den första tiden, utbildning som ger jobb, vägen in på arbetsmarknaden, bättre nätverk och hälsa samt civilsamhälle liksom motverkande av skuggsamhällen.

I Ekonomisk integration – en analys av insatser i Danmark, Norge och Tyskland framkommer att det inte finns någon mirakelmedicin för integration, men lärdomar att dra. Utifrån en omvärldsanalys identifierar författaren områden där det finns skäl för Sverige att hämta inspiration:

• Den första tiden. En slutsats från grannländerna är att vägen in i det nya landet bör starta direkt efter ankomst. Tidig aktivitet i form av jobb eller utbildning har positiva effekter för nyanlända. Det är även centralt att minska väntetider i asylprövningen och administrativa hinder. Sverige har liknande mål men mycket återstår. Asylsökande med goda chanser att få stanna bör snabbare få gå språkkurser.
• Utbildning som ger jobb är avgörande för egenförsörjning. Arbetsplatsnära utbildning har visat sig effektivt bland annat i Tyskland, inte minst i kombination med kurser i yrkesspråk. Liknande svenska insatser finns men kan byggas ut.
• Vägen in på arbetsmarknaden. Goda förutsättningar för entreprenörskap underlättar tillväxt och jobb. Ekonomiska drivkrafter har betydelse men ersätter inte ett helhetsperspektiv där språk och yrkeskunskaper är centrala. Tyskland har reformerat sina ersättningssystem för att ge ökade drivkrafter till arbete. Samtidigt har drastiska sänkningar av ersättningsnivåer i Danmark ökat utsattheten för barn som växer upp i fattiga familjer.
• Bättre nätverk och hälsa. Starten i det nya landet försvåras ibland av hälsoproblem och ökade insatser på detta område är angelägna. Segregation hindrar vägen till jobb. Utomeuropeiskt födda kvinnor har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än män. Det går att göra fler insatser för denna grupp, exempelvis bättre kartläggningar av verklig kompetens.
• Civilsamhället spelar en större roll i Tyskland än i Sverige. Det borde gå att lära av initiativen både för social trygghet och för möjligheterna att få jobb. Det tyska näringslivets satsningar på praktikplatser och ansvarstagande från arbetsmarknadens parter kan också ge inspiration.
• Motverka skuggsamhället. Att tusentals personer saknar tillstånd att vara i Sverige innebär en utsatthet som kan försvåra för andra att få lagliga anställningar i enklare jobb, exempelvis när städning och disk sköts illegalt. Här finns program i andra länder både för att motverka utnyttjande av arbetskraft och för att se till att personer med avslag lämnar landet.

Ladda ned: Ekonomisk integration – en analys av insatser i Danmark, Norge och Tyskland.

Läs debattartikeln i Svd ”Lär av våra grannar för bättre integration”

För intervjuer och kommentarer: Mats Engström, författare och analytiker, 073-322 81 03.