21-02-23

Ny rapport: Starkt växande dataspelsbransch behöver talanger, FoU-satsningar och exportkrediter

Den svenska dataspelsbranschen har under en längre tid varit en av Sveriges snabbast växande branscher i fråga om omsättning och arbetstillfällen. Sedan 2012 har den fullt ut digitaliserade branschen ökat sin omsättning med drygt 560 procent, från 3,7 till 24,5 miljarder kronor. I en ny rapport till Entreprenörskapsforum lyfts behovet av exportkrediter till fortsatt internationalisering liksom skattereduktioner för FoU-satsningar. Talangattraktion framhävs som kritiskt viktigt, därför måste kompetensutvisningar på grund av orimliga krav på utlandsrekryteringar kraftigt minska.

I Det svenska dataspelsundret – Digital transformation och gamicfication framhävs dataspelsbranschen som föregångare, riktmärke och förebild för andra branscher som genomgår digital transformation. Det går att skapa strategisk nytta genom branschens unika affärsmodell:

Det handlar om att skapa fullt ut digitala innovationer och att göra det möjligt för externa användare att ansluta sig och medverka i innovationsprocesser som i många branscher är interna. Denna logik finns i några av världens största företag, exempelvis Spotify, Netflix och Instagram. Genom att användarna bidrar till innovationsprocesserna kan företag känna av marknadens preferenser.

Det handlar också om ett gränslöst företagande, att produktion och marknad bör ha få, eller inga, geografiska begränsningar. Därtill bör spridning av de digitala företagens logik och teknik främjas. Dataspelsföretagen präglas av gamification, att göra verksamheter mer lustfyllda. Det är tydligt hur skolans pedagogik alltmer kommit att präglas av dataspelslogik, att barnen lär sig läsa och räkna via dataspel. Genom att utnyttja lekfull logik, grafik och teknik kan företag och organisationer alltmer interagera med konsumenter, patienter, elever och medborgare framgent.

”Dataspelen har helt tagit steget ut från spelhallar och pojkrum och är nu föremål för tunga investeringar på de globala marknaderna. För att fortsättningsvis förbli innovativa och driva den internationella utvecklingen behövs stimulanser och stöd för forskning och utveckling, FoU” säger Desirée Blankenburg Holm, docent Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.

Även om företagandet är gränslöst finns en uppenbar geografisk problematik när det kommer till rekrytering av personal:

”Trots en framstående spelutvecklarutbildning råder det brist på kompetens. De svenska dataspelsföretagen måste ges möjlighet att attrahera de bästa talangerna från andra länder med en ökad smidighet och flexibilitet i att anställa”, säger David Sörhammar, docent Stockholms universitet och en av rapportförfattarna.

 

Ladda ned: Det svenska dataspelsundret – Digital transformation med gamification

 

Rapporten presenteras på ett webbinarium idag kl. 12.00-13.00.

 

Läs debattartikeln i UNT 

 

För intervjuer och kommentarer:
Desirée Blankenburg Holm, docent Uppsala universitet

Martin Johanson, professor Högskolan Dalarna och Uppsala universitet

David Sörhammar, docent Stockholms universitet

 

Rapporten ingår i en miniserie där vi publicerar policysammanfattningar kring branscher som kan beskrivas som ”svenska under”. Med detta menar vi branscher där svenska företag utmärkt sig både med stark tillväxt och uppmärksammats internationellt. I serien ingår dataspels-, musik-, mode- och techbranscherna.