Ny rapport: Nystart för Sverige med idéburen arbetsmarknad

Med nya initiativ och politisk förändringsvilja kan svensk ekonomi få en blomstrande idéburen arbetsmarknad. Det nationella handlingsutrymmet för civilsamhällets aktörer att agera på arbetsmarknaden och utföra välfärdstjänster är praktiskt taget obegränsat. Utmaningen ligger i att den tredje sektorn i Sverige är outvecklad i ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Lösningarna finns i att pröva nya former för samverkan – till exempel Idéhall, IOP och socialt riskkapital – mellan de tre sektorerna. Det framkommer i en ny rapport framtagen i samarbete mellan Entreprenörskapsforum och Nysta, Civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt, författad av professor Hans Sjögren, Linköpings universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

I rapporten finns en kartläggning av civilsamhällets omfång och djup och författaren ägnar utbildning, arbetsträning, volontärskap, mentorskap, coaching, allmännyttiga stiftelser samt socialt företagande särskild uppmärksamhet.

Samhällskontraktet befinner sig under ekonomiskt och socialt omvandlingstryck. I denna omförhandling har den tredje sektorn kapacitet att vara drivande i förnyelsen av välfärdssamhället såväl på egen hand som i armkrok med det offentliga och marknadens aktörer, säger Hans Sjögren.

Bland förslagen för en idéburen arbetsmarknad finns:

• Ett Idéhall, med Samhall som förlaga, kan leda till en väsentlig ökning av antalet anställningar inom civilsamhället. Idéhall skulle effektivt matcha behovet av arbetsträning med efterfrågan på produktion av samhällsnödvändiga varor och tjänster. Även behovet av arbetskraft inom föreningslivet skulle kunna matchas genom dessa subventionerade anställningar.
• Att Arbetsförmedlingen i ökad grad bör vända sig till idéburna aktörer för upphandling av tjänster och stöd till grupper av arbetssökande. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) bör nyttjas i högre utsträckning, såväl av staten, regionerna som kommunerna. IOP kan få ökad spridning genom att idéburna aktörer bidrar med utbildningsinsatser medan andra aktörer bidrar med träning på arbetsplatsen.
• Även marknaden och den finansiella sektorn behöver kroka arm med den tredje sektorn. Kravet på förnyelse av finansieringsformer är kopplat till att hållbar produktion och återbruk blir alltmer vanligt i ekonomin där idéburna organisationer redan idag lämnar ett viktigt bidrag. Vissa kommuner har börjat arbeta med sociala investeringsfonder. I framtiden kan dessa kombineras både med privata och offentliga medel, som fördelas som lån eller anpassat socialt riskkapital.
• Att stimulera egenföretagande i utanförskapsområden med mikrolån riktade till utrikes födda. Med borgensåtagande från en större idéburen organisation kan banker göra avkall på de krav som finns för företagsfinansiering och erbjuda en ränta under marknadsräntan.
• Att lagstiftaren bör ta initiativ till utökad skattelättnad för allmänhetens gåvor till civilsamhället. En lösning är att skapa en hävstångseffekt, där staten satsar medel i proportion till vad som strömmar in som gåvor till ideella organisationer. Till exempel skulle alla gåvor från privatpersoner (exklusive testamenten) mellan 200 kronor och en miljon kunna matchas med lika mycket från staten (matchning 1:1).

Ladda ned rapporten: Idéburen arbetsmarknad – ett nytt samhällskontrakt efter pandemin

Läs debattartikeln Bana väg för idéburna arbetsmarknaden i SvD.

Ta del av lanseringswebbinariet på Youtube.

För intervjuer och kommentarer: Hans Sjögren, professor Linköpings universitet och EHFF,
Handelshögskolan i Stockholm, hans.sjogren@liu.se, 073 270 69 49