Ny rapport: Policyåtgärder för ett hållbart svenskt modeunder

Av svensk klädkonsumtion står produktionen idag för 80 procent av den totala klimatpåverkan. Allt fler företag riktar in sig på att förlänga livslängden på kläder, både i antal och i omsättning. Det handlar om tjänster inom secondhand, prenumeration och leasing. För att uppnå en hållbar modeindustri krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor utöver nya affärsmodeller. Det, liksom flera konkreta åtgärdsförslag, lyfts fram i en ny rapport från Entreprenörskapsforum författad av Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm och Malin Viola Wennberg, Stockholms universitet och företagsrådgivare inom hållbart mode.

Sedan mätningarna av den svenska modebranschens utveckling började 2011 har den vuxit med 89 procent och exporten mer än fördubblats. Det framkommer i rapporten ”Ett hållbart svenskt modeunder” där dagens utmaning framställs vara att ställa om till produktion och konsumtion med lägre miljöpåverkan.

– Idag står en genomsnittlig svensks konsumtionsbaserade koldioxidavtryck till tre procent av textilproduktion. Samtidigt är det endast åtta procent av textilerna som återanvänds i Sverige, säger Susanne Sweet, en av rapportförfattarna.

Enligt författarna krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor liksom nya affärsmodeller för att uppnå en mer hållbar modeindustri utifrån tre prioriteringsområden:

1. För att förstärka förändringen till mer hållbara alternativ krävs ekonomiska incitament för både producent och konsument. Ett sätt är att öka skatter på jungfruliga fibrer och på så sätt gynna återanvändning av redan producerade plagg samt återvunnet material. Under en övergångsperiod kan också ekonomiska stimulanser riktas till företag som styrs mot en hållbar design. För att stimulera återanvändning av plagg kan momsreducering på återbruk och reparation användas liksom på försäljning av omgjorda (up-cycling) second hand-kläder.
2. I både EU-kommissionens Green Deal och den svenska regeringens handlingsplan för omställning mot en cirkulär ekonomi läggs stort fokus på effektiv resursanvändning i giftfria cirkulära flöden. För att som utlovat klara ett omhändertagande av insamlade textilier till 2025 krävs en ökad takt i forskningssatsningar vad gäller sorterings- och separeringsteknik samt stimulans av andrahandsmarknader som kan köpa de återvunna textilmaterialen.
3. När allt fler hävdar att de erbjuder hållbara plagg behövs skärpta regleringar och styrmedel för gröna påståenden. I flertalet undersökningar framgår att konsumenter vill agera mer hållbart, men många är osäkra på vad hållbarhetspåståendena de möter i handeln egentligen betyder. Det behövs enhetliga märkningar som är lätta att känna igen för konsumenten.

– Såväl producent, konsument som beslutsfattare måste agera för att förverkliga ett hållbart svenskt modeunder. Det ställer krav på att politiken agerar för att stödja och stärka den utveckling mot hållbar praxis och hållbart företagande som vi ser början av i svensk modeindustri, säger Malin Viola Wennberg, en av rapportförfattarna.

Ladda ned rapporten: Det hållbara svenska modeundret

Anmäl dig till dagens lanseringswebbinarium kl. 12.00-13.00.

För intervjuer och kommentarer:
Susanne Sweet, docent Handelshögskolan och forskningschef vid Center for Sustainability Research, 070 714 28 28 eller Malin Viola Wennberg, doktorand Stockholms universitet och företagsrådgivare inom hållbart mode 070 717 73 34.