Negativ prognos för den svenska ekonomin levererades tillsammans med frukostkaffet vid lanseringen av policysammanfattningen 250 miljarder fattigare! Svensk produktivitetsutveckling 1950–2027 den 13 november 2018.

SE WEBBUTSÄNDNINGEN FRÅN SEMINARIET

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och tillika en av skriftens författare, hälsade välkomna och bjöd upp medförfattaren Per Thulin, forskare Entreprenörskapsforum och KTH. Eklund berättade att studien visar att Sverige tappar i den s.k. välståndsligan. Författarna har tittat på de största ineffektiviteterna i svensk ekonomi och beräknat hur mycket det kostar samhället.

Hade Sverige haft en produktivitetsutveckling motsvarande Tysklands hade vi haft ett betydligt bättre läge idag. Vår studie visar att Sverige har ett inkomsttapp på 250 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 25 000 kronor per invånare, sa Eklund.

Thulin berättade om bakgrunden till studien. Vi kände inte igen oss i den bild av ekonomin som målandes upp. Ofta refererar politiker och medier till BNP men det är betydligt mer informativt att titta på BNP per capita. Utan en korrekt problembeskrivning riskerar den ekonomiska politiken gå fel, och reformer som behövs riskerar att helt utebli.Per Thulin

Tyvärr ligger Sverige i botten vad gäller tillväxten av BNP!

För att illustrera magnituden av problemet tog vi fram ett antal hypotetiska prognoser. Det vi ser i dessa är att produktivitetsutvecklingen är historiskt låg och Sveriges ekonomiska försprång gentemot OECD-snittet sedan krisen 2008 har minskat. Sett på lite längre sikt är den relativa försämringen sedan början av 1970-talet dramatisk. Sverige placerade sig 1970 på plats fyra i OECD:s välståndsliga för att år 2017 ha fallit till plats 12, berättade Thulin.

Vi måste förbättra resursutnyttjandet i svensk ekonomi, inte minst på arbetsmarknaden där det finns stora strukturella problem med matchning och kompetensförsörjning, menade han. Andra områden där det krävs reformer är utbildning, bostäder, innovationer och entreprenörskap.

Enligt vår analys hade svenskt välstånd varit betydligt högre om Sverige på senare år förmått genomföra ekonomiska reformer i samma omfattning som skedde i samband med 1990-talskrisen.

Vi tycker inte att dessa antaganden är för djärva. Om vi tittar på till exempel Tyskland så har de lyckats att bibehålla sin position med liknande utmaningar som Sverige har och har haft, inflikade Eklund.

Hade Sverige varit ett företag hade det inte överlevt den situation vi befinner oss i dag menade Annika Winsth, chefekonom Nordea, som var inbjuden för att kommentera skriften. Hon pekade på att det är svårt som ekonom att inte reflektera över den situation vi befinner oss i, med ett växande politiskt missnöje, oro och klyftor. Det gör människor benägna att rösta på partier som inte vill genomföra de reformer som behövs. Tyvärr har politiken länge varit handlingsförlamad och inget tyder på att strukturreformer kommer att genomföras de närmaste fyra åren heller.

Annika Winsth

Vi måste skapa en social och ekonomiskt hållbar situation. Vi måste satsa på ekonomisk stabilitet, integration och undvika kriser!

Winsth delade inte Eklund och Thulins oro över just BNP. Hon menade att det finns tydliga förklaringar till den utveckling vi ser. Framförallt har Sverige sett en betydande befolkningsökning de senaste åren och det förklarar BNP-fallet utan att det betyder att företagen går sämre eller att en genomsnittlig svensk har fått det sämre. Men, det betyder att integration är än mer viktigt.

Ett bättre sätt att mäta välståndet just nu enligt Winsth är att titta på sysselsättning. I de mätningarna krossar Sverige många jämförbara länder. Till exempel leder Sverige stort över Tyskland vad gäller tjänsteexporten, vi har gjort en strukturomvandling som de inte har gjort ännu. Dessutom manade hon till att både nyansera och vidga perspektiven:

Vi får inte glömma bort att Sverige är ett litet land i ett stort globalt system. Till exempel fick Sverige en enorm boost av Kinas inträde på världsmarknaden. Det är viktigt att inte skönmåla men inte heller svartmåla!

Seminariets andre kommentator John Hassler, professor IIES Stockholms universitet, erkände sig medskyldig till en viss svartmålning av det ekonomiska läget på debattsidor och i sociala medier. Det är kanske inte så konstruktivt men det är bra för debatten, det har varit för mycket skönmålning, sa Hassler.

Det gäller att hitta ett paket av reformer som är acceptabla för breda grupper i samhället. Detta klarade vi på 90-talet och det kan vi göra igen.

John Hassler

Hassler instämde i att man ska vara försiktig med att bli för alarmerad över utvecklingen de senaste åren och att det delvis kan förklaras av befolkningsökningen. Men, det som är oroande är den långsiktiga prognosen, att produktiviteten ser ut att falla på sikt. Det ska man ta på allvar.

Att röra sig uppåt i välståndsligan innebär att få allt att fungera. Varje land kan påverka sin position till världsfronten och därför är sådan benchmarking bra.

Det krävs inte en raketforskare för att förstå vad vi behöver göra i Sverige, menade Hassler. Arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och utbildningssystemet, för att nämna några områden som kräver reform.

Jag tror tyvärr att vi behöver en kris för att få till ordentliga reformer. Dessutom har Sveriges regering tidigare visats sig fungera bättre under kris, då kan vi komma över politiska låsningar.

Att Sverige behöver breda ekonomiska reformer var författare och kommentatorer eniga om och att de främsta orosmolnen handlar om ett utbildningssystem på väg utför, utmaningar vad gäller integration och en arbetsmarknad med tilltagande matchningsproblem.

John Hassler, Annika Winsth, Per Thulin, Johan Eklund