I kölvattnet av den pågående AI-utvecklingen följer en växande samhällsdebatt om framtidens jobb. Robotar kommer inte att ta alla jobb men jobben kommer att se annorlunda ut. Vilka kunskaper behövs för att få ett jobb i framtiden och hur kommer framtidens arbetsmarknad att se ut? Det var ingången för det seminarium som Entreprenörskapsforum arrangerade hos Google.

Pernilla Heed

 

Pernilla Heed introducerade seminariets tema och den rapport, Människor, maskiner och framtidens arbete, som Almedalslanserades på plats.

Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum, startade presentationen av rapporten med att lyfta hur den snabba framväxten av AI-tillämpningar i ekonomin fört med sig en debatt om konkurrens mellan artificiell och mänsklig intelligens:

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete. Vad som händer när maskiner blir allt bättre på rutinbaserade arbetsuppgifter är att människors arbete blir mer kognitivt krävande.

Joakim Wernberg

Vi går från en kunskapsekonomi till en lärandeekonomi där det handlar om att kontinuerligt utveckla de kognitiva förmågor som är unika för oss som människor, fortsatte Joakim Wernberg. Han menar att det livslånga lärandet inte bara  handlar om mer av den utbildning vi har idag. Vi måste skilja på grundläggande kompetenser med lång hållbarhet och specifika spetskompetenser med högre omsättning, sa Joakim Wernberg.

För politiken betyder det ett helhetsgrepp. Frågor om turordningsregler, kompetensomställning, utbildning eller vidareutbildning kan inte separeras och utredas i isolering från varandra –regeringen behöver tillsätta en utredning av framtidens arbete, utbildning och lärande arbetsliv på såväl Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementets som Näringsdepartementets område. Inspiration finns enligt Wernberg att hämta i Tysklands motsvarigheter Work 4.0 och Industrie 4.0.

I den efterföljande diskussionen medverkade Fredrik Heintz, docent och AI-forskare Linköpings universitet. Han menade att datalogiskt tänkande är en central kompetens som handlar om att lösa problem på ett sådant sätt att datorer kan hjälpa till. Medan AI handlar om att ge datorn förmågan till mänskligt tänkande handlar datalogiskt tänkande om att förbättra människors förmåga att lösa problem genom att lära sig av hur datorer ”tänker” när de löser problem.

Ett av de bästa sätten att lära sig datalogiskt tänkande är genom programmering. Det är viktigt att inse att skolans roll är att lära ut grunderna i programmering med fokus på det datalogiska tänkandet. Samhällets digitalisering är inget för några få specialister, det är en viktig angelägenhet för oss alla!

Pernilla Heed, Sara Övreby, Jon Simonsson, Fredrik Heintz, Jan Gulliksen och Joakim Wernberg

Sara Övreby, samhällspolitisk chef Google Sverige, bekräftade att vi står inför en historisk möjlighet att kombinera mänskligt inlärande med maskinernas förmågor. Teknikutvecklingen har gått fort, 30–60 procent av alla våra arbetsuppgifter kan automatiseras med dagens teknologi, men vi har för låga kunskaper – teknikupptagning – att driva detta framåt:

Såväl politik som människor är förändringsobenägna. Vi måste förmedla att strukturomvandlingen är något bra, att resan är mödan värd. För det krävs det att vi känner tillit och trygghet till den teknologiska utveckling vi står inför.

Jon Simonsson, ordförande KOMET, Kommittén för teknologisk innovation och etik, berättade om hur han arbetar med att främja policyutveckling som bidrar till att skapa goda förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och ett inkluderande, tryggt, säkert och effektivt nyttjande av nya lösningar, applikationer och tjänster i samhället.

Den fjärde industriella revolutionens teknologier har potential att radikalt förändra samhället och hur människor lever sina liv. Samtidigt uppstår viktiga frågeställningar som behöver tas om hand. Det handlar bl.a. om hur trygghet, säkerhet, etiska aspekter ska värnas och hur nya lagar och regler ska utformas.

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, Sveriges Digital Champion KTH som tidigare var ordförande i Digitaliseringskommissionen och numera är en av tio ledamöter i regeringens Digitaliseringsråd, lyfte vad som har hänt inom digitaliseringen sedan 1990-talet samt hur Sverige ska stå sig internationellt.

I och med digitaliseringen ser vi att vi kan göra saker på helt andra sätt. Mängder av arbete försvinner och det dyker upp nya uppgifter med den digitala tekniken. Det är det som är digitalisering för mig. Det är inte tekniken i sig utan verksamhetsutvecklingen som sker genom digitaliseringen, sa Jan Gulliksen.

Regeringen har nu presenterat flera nya insatser för att stärka Sverige förmåga att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. I enlighet med Digitaliseringsrådets rekommendation får t.ex. SCB i uppdrag att kartlägga användningen av artificiell intelligens i företag och offentlig förvaltning, inklusive universitets- och högskolesektorn.