I en alltmer globaliserad värld blir attraktion av kvalificerad kompetens viktigare, bl a för att säkra kompetensförsörjningen till näringslivet, men även för att stärka svensk konkurrenskraft. Entreprenörskapsforum höll ett Almedalsseminarium om hur vi kan öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation och förlanserade en ny rapport på temat. I diskussionen gavs flera inspel och Agneta Bladh, ordförande internationaliseringsutredningen, utlovade bl a ett förslag till statligt stipendieprogram.
Ta del av webbutsändningen av seminariet
Inledningsvis presenterade Martin Wikström, expert forsknings- och utbildningspolitik IVA, rapporten Attraktion av kvalificerade internationella studenter – privat engagemang? som han samförfattat med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH.
Martin Wikström berättade hur tredjelandsstudenter bidrar till det svenska samhället på flera sätt, inte minst genom att stärka kompetenstillgången inom bristområden. Sveriges införande av avgifter för tredjelandsstudenter 2011 medförde dock en kraftig minskning av studentgruppen som under de senaste åren återigen ökat.
Martin Wikström
Sverige har statliga stipendieprogram för att attrahera tredjelandsstudenter, berättade Martin Wikström. Med rätt incitament ansåg han att det kan gå att katalysera fler stipendier med företags engagemang:
Särskilt relevant kan detta vara kopplat till lokala initiativ, specifika syften, riktade stipendier och mentorskap.
Agneta Bladh, särskild utredare Internationaliseringsutredningen, sa att Sverige är en god forskningsnation och känt för sin innovationsförmåga, men att endast 0,7 procent av de internationellt mobila studenterna kommer till Sverige.
Det finns tillfälle att attrahera fler och ni kan vara lugna, jag kommer att föreslå statliga generella stipendier.
Agneta Bladh sa att processen att komma som student till Sverige fungerar bra, men det skaver i gränssnittet mellan myndigheterna. Antagnings-, stipendie-, och migrationsprocesserna bör kunna förbättras.
Annika Rembe, gd Svenska Institutet, ställde sig positiv till den breda internationaliseringsansatsen men efterfrågade mer av aktörssamordning, en obruten kedja för studenten. Hon tyckte också att idéerna om stipendieprogram var bra, men såg också att det finns andra sätt att nå ut med Sverige som kunskapsnation.
Vi måste samla processen mycket bättre och få med näringslivet.
Svenska Institutet marknadsför redan Sverige internationellt och Annika Rembe tyckte att presentationen som kunskaps- och forskningsnation kan stärka Sverigebilden.
Johan Schnürer, Carl Wadell, Annika Rembe, Agneta Bladh
Carl Wadell, analytiker Tillväxtanalys lyfte frågan om arbetslivsanknytning och att fler studenter bör fås att stanna i Sverige, något som cirka 20 procent gör idag:
Vi lyckas sämre än andra länder samtidigt som detta skulle kunna vara en lönsam affär, studenterna bidrar till ekonomin om de stannar. De internationella studenterna skulle också bidra till innovation, export och minskad kompetensbrist.
Carl Wadell sa också att den svenska expertskatten är ofördelaktigt utformad. I Nederländerna tillåts ett lägre belopp för masterstudenter och doktorander under fem år, det ger effekter för möjligheterna att stanna kvar och arbeta i landet.
Johan Schnürer, rektor Örebro universitet, berättade att andelen internationella masterstudenter ökat med 121 procent vid ÖrU. Trots det menade han att det finns mycket mer att göra.
Vetenskapen är internationell till sin natur, det måste också gälla högre utbildning. Jag tror dock att staten ska tillhandahålla stipendier, näringslivet kan erbjuda praktikplatser och vägar in på arbetsmarknaden.
Avslutningsvis fick panelen lyfta de viktigaste insatserna för att stärka Sverige som studiedestination. Då nämndes starkare arbetsmarknadsanknytning, undanröjande av strukturella hinder, en konkurrenskraftig expertskatt och hållbarhetsperspektivet som attraktionskraft. Utöver detta uppmärksammades behovet av att kommunicera Sverige som kunskapsnation i bred bemärkelse och öka vår internationella synlighet.