Efter att flera av regeringens skatteförslag riktade mot näringslivet dragits tillbaka, t ex exitskatten och en förändring av 3:12-reglerna, vill finansministern ha en konstruktiv dialog om ”konkurrenskraftiga och likformiga skatteintäkter”. Entreprenörskapsforum och Företagarna fångade upp detta i ett Almedalsseminarium på temat: Hur bör en skattepolitik som främjar entreprenörskap se ut? Under seminariet lyftes ett flertal förslag, alltifrån sänkta lönekostnader, personaloptioner och minskat regelkrångel till 3:12-regler samt en bred skattereform.
Patrick Krassén
Patrick Krassén, skattepolitisk expert Företagarna, lyfte ett antal konkreta skattefrågor i sin inledning: 3:12-reglerna, optionsbeskattningen, kostnaden att anställa, Innovationsboxar samt incitament för privata företagsinvesteringar.
Höga arbetsgivaravgifter i kombination med höga löner och arbetsrätt gör det dyrt och riskfyllt att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter, särskilt riktade till de minsta bolagen, skulle minska dessa trösklar.
Han lyfte också de nya kvalificerade personaloptionerna, men ansåg att de är behäftade med alltför många begränsningar. Dessutom har de visat sig vara omöjliga att tillämpa i praktiken.
3:12-systemet är en svårförutsägbar snårskog för fåmansföretag. Detta samtidigt som den lägre skatten på utdelningar, 20 procent, är så gott som den enda ekonomiska morot man har för att driva företag istället för att vara anställd, sa Patrick Krassén.
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och KTH samt tidigare ordförande för Entreprenörskapsutredningen, visade på ett negativt förhållande mellan skatter och entreprenörskap och lyfte behovet av att ha en rimlig nivå på skatter samt att komplexiteten inte får vara alltför hög.
Pontus Braunerhejlm
Ett sätt att strukturera tankarna är att utgå från ett innovationspolitiskt ramverk och satsa dels på kunskapsuppbyggnad, dels på kunskapsomvandling som ger samhällsnytta.
Åsa Hansson, docent Lunds universitet, ansåg att dagens skattesystem har sin grund i 1970-talet och gynnar storföretagen.
Det krävs vinst för att kunna nyttja förlustavdrag och det är svårare för innovativa bolag att belåna sig. Små företag hinner aldrig dit.
De multinationella företagen kan dessutom utnyttja andra länders system, något som inte är möjligt för de mindre svenska företagen, kompletterade Åsa Hansson. Hon lade till att det inte finns incitament att återinvestera och menade att det varit en medveten strategi att gynna väletablerade företag med stordriftsfördelar.
Vad kan man då göra? Enligt Åsa Hansson handlar det om att trappa ned ränteavdragen, se över utdelningsskatten och kanske göra det möjligt att kvitta förluster mot sociala avgifter för att skattegynna entreprenörer.
Elvira Hellsten, vd Hellsten kommunikation, ville se mindre krångel och mindre risker. När hon anställde sin första medarbetare hade hon möjlighet att nyttja en lägre arbetsgivaravgift för personer under 26 år, något som inte är möjligt idag.
Elvira Hellsten
När du har ansvar för sex personers försörjning är din egen lön lägst prioriterad. Sedan är krångel ett av de största problemen.
Elvira Hellsten hänvisade till att hon inte nyttjat personaloptioner pga att det varit för administrativt krävande. Utöver detta tryckte hon på vikten av att skatter är rimliga och går till rätt saker.
Cecilia Widegren, skattepolitisk talesperson (M), sa att det är oerhört viktigt att företagare uppskattas och att skatterna går till rätt saker.
Det ska löna sig att anstränga sig och våga göra lite till.
Cecilia Widegren, Erik Ezelius
Hon lyfte bl a RUT- och ROT-företagande som fått kvinnors entreprenörskap att blomstra. Att kommande generationsskiften kräver förändringar poängterades också, och Cecilia Widegren betonade att det behövs en långsiktig överenskommelse om bl a bolagsskattesänkningar.
Erik Ezelius, ledamot Skatteutskottet (S), hade som ingångsvärde att skattesystemet ska präglas av likformighet och legitimitet samt stimulera till entreprenörskap liksom dra in resurser för att finansiera välfärden. Han nämnde också att regeringen gjort lättnader i beskattningen av personaloptioner liksom introducerat ett växa-stöd.
Vid regeringens tillträde hade vi ett underskott på 60 MDER SEK. Fler skattebaser borde finnas. Det finns ett behov av en bred skattereform som möter företagares behov av långsiktiga spelregler.
I den efterföljande paneldiskussionen lyftes bl a tankar om att få mer transparens i skattesystemet och en tillplattning av skattestrukturen.