En tankesmedja jobbar med kunskapsförmedling och opinionsbildning. Den har ett tydligt uppdrag att utforma policyförslag och idéer i syfte att påverka i en viss riktning. Utgångspunkten kan vara forskning eller ideologi. Blir tankesmedjan som idéproducent viktigare när vi ser en alltmer polariserad samhällsdebatt? Det diskuterades under Entreprenörskapsforums lunchseminarium den 14 februari. Panelen, bestående av Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Ulrika Schenström, tillträdande vd Fores och Karin Svanborg-Sjövall, avgående vd Timbro, under ledning av moderator PJ Anders Linder, chefredaktör Axess magasin, diskuterade allt från skillnaden mellan forskningsinstitut och tankesmedja, tankesmedjornas roll i Sverige och internationella inspirationskällor, oberoende och finansiering till de svenska tankesmedjornas framtid.
Johan Eklund, Karin Svanborg-Sjövall och PJ Anders Linder
Långsiktighet i samtalen och att väl underbyggda resonemang ska få ett större utrymme i debatten var något som panelen unisont uttryckte en önskan om. Och att politiker i högre grad ska värdera och vilja ta till sig torra men gedigna fakta.
Det handlar om att få den politiska diskussionen att ta upp mer långsiktiga perspektiv. Evidensbaserade och torra reformer är det nya svarta, sa Ulrica Schenström.
Långsiktiga förutsättningar är A och O. Forskningsinstituten och tankesmedjorna kan titta längre fram än vad som är politiskt möjligt, sa Johan Eklund.
Enligt Penn Universitys globala think tank-lista finns det över 8 000 tankesmedjor globalt, det är en enorm flora av olika organisationer, en del politiska andra mer forskningsbaserade. Ska man säga något som märks ska det vara väl underbyggt, sa Karin Svanborg-Sjövall.
Vilka fördelar erbjuder tankesmedjor och fristående forskningsinstitut jämfört med till exempel lärosäten? Tankesmedjor har en uppenbar ”pull factor” genom att kunna sticka ut hakan men finns det kanske även en ”push factor” – är det för trist på universiteten?
Definitivt, vi erbjuder möjlighet till nyfikenhetsforskning. Dessutom, inom akademin upplevs ofta tyckande som något fult i sig, även om det är kvalificerat tyckande. Akademin är ofta ideologiskt präglad vilket inskränker enskilda forskares möjligheter till öppna samtal, sa Svanborg-Sjövall.
Tankesmedjan kan samla olika kunskaper, brygga avstånden som finns mellan discipliner och snickra ihop de bästa förslagen, sa Schenström.
Ja utan tvekan, vi har en konkurrensfördel som ett fristående forskningsinstitut utanför akademin. Hade svenska lärosäten varit bättre på att nå ut och på att ställa forskningsfrågor utifrån policyrelevans hade vår existens kanske varit ifrågasatt, sa Eklund
Ulrica Schenström och Johan Eklund
Vem är mest oberoende, tankesmedjor eller universiteten? Hur påverkar finansiering oberoende och handlingsutrymme?
Vi är mer fria! Att dela tankesmedjans värderingar är en förutsättning men vi är inte styrda som på ett universitet. Vi kan absolut gå emot vår finansiär, det går inte att ha ett uppdrag att flytta debatten och samtidigt vara rädd att bli av med jobbet, sa Svanborg-Sjövall
Det är viktigt att titta på sammansättningen av finansieringen, vi har en bred finansiering för att säkra oberoende. Finansieringen påverkar dels långsiktighet vs kortsiktighet och dels tar relationen till finansiärer tid. Olika finansiärer har olika förväntningar, sa Eklund.
Hur kan en tankesmedja eller forskningsinstitut mäta genomslag? Här lyftes bland annat positiva plagiat, idéer som förankras och gror över generationer, att bli inbjuden i både slutna och öppna sammanhang för samtal så väl som mediegenomslag. Genomslaget måste alltså utvärderas brett och på olika tidshorisonter.
Att Finansdepartementet har med Lafferkurvan får mig att poppa champagnen, det är sådant vi har lyft i åratal, att den behöver beaktas för skattepolitiken, sa Svanborg-Sjövall.
Framtiden för tankesmedjor i Sverige?
Det finns 100 000 twittrare där ute som tror att de är en tankesmedja. Ju snabbare informationsflödet går desto viktigare blir det med trovärdiga aktörer som har förtroende över tid för att kunna ”tolka” det som sker. Därför är tankesmedjorna viktigare än någonsin. När vi släpper reformförslag så gör vi det precis utanför vad som är politiskt möjligt. Det handlar om att flytta fram positioner. Politiken är dålig på att producera policy och vi försöker knuffa dem i rätt riktigt. Dessutom måste vi komma ihåg att vad som är politiskt möjligt är ett rörligt mål. Något som väcker debatt idag kan vara helt okontroversiellt om tre år, sa Svanborg-Sjövall.
Det finns ett behov och ett utrymme för mer torr forskning. Långsiktighet i samtalen blir allt viktigare när debatten blir allt mer kortsiktig och en arena för politisk positionering. Vi är intresserade av att lyfta evidensbaserad policy som på allvar kan åstadkomma positiva förändringar, sa Eklund.
Tankesmedjor är otroligt viktiga för att lägga fram väl underbyggt innehåll och föra en samhällsdebatt som är mer konstruktiv än vad den är just nu, sa Schenström.
