Hur bidrar skolentreprenörer till Sveriges roll som kunskapsnation?

Måndagen den 9 december anordnade Entreprenörskapsforum ett seminarium för att diskutera hur skolentreprenörer bidrar till Sveriges roll som kunskapsnation samt för att belysa Anders Johnsons rapport Entreprenörer som välfärdsbyggare. Seminariet framkallade starkt engagemang hos kommentatorerna vilket betonade skolans betydelsefulla roll i samhället. 

Anders Johnson, skribent och näringslivshistoriker, lade den historiska grunden för diskussionen kring dagens och framtidens skola. Bland annat framhävde han skolpionjären och skolentreprenören Anna Whitlock. Hon var en ideologiskt driven och radikal kvinna vars professionella liv framgångsrikt lyckades påverka det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets samhällssyn avseende skola, kultur och politik. Whitlock kan definieras som en slags reformpedagog vars entreprenörskap bidrog till pedagogisk förnyelse genom hennes hjärtefrågor som att blanda teori och praktik i skolan samt att vårda varje unika elev och dennes förmågor. Även om många av hennes skolinnovationer har satt prägel på dagens skolor så lyser en ideologiskt driven skolpolitik med sin frånvaro i dagens skolsystem, som istället genomsyrar alltmer påträngande betygshets.

Nutida skolentreprenörer kan bidra till pedagogisk förnyelse genom att lära sig av Whitlock för att inse att varje elev är unik, och därutöver har en egen vilja att utvecklas.

Anders Johnson

Louise Ankarcrona, grundare av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, menade att friskolor är bra på att framhäva den unika elevens kompetens och kreativitet men möter alltför ofta inskränkande regelkrav. Ankarcrona var skeptisk till elevernas ensidiga jakt på bra betyg istället för strävan efter kunskap och den påföljande betygsinflation detta skapar.

Ett mer kreativt klimat är viktigt för pedagogisk förnyelse samtidigt som ökat fokus på inträdesprov till högre utbildning kan skapa mer incitement att ta till sig kunskap.

Ulla Hamilton och Louise Ankarcrona

Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund, var skeptisk till avsaknaden av verktyg för elever och föräldrar att jämföra skolor och därmed ta välinformerade skolval. Dessutom är flera kommuner undermåliga i att informera kring det fria skolvalet till att börja med.

Friskolan har bidragit med flera typer av pedagogiska inriktningar vilka ökat fokus på kunskap, snarare än betyg.

Ulla Hamilton och Louise Ankarcrona

Kristina Axén Olin, Riksdagsledamot (M), argumenterade att det är svårt att utvärdera dagens skola eftersom det tar tid innan effekterna blir påtagliga. Hon problematiserade situationen där allt fler lärare tvingas fokusera på andra uppgifter utöver sin lärarroll, såsom social coaching och pappersarbete, vilket minskar undervisningstimmarna. Axén Olin eftersträvar fler timmar i skolan, bättre skolledare, ökat kunskapsfokus och en bättre lärarutbildning.

 Skolledningen har en oerhörd betydelse för skolans kvalitet.

Kristina Axén Olin, Isak Skogstad och Khashayar Farmanbar

Khashayar Farmanbar, kommunalråd i Nacka (S), höll med om att betyg är en undermålig faktor för att avgöra skolornas kvalitet och riktade kritik mot detaljstyrningen av svensk skola. Han saknar Whitlocks ideologiskt drivna skolutveckling och argumenterar att skolvalet är positivt, till en viss grad. Farmanbar menade att elever förvisso kan välja mellan A och B, men var ligger valfriheten om de i mångt och mycket är detsamma?

Stockholm framhävs som en av världens mest innovativa regioner. Var är skolentreprenörernas innovationer för barnen?

 Isak Skogstad, lärare, skribent och skolpolitisk expert Liberalerna, argumenterade att vi bör fokusera på en svensk skola som vilar på vetenskaplig grund snarare än ideologi. Skogstad instämde att valfriheten har ökat, men frågan om kvaliteten har ökat är inte lika entydig där det dessutom råder skilda meningar huruvida kreativitet, betyg, kunskap eller social integration m.m. bör stå i fokus.

Alltför ofta hyser aktörer starka åsikter kring den svenska skolan. Antingen är de för eller emot svensk skola, men väldigt få ifrågasätter skolsystemet i sig.

Louise Ankarcrona, Ulla Hamilton, Kristina Axén Olin, Isak Skogstad och Khashayar Farmanbar, Anders Johnson

Avslutningsvis var få av deltagarna särskilt nöjda med dagens skola. Samtliga vill se reformer, däremot olika slags reformer.  Emellertid var alla överens om att det behövs mer fokus på lärarutbildningen och att betygens inverkan fått ett alldeles för stort inflytande. Förra veckans PISA-resultat väckte som förväntat stor debatt bland deltagarna där de 11,1 % av eleverna som exkluderades triggade starka motsättningar.