Olika insatser för att stödja regional och lokal ekonomisk utveckling är populära, men hur står det egentligen till med effektiviteten i riktade incitament till företag? Denna omdiskuterade fråga stod i fokus för OECD Spatial Productivity Lab och Entreprenörskapsforums gemensamma webbinarium den 29 oktober. Flera perspektiv på kopplingen mellan företagsstöd och nyföretagande diskuterades. Färsk forskning presenterades och diskuterades i en panel med akademiker och praktiker: Seminariet genomfördes på engelska.
Ta del av webbutsändningen av webbinariet.
Webbinariet inleddes av Alexandra Tsvetkova, ekonom och analytiker OECD och Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS. De lyfte behovet av att diskutera företagsstöd i den snabbt föränderliga verkligheten, vilken slags politik behövs för att nystartade företag ska lyckas och vilka stöd är effektiva?
Först ut var, Carlianne Patrick, docent Georgia State University, som presenterade forskning på nystartade företag i USA. Hon berättade att nystartade företag är centrala drivkrafter för regional ekonomisk tillväxt liksom tillväxt av arbetstillfällen. Dessa företag får ofta stöd men effekterna på regional nivå är långt ifrån tydliga. Med hjälp av data om nya företag i amerikanska storstadsregioner under perioden 2001–2013, har hon utvärderat effekterna av företagsstöd på entreprenörskapet. Resultaten indikerar en utträngningsdynamik som resulterar i lägre startupnivåer i genomsnitt.
Antonio Accetturo, chef för enheten för ekonomisk forskning vid Bank of Italy i Trento, presenterade en utvärdering av ett stödprogram i de italienska provinserna Trento och Bolzano. Båda provinserna stöder innovativ företagsbildning genom bidrag för att täcka specifika startkostnader (t.ex. marknadsanalyser, affärsplaner eller startkapital under perioden 2009-2017. Politiken har visat sig öka sannolikheten för att ett företag startas, affärsstödet är effektivt för att uppmuntra kunskapsintensiva nystartade företag. Dock visar sig kostnaderna vara mycket högre än det värde som de nya företagen skapat under de tre första åren av sin verksamhet.
I den efterföljande paneldiskussionen betonade Joakim Appelquist, vice gd Vinnova, den ökade osäkerheten, omorganisationen av globala värdekedjor och en brist på kapital på vissa områden som är särskilt angelägna för företagen. På den positiva sidan såg han en ökande efterfrågan på innovation och transformation som tvingar företag att anpassa sig. Han menade också att på lång sikt bör investeringar stödja långsiktigt inriktade nystartsföretag (t.ex. företag med fokus på sektorer som hanterar energiövergång och klimatförändringar).
Albert Bravo-Biosca, chef Innovation Growth Lab vid Nesta, uppmärksammade behovet av att politiken blir mer experimentell, innovativ och evidensbaserad för att uppnå högsta effekt. Under pandemin har det visat sig att regeringar kan göra snabba politiska beslut och utvärderingar, något att bygga på och bevara framöver. När det gäller policydesign, menade Bravo-Biosca att detaljerna har betydelse: Det sätt ett stöd utformas och genomförs på kan vara viktigare än den totala stödsumman. Varför inte en experimentfond för att stödja differentierade politiska lösningar och att utvärdera deras effekter? Det kan vara avgörande för att effektivisera utformningen av politiken i Eu-länderna, avslutade han.
Salvatore Zecchini, ordförande OECD SME och entreprenörskap Italien, noterade att man tydligt bör skilja mellan möjlighetsdrivet och nödvändighetsdrivet entreprenörskap. Han efterfrågade dock ett bredare tillvägagångssätt, som går utöver finansieringen och även inkluderade ”mjuka incitament” som mentorskap för entreprenörer,
eller förenkling av regleringar. Det kan under vissa omständigheter vara ett mycket effektivare verktyg för att främja företag, avslutade Zecchini.
I en avslutande kommentar uppmärksammade Sameeksha Desai, forskningschef Kaufmann Foundation, att beslutsfattare bör utforma policyförslag för företagsstöd i syfte att snabbt ackumulera den entreprenörspotential som går givet den pågående avmattning av den ekonomisk aktivitet som följd av coronapandemin.
Medverkande:
–