Fallande kunskaper, flykten från läraryrket och en modell där elever bitvis har ansvar för sin egen inlärning har gjort att det svenska utbildningssystemet slutat leverera. Kunskapssamhället monteras ned steg för steg, detta påverkar även forskningen. I Almedalen den 2 juli 2018 hölls en diskussion om hela utbildningskedjan: kunskapssynen i skola, elevernas och lärarnas roll, den systematiska felutbildningen i högskolan och den matchningsproblematik som uppstår på arbetsmarknaden.
Se webbutsändningen av seminariet
Först ut var Magnus Henrekson, vd och professor IFN som betonade hur utbildningssystemet är den viktigaste kraften för jämlikhet i samhället och att det är chockerande att det inte lyfts mer. Det utbildningssystem som infördes under 1990-talet som fokuserar på processer istället för kunskap är utformat för de barn som har akademikerföräldrar. Detta driver på sociala skillnader beroende på bakgrund. Det måste finnas lärare som ställer kunskapskrav på eleverna, utbildning ska baseras på vetenskap och erfarenhet.
Johan Eklund, vd och professor, Entreprenörskapsforum och BTH, förklarade att utbildningspremien i Sverige är en av de lägsta i OECD. Problemen med dagens utbildningar inte är resurser utan tillräcklig incitament att vidareutbilda sig. Utbildningar och högskolornas finansiering styrs mer av hög genomströmning av studenter än matchning med arbetslivet.
Åsa Fahlén
En alarmerande utveckling i det svenska skolsystemet är att var tredje elev inte avslutar gymnasiet och får därmed sämre möjligheter på arbetsmarknaden, berättade Åsa Fahlén, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund. Kunskapssynen är ett underliggande problem i den ”nya” skolan där läraren fungerar mer som en handledare och där vissa kurser inte ens har en lärobok.
-Eleverna måste förstå med vilken sannolikhet ett påstående är sant och för att kunna ifrågasätta och vara källkritisk krävs en grundläggande kunskapsbas.
Vi behöver öka kontrollen av elevernas kunskaper med kontrollstationer via diagnostiska prov under hela grundskolan. Då kan vi sätta in rätt insatser tidigt. De kunskapskrav som saknas är ofta i matematik och svenska förklarade Erik Bengtzboe, riksdagsledamot, (M). 
Erik Bengtzeboe
-Sveriges kompetensförsörjning står på spel när så många som en av fem elever inte är behöriga för att gå vidare från grundskolan till gymnasiet.
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, beskrev hur politiken haft en tendens att reformera skolan med ett ”top-down”- perspektiv och därmed försvagat den professionella lärarrollen.
-Det är uppenbart att det problembaserade lärandet slagit slint men vi kan som nation berömma oss själva att eleverna är duktiga på grupparbeten vilket främjar kreativitet och innovation.
Johan Eklund, Helene Hellmark Knutsson, Erik Bengtzeboe, Magnus Henrekson, Åsa Fahlén