Startup migrants – entreprenöriella lösningar för integration?

Europa står inför stora utmaningar när det gäller integration och sysselsättningsklyftan mellan inhemskt och utrikes födda är stor. I många forskningsrapporter har förslag lyfts på åtgärder som behöver vidtas för att minska den. Vilken roll spelar invandrares entreprenörskap för integration på arbetsmarknaden? Detta diskuterades under Entreprenörskapsforum och Startup Migrants lunchseminarium den 22 maj.

Seminariet inleddes med en presentation av Nicolai Strøm-Olsen som har skrivit boken Startup migrants. Han pekade på två utmaningar: 1) en strukturell utmaning. Vi är inte tillräckligt innovativa i en global jämförelse. Sverige och övriga norden ligger långt efter USA. 2) en demografisk utmaning. Vår befolkning blir äldre och äldre och vi behöver arbetskraft som kan möta de behov som uppstår. Vi ser att migranter från EU integreras väl medan migranter från utanför EU inte kommer in särskilt väl på arbetsmarknaden. Nicolai Strøm-Olsen

Vår studie visar att immigranter är väldigt duktiga entreprenörer. De som migrerar är företagsamma och tänker ofta utanför boxen. Dessutom är migranter som startar företag 50 procent mer benägna att anställa andra migranter. Men, byråkratin är ett stort hinder för denna grupp.

Docent Pernilla Andersson Joona, Stockholms universitet lyfte resultat från policysammanfattningen Integrationspolitiska insatser för nyanlända – Vilken roll spelar egenföretagare? Forskning visar att egenföretagande är en möjlighet för de som har svårt att få löneanställning. Men det är förknippat med vissa risker så som att bli skuldsatt såväl som låga inkomster och långa dagar då egenföretagandet är mindre reglerat än lönearbete. Utrikes födda med ursprung i Mellanöstern är faktiskt överrepresenterade bland egenföretagare. Det kan ha flera förklaringar menade Andersson Joona:

Det kan bero på erfarenhet från hemlandet, etniska enklaver/ekonomier där landsmän efterfrågar vissa varor och tjänster såväl som brist på alternativ, s.k. nödvändighetsbaserat företagande.

Pernilla Andersson Joona

Vi ser även att utrikes födda i mycket högre grad anställer andra från sina hemländer. Fördelarna med en etnisk ekonomi är att utrikes födda kan komma i arbete snabbare, språket är inget hinder men det innebär även nackdelar såsom lägre inkomster och hämmad integration, sa Andersson Joona.

Näst på scen var Maria Amelie från Startup Migrants som intervjuade Kotada Yonus, en av medgrundarna till Aktarr, Sveriges största och snabbast växande arabiska nyhetsplattform.

Vi hjälper våra läsare att orientera sig i det svenska samhället, berättade Yonus. Immigranter utgör en stor del av det svenska samhället och är därför även en stor marknad. Längs vägen har vi framför allt fått hjälp av personer som tror på det vi gör snarare än genom myndigheter och stödsystem.

Maria Amelie och Kotada Yonus

Nätverk är avgörande, ofta har det handlat om att våga fråga om hjälp, höra av sig till intressanta parter, träffa människor. Ibland blir det bara ett samtal, ett litet erbjudande om hjälp eller en stor donation från någon som verkligen tror på din idé.

Även Amelie Silfverstolpe, talesperson för Öppna Dörren, Axfoundation, lyfte vikten av kontakter. Sju av tio jobb förmedlas via kontakter och  Öppna Dörren startades för att bredda nätverken. Det är allas ansvar att se till att integrationen fungerar, menade Silfverstolpe.

Civilsamhället spelar otroligt stor roll, inte bara under en kris utan vi måste kontinuerligt bjuda in nya svenskar i olika sammanhang.

Rafael Bermejo, Amelie Silfverstolpe 

Rafael Bermejo, grundare av stiftelsen Internationella Företagare Sverige (IFS), arbetar för att hjälpa nyanlända att starta och driva företag. Vi vill bygga broar genom att se till att nyanländas företag kan bli underleverantörer till multinationella bolag samtidigt som vi vill inspirera med framgångsrika exempel, berättade Bermejo. Vad gäller stöd från det offentliga önskar Bermejo större flexibilitet i systemen med utgångspunkt i individens förutsättningar och ambitioner. Det är viktigt att inte fastna i systemtänk och projektberoende.

Världen är egentligen full av möjligheter, det är upp till var och en att bredda sin horisont och lyfta blicken åtminstone lite.

De bästa immigranterna kommer inte till Sverige, de stannar och hjälper hemlandet eller åker till ställen som London, menade Arin Karapet, riksdagsledamot (M). Jag är emot regler och byråkrati, och det är ett språk som många immigranter inte förstår. Det är en stor utmaning som vi måste våga prata om, vi har väldigt olika världsbilder och saker fungerar väldigt annorlunda i Sverige jämfört med immigranters hemländer.  T.ex. gillar vi pengar, inte regler i Mellanöstern, sa Karapet.

Alireza Akhondi, Arin Karapet

Vi måste lyfta blicken, var är Sverige om 10-20 år? Jag tror att vi måste minska asylinvandringen och lösa integrationsskulden först. Vi behöver liberala revolutioner. Se till att bidragssystemen inte går att försörja sig på, om man inte behöver. Prova ekonomiska frizoner vilket kanske kan bygga ihop förorterna med staden. Vi måste ändra hur Sverige är byggt från grunden, vårt system är byggt för 60-talet, det fungerar inte längre. Dessutom är invandrare inte en homogen grupp som inte kan omfattas av en lösning, vi måste tänka helt nytt, sa Karapet.

Företagare och entreprenörer är hjältar, samhällets ryggrad, menade Alireza Akhondi, riksdagsledamot (C). Vidare underströk han att många jobb skapas i små företag, därför är det viktig att dessa har så bra villkor som möjligt. Viktigt är även att se till att stötta kvinnors företagande och utrikesfödda företagare vilka även anställer fler utrikesfödda.

Sverige står inför stora demografiska utmaningar, 60 procent av dagens fjortonåringar har någon form av utrikes bakgrund. Jag tror att vi bl.a. måste förenkla 3:12-reglerna, förändra regelverken för mikroföretagande, ta bort den extra skatten för generationsväxling i företag, modernisera arbetsrätten och reformera arbetsförmedlingen, sa Akhondi.

Den avslutande diskussionen handlade om politiska åtgärder, bidragsnivåer och vikten av förebilder. Sista ordet fick Nicolai Strøm-Olsen, som än en gång lyfte entreprenörskapets möjligheter.

Entreprenörskap är den snabbaste vägen för immigranter att hoppa upp i medelklassen.

–