Att studera på högskolan ska öppna dörrar både till nya kunskapsvärldar och till arbetsmarknaden. Men är det fallet idag? Och är det bara i unga år man ska göra en utbildningsresa? För att få svaret på dessa frågor anordnade Entreprenörskapsforum och TCO ett seminarium 4 juni om livslångt lärande och behovet av att utbildning och kunskapsutveckling sker i takt med teknikutvecklingen. 

 

Ta del av webbutsändningen på TCOs webbplats

 

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH och BTH inledde med att förklara hur globaliseringen ställer större krav för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft. Robotisering och AI kommer hota ca 9-12 procent av dagens jobb men nya jobb skapas hela tiden. Sverige har historiskt varit bra på kompetensomställning och borde kunna vara det även nu, menade han.Pontus Braunerhjelm   

Sigbritt Karlsson, rektor KTH, beskrev hur de framförallt utbildar morgondagens ingenjörer och arkitekter, men med dagens antagningssystem är det svårt att tillgodoräkna sig tidigare yrkeserfarenheter. Validering skulle göra det möjligt för redan utbildade ingenjörer att uppdatera sin utbildning.

– Det vore naturligt för högskolorna att svara för vidareutbildning och validering.

Johan Schnürer, Sigbritt Karlsson, Pontus Braunerhjelm

Johan Schnürer, rektor Örebro universitet, bekräftade Karlssons bild och fortsatte med att förklara att tilldelningssystemet innebär en viss mängd pengar för en viss mängd utbildning. Högskolorna är inlåsta i ett stelbent tilldelningssystem. För att utöka möjligheter till kompetensutveckling behövs mer samverkan med resten av samhället.

Kompetensutveckling, digitalisering och omställning

Kompetensutvecklingen inom företagen har minskat de senaste åren och det är dags att börja förbereda sig för den kommande lågkonjunkturen som kommer förr eller senare, menade Marina Åman, 2:e vice ordförande Unionen. De jobb som framförallt hotas bland Unionens medlemmar framöver är administrativa backoffice-tjänster som går att digitalisera. De som då berörs är framför allt medelålders kvinnor utan högskoleutbildning.

Marina Åman

Omställningsfondens vd, Lars Hallberg, beskrev hur de arbetar med omställning och kompetensutveckling innan arbetsbrist uppstår. De arbetar även med omställning på grund av ohälsa, dvs. att en medarbetare som kommer tillbaka efter rehabilitering antingen ska kunna gå till samma jobb eller få ett nytt inom samma organisation.

Anders Åström, Lars Hallberg, Marina Åman

Ett nytt kompetensavdrag för företagen är ett av Almegas förslag för att trygga kompetensförsörjningen, menade Anders Åström, näringspolitisk chef Almega. Det innebär att ett företag kan investera i en medarbetares kompetensutveckling och få en skattereduktion på halva beloppet som incitament. Då skulle kompetensutvecklingen bli efterfrågestyrd och företagen kan investera i sina medarbetare.

-Vid en investering i kapitalvaror finns möjligheter att göra avskrivningar, det finns det inte om du investerar i en medarbetare. Den här typen av satsningar borde premieras.

En positiv utveckling för de som kan få stöd från de kollektivavtalade omställningsfonderna är att det nu finns möjlighet att upphandla uppdragsutbildning från universitet och högskolor. Ungefär 4,5 miljoner människor omfattas av de här avtalen.

Av TCOs medlemmar behöver 30 procent kompetensutveckling inom ett år och 50 procent anger att de behöver kompetensutveckling inom fem år. Därför behövs ett strukturerat arbetssätt både från parterna och politiken.