Människor, maskiner och framtidens arbete

Hur ser framtidens arbetsmarknad ut, vilka digitala färdigheter krävs och hur skapar vi dessa? Det var frågeställningar som lyftes när Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum, presenterade en ny rapport, Människor, maskiner och framtidens arbete, på ett seminarium om framtidens kompetensbehov givet teknologisk förändring och artificiell intelligens. 

Kommer robotarna att ta våra jobb? Den snabba framväxten av AI-tillämpningar i ekonomin har fört med sig en debatt om konkurrens mellan artificiell och mänsklig intelligens. Wernberg visade på studier av den breda automatiseringspotential som finns inom olika branscher men tryckte på att det inte handlar om ett nollsummespel mellan människa och maskin.

AI ska inte mätas som andel av mänsklig intelligens. Jobb förstörs inte, det är arbete som omorganiseras.

Wernberg berättade att det inte bara handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan om en organisatorisk förändring: Det kommer att ske en rutinisering, omorganisering och dekomponering av olika professioner. Vi kommer att använda tekniken och samarbeta med lärande maskiner och andra människor för att bli mer produktiva.

Joakim Wernberg

Vi går från en kunskapsekonomi till en lärandeekonomi som ställer krav på löpande lärande. Det kommer inte att räcka med att utbildas i början av karriären för att få kompetenser som räcker fram till pensionen.

Wernberg lyfte därför behovet av ett politiskt helhetsgrepp: Regeringen bör tillsätta en utredning av framtidens arbete, utbildning och lärande arbetsliv som involverar Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementets – och gärna även Näringsdepartementets – område. Inspiration finns att hämta från Tyskland, avslutade Wernberg.

Därefter var det dags för Sara Övreby, samhällspolitisk chef Google Sverige, som bekräftade att vi står inför en historisk möjlighet att kombinera mänskligt inlärande med maskinernas förmågor. Teknikutvecklingen har gått fort, 30–60 procent av alla våra arbetsuppgifter kan automatiseras med dagens teknologi, men vi har för låga kunskaper – teknikupptagning – att driva detta framåt:

Såväl politik som människor är förändringsobenägna. Vi måste förmedla att strukturomvandlingen är något bra, att resan är mödan värd. För det krävs det att vi känner tillit och trygghet till den teknologiska utveckling vi står inför.

Sara Övreby

Peter Krantz, utvecklingsstrateg digitalisering SKL, berättade om jätteutmaningen att rekrytera en halv miljon nya medarbetare till välfärden under kommande år. Idag är det en begränsad andel av arbetstiden som t ex läkare och lärare träffar sina patienter och elever.

Anställda inom socialtjänsten träffar sina klienter 20 procent av arbetstiden, resten går till administration av olika slag. Här finns det möjlighet att frigöra tid och jag hoppas mycket på samhällets digitalisering.

Peter Krantz

Rebecka Cedering Ångström, principal researcher Ericsson och industridoktorand Handelshögskolan i Stockholm, lyfte frågan om hur man agerar inom organisationer.

AI-utvecklingen lyfter ett behov av att omdesigna hela arbetsflöden. Det är ingen lätt uppgift när vi inte vet vad AI kommer att betyda om 5-10 år.

En annan viktig fråga ansåg Cedering Ångström vara arbetsgivarens ansvar gentemot medarbetarna: Hur hjälper du dina medarbetare till ständigt lärande inom organisationen?

Rebecka Cedering Ångström

I den efterföljande diskussionen lyftes bland annat den utmaning universiteten står inför av såväl ett ökat antal kvalificerade onlinekurser och ett ökat behov av lärande över livstiden. Dessutom diskuterades behovet av digitalt tänkande tidigt i utbildningen. Kan vi prata om en digitalisering av skolan utan att digitalisera lärarutbildningen? Avslutningsvis lyftes vilka färdigheter som efterfrågas på framtidens arbetsmarknad. Trycket kommer öka på sociala färdigheter var svaret, rätt attityd kommer att vara viktigt liksom att kunna samarbeta med andra. Dessutom har generalisten en comeback framför sig.